Publicerad i personalbladet Vattenstänk nr 103 (1996-11-27)

Eber Ohlsson


Simon, som chef för KommunTeknik har du sedan länge kunnat följa VA-verket. Hur har VA-verket varit som kund?

— Vi har respekt för VA-verkets kompetens som upphandlare och tekniker, vi har även känt att VA-verket har en positiv uppfattning av oss som kompetent servicepartner.

Vi vill värna om den positiva relation som vi har byggt upp under många år, och som jag upplever den har förstärkts under den tid som jag har varit t f chef för Förvaltningen för Teknisk Produktion (FTP). Vi har haft en del relativt besvärliga ärenden tillsammans, som vi har löst på konstruktivt och förtroendefullt sätt.

Första halvåret i år var du också förvaltningschef för VA-verket. Hur var det att både vara beställare och kund?

— Man kan säga att det inte är en ovan roll, som chef för KommunTeknik (KT) har jag haft samma roll. Inom KommunTeknik finns 6 avdelningar som köper tjänster av varandra, som chef för KT är man faktiskt chef över både beställningar och produktion, så den rollen är jag ganska van vid. Den har inte blivit speciellt annorlunda för att det blivit på ett mer övergripande plan.

Hur stor andel av KommunTeknik är beställningar från VA-verket (om det inte är någon företagshemlighet)?

— Det är ingen företagshemlighet. När det gäller VA-underhåll är det klart att det är en stor del av verksamheten, i storleksordningen 90% utförts till VA-verket. För övriga delar inom KT är det betydligt mindre. Det finns efterlagningar och annat som går till gatuunderhåll. Indirekt är även de beroende av VA-verket som beställare.

Så finns det VISAB naturligtvis, där VA-verket hyr sina fordon, samt verkstadstjänster och annat, i dessa fall rör det sig bara om några procent av den totala omsättningen.

Hur stor tror du att andelen är om fem år?

— Vi sneglar naturligtvis på regionen, och framförallt på de närliggande kommunerna som gränsar till Malmö. Det borde där kunna finnas ett intresse av att tillsammans förbättra ekonomin. Vi har resurser som borde kunna nyttjas i de här mindre kommunerna.

VA-verkets andel av er verksamhet kommer alltså att bli procentuellt lägre?

— Förutsättningar finns för att den kan bli lägre, och att vi på det sättet ska kunna gynna VA-verket om vi lyckas med vår målsättning. Om det blir fler som delar på kostnaden för jour, beredskap och liknande, minskar automatiskt VA-verkets kostnad.

Samtidigt som det är väldigt viktigt att kunskapsmässigt utveckla sig, och att inte bara ha en motpart och en beställare, utan även andra. Som exempel kan jag referera till vårt sam­arbete med NCC i Kompri, som gett en enorm input av kunskap när det gäller utvecklingen av ledningsrenoveringsmetoder. Samarbetet har utökats under senare tid med Göteborg, Linköping och Stockholm.

Genom Kompri har vi tillgång till ett stort antal licensierade metoder. Både personalen och arbetsledningen får ju via de här jobben som man utför tillsammans med NCC i olika kommuner en stor erfarenhet av de olika renoveringsmetoderna.

Och samtidigt får man en bra kontroll av hur konkurrensmässig man är, och om vår kompetens inom det VA-tekniska om­rådet är ”up to date” eller om vi tappar tempo. Man kan nog säga att erfarenheten hitintills visat att vi ligger i frontlinjen när det gäller att utveckla personalens kompetens för det här med ledningsrenovering.

Vilka är Era stora konkurrenter inom VA-verkets området?

— Sedan vi startade KommunTeknik 1992 har vi valt att i stor utsträckning släppa den nyanläggande delen, och koncentrera oss på de tre nyckelorden drift, underhåll och service. Det har vi gjort därför att det finns en unik kunskap inom KT inom alla dess delar, inte minst inom VA-underhåll för just Malmös tekniska infrastruktur — VA-nät, gator, parker, trafik o s v.

