Originalpublicering 2023-06-17
av Eber Ohlsson
Södervärns vattentorn var under många år det enda vattentornet i Malmö vattenförsörjning. Tornet med sin HVY (högsta vattenyta) på +50 meter, togs i drift i mars 1916, samtidigt som de äldre vattentornen i Kirseberg och Pildammarna, med sina HVY på +31 meter, togs ur drift.
Drätselkammarens andra avdelning, senare ombildad till Gatunämnden, hemställde 1947 till Malmö stadsfullmäktige om att få uppföra ett vattentorn vid Botildenborg. Skälet var att vid en jämförelse med andra stora städer i Sverige hade Malmö den minsta högreservoarandelen, både räknat i rymd (2 300 m3), som i procent av medeldygnsförbrukningen (8 %). En förklaring var att Malmö saknar naturliga höjder där högreservoarer kunde uppföras i marknivå. Visserligen planerades reservoarer på Romeleåsen i anslutning till ledningen Vomb-Malmö, men med endast en ledning kunde dessa reservoarer inte fylla samma funktion som reservoarer i staden.
Reservoaren i Södervärns vattentorn var en nitad stålreservoar från Kockums Mekaniska Verkstad. En stålreservoar som måste målas med vissa års mellanrum. Under målningen var det nödvändigt att reservoaren var avstängd. Ur driftsäkerhetssynpunkt behövdes det ytterligare ett vattentorn i Malmö, där bästa placeringen var i Botildenborg.
Det nya tornet skulle få samma HVY som Södervärnstornet, men då marken vid Botildenborg låg 20 meter högre än vid Södervärn, skulle det nya vattentornet kunna göras 20 meter lägre. Reservoaren skulle bli 3 000 m3, konstruerad med skiljevägg för att kunna få två vid drift oberoende hälfter.
Tornet skulle utföras i armerad betong, där reservoaren vilade på femtio betongpelare och vara omgiven av cylindrisk betongmantel på vilket taket skulle vila. Vattentornets tak skulle göras plant, så att det skulle kunna utnyttjas som utsiktstorn. För att komma upp till detta utsiktsplan skulle tornet förses med en hiss för sex personer. En hiss med telefon. Denna hiss skulle bli omgiven av en trappa, där det cylindriska trapphuset var förlagt till byggnadens centrum.
Överst på tornet skulle det finns en mindre takutbyggnad, där ett inglasat väggparti skulle ansluta till takutbyggnaden och en serveringslokal bildas. En inglasning som aldrig utfördes, då den hyra som den enda presumtiva kaféentreprenören var villig att betala inte skulle täcka investeringskostnaden.
Under tornets markplan planerades för rörkällare, som i händelse av att tornet raserades skulle kunna användas som reservoar. En planering som nog skall ses i lyset av de erfarenheter som vunnits från av det nyss avslutade kriget. Byggnadsarbetena påbörjades i april 1948 och slutfördes i augusti 1949. Entreprenör var Nya Asfalt AB.
Fönsterkonstruktionen, enkeltjockt B-glas i järnkarmar visade sig vara mycket underhållskrävande i den fuktiga luften, så dessa byttes 1959 ut mot karmar i teak, vilka glasades med 4 mm A-glas.
Mer om Botildenborgstornet:
Vattentornsvyer från Botildenborgstornet
Lysande julhälsning till Malmöborna
Botildenborgstornepisoder
Swedish 
English