Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 1/1991

Eber Ohlsson


Malmös hemliga vapen. Jag minns att jag hörde talas om detta vapen redan för några dekaders sedan när jag var ny på VA-verket. Ord som verkade rymma något spännande.

Kanske ett hemligt vapen som gjort att Malmö aldrig under sin långa historia kapitulerat för fienden, trots många belägringar. Kanske ett vapen som hållit främmande ubåtar på avstånd.

Men så var icke fallet. Det var i stället ett vapen som många på gatukontoret och VA-verket hållit i sin hand (alternativt vilat sig på).

Malmös hemliga vapen var något så prosaiskt som ett gräv-/brytredskap vars officiella namn troligen var brytgrep. Den hade använts för att luckra upp/lösgöra styv lera och kalkberg, så att det efter­följande arbete med spad­en skulle bli lättare.

Enligt vatten­rörläggare Erik Svensson, som överlämnade brytgrepar i olika storlekar till VA-divisionens historiska samlingar, och som använt brytgrepen under årens lopp, fanns det tillfällen då brytgrepen var till stor nytta.

På bilden demonstrerar Erik Svensson för Mikael Hölttä
hur Malmös hemliga vapen skulle användas.

Pensionerade bitr rörnätsingenjören Henry Castengren bekräftar funktionen och uppskattade att brytgrepen tillkommit på 40-talet.

Enligt pensionerade schaktmästaren Ragnar Holm var brytgrepen en ren skrivbordsprodukt föga ändamålsenlig för sin uppgift och uttrycket Malmös hemliga vapen skulle enligt Holm vara ett ironiskt uttryck på arbetsredskapet.

I snarlik form men i mindre storlek förekom brytgrepen vid upptagning av betor i den styva skånska leran, men kallades då bedegrep. Då bedegrepen är av gammalt datum, är det inte osannolikt att bedegrepen är upphovet till brytgrepen.

Oavsett redskapets användbarhet har dagens grävmaskiner gjort Malmös hemliga vapen lika inaktivt som gamla tiders armborst.