Jens Möller: “Husen hyser spåren. Ingår i boken “Malmö elektriska spårväg 100 år.” 2006.

Mats Améen och Jens Möller: “Spårvägen i Gävle – ett av många kommande 100-årsjubileer.” Från MfSS 5/2004.

Jens Möller: “Jönköpingsrester.” Från MfSS4/2007.

Lennart Améen: “Karlskronas rosetter uppåt väggarna. Från Koltåget 1/94.

PG Andersson: Bildillustration av Lennart Ameens artikel. På PG Anderssons webbsajt pege.nu.


Rosetten som luftledningsfäste

Publicerad i Koltåget nr 2/1979.

av Lennart Améen

När den elektriska spårvägen introducerades i Sverige vid senaste sekelskiftet utnyttjades framförallt tyska erfarenheter. En mängd tekniska grejor togs precis som de var och sattes upp vid de svenska trafikanläggningarna. En sådan detalj var kontaktledningarnas upphängning i husfasaderna där spårvägen gick genom sluten kvartersbebyggelse. Via isolator fästes tvärstagen med s.k. rosetter i husväggarna. När man i Sverige mot 1900-talets mitt nedlade de flesta spårvägslinjerna plockades snabbt kontaktledningarna bort, men rosetterna har ganska ofta förblivit på plats intill dess det varit aktuellt att renovera husfasaderna. I enstaka fall har rosetter tom kunnat överleva fasadrenoveringar; det blir ju nämligen lätt nog ett fulare märke efter rosetten än om den får sitta kvar med sina små jugendblad i gjutjärn.

Ett trevligt exempel på den sistnämnda restaureringssituationen är Dringenbergska gården i Malmö. Både ettans fästen i Frans Suellsgatan (ur bruk 1957) och treans fästen i Norra Vallgatan (ur bruk 1964) finns kvar 1979 på detta välskötta kulturhus.

I Karlskrona har det inte gått spårvagnar de sista trettio åren, men t ex utefter Landbrogatans västsida hittar man inte mindre än sex rosetter på en kort, sträcka. Landbrogatan 9 har bara en men både nr 13 nr och 21 är trähus mot två kvarsittande rosetter var. Nr 25 strax intill järnvägsstationen har den sista. Landbrogatan 7 är det sk. Kungahuset, som numera är byggnadsminnesmärke. Då detta hus 1960-61 restaurerades tillbaka till sitt strama 1700-tals utseende berövades det sina rosetter.

Centrala Stockholm hade ju sina spårvagnar kvar för bara 12 år sedan, och t ex Sibyllegatans husväggar bär ännu många “spår” av ringlinjens forna framfart, Sibyllegatan 3 uppbär en av de vackraste av dessa rosetter, fast den roligaste finns å Östermalmstorg 6. Via denna rosett uppbäres nämligen fortfarande el-sladden till den juletid strålande granen mitt på torget. Biblioteksgatan har aldrig själv haft elektrisk spårväg men 29:ans vägg har ändå kvar en rosett som uppburit lidingöbanornas rundgångsledningar i Humlegårdsgatan.

Svenskt rekord bland praktfulla rosetter har ändå den som synlig från Uppsala domkyrkas entré sitter inramad mitt i konstvetenskapliga institutionens gavelstycke.


Spåren finns på väggarna!

Originalpublicering 2021-11-12

av Jens Möller

Hösten 1910 var planeringen för den elektriska spårvägens introduktion i Karlskrona i full gång. Inför trafikstarten i december skulle en helt ny infrastruktur vara på plats. Spår i gator skulle byggas och kontaktledning för strömförsörjningen måste vara på plats.

Längs Valhallavägen i norr och t.ex. på Landbron sattes luftledningsstolpar upp. I de centrala delarna, med smalare gator och hus på bägge sidor, fästes bärlinor till ledningen istället direkt i husväggarna med speciella kontaktledningsfästen. I Sverige kallas sådana för rosetter på grund av sin säregna form.

I dag är det hundra år sedan invigningen av spårvägen. Det finns inte mycket som minner om Karlskronas tid som spårvägsstad, åtminstone inte om man söker i gatuplanet. För fem år sedan fanns fortfarande en vägg av den gamla vagnhallen vid Gräsvik kvar, och på området fanns lite spårstumpar.

Ska man leta efter spår bör man istället lyfta blicken mot husfasaderna. Det visar sig nämligen att även om kontaktledningen klippts ned för länge sedan sitter rosetterna många gånger kvar. Det är tunga pjäser som väger flera kilo och som sitter väl förankrade i huskropparna. En vandring längs den forna spårvägslinjen – från Bergåsa till 17:s port – avslöjar att inte mindre än 20 rosetter fortfarande sitter kvar i husväggarna.

De tre nordligaste sitter på hus mitt emot den gamla vagnhallen. På Tullskolans tegelvägg sitter en och utmed Landsvägsgatan kan man finna tre rosetter. Resterande kontaktledningsfästen finner vi på Trossö. På Landbrogatan 21, ett äldre trähus som nu hyser en mattaffär, sitter två rosetter tätt intill varandra.

Fortsätter vi vår vandring söderut sitter två rosetter i det bastanta hörnhuset där vagnarna svängde höger in på Ronnebygatan, och i den komplicerade och snäva kurvan från Ronnebygatan till Borgmästaregatan kan vi faktiskt räkna fem rosetter.

På Borgmästaregatan låg spåret vid den ena trottoaren men de tre rosetterna där sitter i hus på båda sidor om gatan. Den sydligaste rosetten har adress Amiralitetsgatan 13.

Rosetterna är idag de enda synliga resterna av Karlskronas nästan 39-åriga spårvägsepok. De kommer med all säkerhet att sitta kvar många år framöver!

Rosetter
Vid vagnhallen …………………………. 3
Tullskolan …………………………………..1
Landsvägsgatan ……………………….. 3
Landbrogatan …………………………… 2
Ronnebygatan ………………………….. 2
Ronneby-/ Borgmästaregatan ….. 5
Borgmästaregatan ……………………. 3
Amiralitetsgatan ……………………….. 1
Summa …………………………………….. 20