Originalpublicering 2014-02-20

av Eber Ohlsson


Skribentens kontorsrum 1969 i Stadens kontorshus med Vattenverkschef Alfred Jerdéns gamla skrivbord.

Malmö stads vatten- och avloppsverks kontor fanns länge i Stadshuset i kvarterat Ledebur. Det stod dock Stadens kontorshus på skylten vid ingången till Amiralsgatan 20.

I detta hus från 1923 kunde man i korridorerna se vilka verksamheter som var tänkta att finnas innanför kontorsrummens dörrar. Målade dörröverstycken visade nämligen stadens olika verksamheter, där exempelvis målningen av Södervärns vattentorn bör ha indikerat att där huserade VA-tjänstemän.

När stadens verksamhet på 1960-talet svällde, togs bostadshus i kvarteret i anspråk, så när skribenten började på VA-verkens driftavdelning den 3 december 1968, var hela kvarteret kontorshus för staden med ett undantag, kafé Mecka intill Amiralsgatan 26.

Denna gatuadress var också ingång till VA-verken, där VA-expeditionen fanns på fjärde våningen, liksom distributionsavdelningen, medan driftavdelningen satt på tredje våningen.

Driftavdelningen hade hand om vattenverken, avloppspumpstationerna, avloppsreningsverken samt laboratoriet, men inte vattentornen, som först senare överfördes från distributionsavdelningen till driftavdelningen.

Namnet var alltså Vatten- och avloppsverken i pluralis, eftersom det var två verk, Malmö stads vattenverk och Malmö stads avloppsverk (se Namnhistoria för VA-verket Malmö).

Driftavdelningens personal på Stadshuset bestod av en överingenjör, en driftingenjör och en kontorist samt tre personer i stabsfunktion inom områdena el, maskin, byggnad men även annat på en produktionsavdelning, en stab skribenten ingick i.

Alla vi sex personer satt i stora rum i det gamla jugendhuset från 1907. Rummen fanns utmed Amiralsgatan och Henrik Smithsgatan, rum som en gång hade legat i svit, vilket de igensatta dörrarna mellan rummen vittnade om.

Överingenjören satt i hörnrummet, som förutom en balkong mot Amiralsgatan (nu borttagen) hade två fönster mot Henrik Smithsgatan. I de tre följande rummen utmed denna gata, alla med två fönster, satt vi som tillhörde den tekniska staben. Skribenten satt i det mellersta av dessa rum, rum 3144.

Rum 3144 utmed Henrik Smithsgatan märkt med blå ram.

I det ca 17 m² stora rummet stod ett stort något changerat ekskrivbord med en skrivbordslampa och en pennvässare (se Pennvässare och pennförlängare).

Det sades att skrivbordet hade tillhört VA-chefen, vilket skribenten då tolkade som att det var den dåvarande VA-chefen Sigvard Gudmundson (se Fyra VA-chefer 2009), som hade varit chef sedan 1951.

Rummet hade en stuckfris runt hela taket samt en stuckrosett i mitten, där det hängde en opalfärgad globtaklampa.

Rummet hade två halvdörrar, vardera 55 cm smala, med råglas i dörrspeglarna. Normalt öppnades bara en av dörrarna och då utåt till den endast 1,25 meter smala korridoren, vilket kunde innebära att om dörren hastigt öppnades från insidan, kunde den träffa någon annan tjänsteman och i värsta fall medverka till att en tjänst hastigt blev ledig.

I rummet fanns även ett hydrauliskt reglerat ritbord, ett ritningsskåp, en bokhylla för alla de pärmar en tjänsteman kan samla på sig och en blå kontorsstol på fyra hjul. Här fanns även ett telefonbord samt en besöksstol. På telefonbordet stod en svart bakelittelefon samt en ljusgrå snabbtelefon.

I början av 1980-talet skulle skribenten flytta tre rum längre ned i korridoren, och då ta med sig skrivbordet. För att baxa ut det stora skrivbordet ur rummet, fick det vridas på alla ledd.

Då föll ett anteckningsblock med svart vaxdukomslag ut från något skrymsle i skrivbordet. Av anteckningarna framgick att den hade tillhört Alfred Jerdén. Det fanns noteringar om en del tjänstemän från hans tid som chef för VA-verken.

Skribenten var finkänslig och överlämnade den till förre VA-chefen Gunnar Behre (se VA-Profilen: Gunnar Behre), som satt kvar efter sammanslagningen med gatukontoret, men hade fått nya uppgifter.

Detta beslut att lämna bort en så intressant historisk handling är någonting som skribenten senare har ångrat. En bok med Alfred Jerdéns anteckningar har dock skribenten i sin ägo, nämligen Baedeckers Deutschland från 1913 inhandlad på ett antikvariat någon gång i början av 1980-talet.


Annons i tidningen Arbetet 1944-08-04.

Skrivbordet i annonsen nedan är mycket snarlik ovan beskrivna skrivbord.