Däremot har entreprenörer inom nyanläggningar ofta en fördel av att ha betydligt fler jobb igång och har betydligt större erfarenhet och bättre resurser för de större nyanläggningsjobben. Vi gör fortfarande en del nyanläggningsjobb och en del ombyggnadsjobb, men det är för att hålla kompetensen hos personalen på en hög nivå.

Om vi inte följer med i den nya tekniken och de nya materialen så kan vi inte i framtiden reparera dessa ledningar. På din fråga om konkurrens kan vi nog säga att inom drift och underhåll är konkurrensen ganska liten.

Vi har satsat på rätt kort och det märker vi extra tydligt nu när vi går in i en högkonjunktur för anläggningsverksamheten i vår region. Vi har märkt att det funnits ett relativt stort intresse under lågkonjunkturen för att nosa på vårt kompetensområde. Men intresset kommer att svalna väldig snabbt, det har redan svalnat, nu när de stora miljardprojekten — broar, citytunnlar etc dras igång i vårt närområde.

Det innebär att vi blir ännu mer betydelsfulla för våra beställare. Vi har en god kontroll över vår kostnadsbild som vi kunnat jämföra med andra entreprenörer när vi har varit med och räknat i andra kommuner. Vi har inte alltid blivit antagna av olika skäl, men vi har kunnat jämföra vår prissättning och sett att vi ligger betydligt under de privata aktörerna som är inne på den här marknaden.

Nu när VA-verket har skiljts från FTP/Service­förvaltningen, vilka ord på vägen skulle du vilja ge VA-verket?

— Jag kan nog säga att jag med stor glädje har levt tillsam­mans med VA-verket under första halvåret 1996, och upplevt att ledningsgruppen för FTP, där VA-verket haft en ganska passiv roll tidigare, fått en mycket bra dialog med VA-verkets representanter.

Jag har följt arbetet med den nya affärsplanen och känner mycket för VA-verket nu när det gäller att genomföra affärsplanen. Jag tror att den nya inriktningen för VA-verket, mot att bli det kundinriktade VA-verket, inte det teknik­fixerade VA-verket är en helt riktig och nödvändig förändring.

Nu är det viktigt att affärsplanen genomföres i hela organisationen. Den enda oro jag känner är att det här är ett mycket tufft jobb för cheferna i organisationen och att de verkligen måste prioritera en stor del av sin tid för att engagera sig i att påverka samt förändra personalens attityder och beteenden, så att det verkligen utåt och även inåt upplevs som att den här affärsplanen, den här affärsidéen, den nya inriktningen på VA-verket blir trovärdig.

Här vill jag påstå att man står inför en mycket viktig brytpunkt, ett viktigt vägval, klarar man inte det nu när man skapat stora förväntningar hos personalen och bland kunder och omgivning, så har man svårt att komma tillbaka om två-tre år och säga att nu skall vi bygga ett nytt VA-verk igen. Det här är ett utsökt tillfälle, som man måste ta.

Det är viktigt att var och en inom VA-verket deltar i processen med införandet av affärsplanen och bortslipningen av teknikfasaden. Att vara tekniker, det är en mycket fin profession i sig, liksom att vara ekonom eller annat. Men en hel organisation skall inte präglas av ett specialistområde.

Lika lite som StadsFastigheter kanske tidigare präglades av jurister och ekonomer, när man kanske fram för allt skulle präglas av ett kundorienterat synsätt, där kundens behov styr verksamheten. Det är samma sak för VA-verket, att det här med tekniken är nog så viktigt, men utåt måste man ha en annan mer humanitär och mänsklig inställning till kundernas behov och situation.

Vilket fast pris tar KommunTeknik av VA-verket för servis, exkl rör, kvalificerad återställning och moms?

— 8 500 kronor.

Priset är 8 343 kronor.

— Till sist vill jag önska Er på VA-verket ett hjärtligt lycka till med Ert nya VA-verk, och en förhoppning om vårt goda samarbete kommer att fortsätta utvecklas positivt.