Botkyrka
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Haninge
Huddinge
Katrineholm
Kungsör
Nacka
Nykvarn
Nyköping
Nynäshamn
Oxelösund
Salem
Stockholm
Strängnäs
Södertälje
Trosa
Tyresö
Vingåker
Värmdö
Botkyrka
Botkyrka, Hallunda, Tre Källors väg
N 59.2421 – E 17.8257
Botkyrka, Tullinge, Tullingebergsvägen
N 59.2113 – E 17.9044
Reservoarvolym: 200 m³
HVY över mark: 28 m
Färdigt år: 1957
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Hamnbyggnadsbyrån
Från Väg-och vattenbyggaren 4/1960.
Tullinge (near Stockholm).
Built in 1957.
Capacity 200 m³.
Height to H.W. 28 m.
The tank is made of steel with octagonal vertical section and provided with diagonal tie rods. Insulation with cork.
The circumscribed spherical shell (diameter 8.6 m.) of 1.5 m. plain aluminium.
The supporting cylinder was cast with sliding forms and the tank was assembled on the ground and then lifted up.
Engineers and Architects: Orrje & Co., Stockholm.
Contractor: Hamnbyggnadsbyrån, Stockholm, and AB Svetsservice, Göteborg, for the assemblage of the tank.
Botkyrka, Tullinge, Hamra egnahem, Flemings väg
N 59.1943 – E 17.8990
Reservoarvolym: 200 m³
Tornhöjd: 22 m
Färdigt år: 1934
Botkyrka, Tumba, Storvretsvägen
Reservoarvolym: 800 m³
HVY över mark: 43 m
Färdigt år: 1966
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Karlsson & Wingesjö
Botkyrka, Tumba, Segersjö, Scheelevägen
N 59.1960 – E 17.8187
Vattentornet är byggt av AB Skånska Cementgjuteriet 1946 och har höjden 32 m. Betongjutningen av det 25 meter höga skaftet utfördes med glidform och tog därför endast 6½ dygn i anspråk; och härigenom inbesparades 13 800 kr för beställaren.
“AB Skånska Cementgjuteriet 1887-1947. Historik utgiven med anledning av bolagets 60-årsjubileum 1947.”
Botkyrka, Vårsta, Lillmalmsvägen
N 59.1642 – E 17.8042
Botkyrka, Skyttbrink, Lilla Tornberget
N 59.1959 – E 17.8795
Eskilstuna
Eskilstuna, Djurgården
N 59.3654 – E 16.5442
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Eskilstuna, Vilsta
N 59.3420 – E 16.5094 N 59.3420 – E 16.5103
Eskilstuna, Hällberga, Tornvägen
N 59.3216 – E 16.5956
Eskilstuna, Hällby, Hagaholmsvägen
N 59.3928 – E 16.4219
Eskilstuna, Kjula, Tingstuvägen
N 59.3866 – E 16.6731
Eskilstuna, Torshälla, Tornsvängen (Gamla vattentornet)
N 59.4229 – E 16.4664
Eskilstuna, Torshälla, Bjällerstavägen (Nya vattentornet)
N 59.4270 – E 16.4290
Eskilstuna, Ärla, Furuvägen
N 59.2837 – E 16.6811
Flen
Flen, Vattentornet
N 59.0610 – E 16.5780
Reservoarvolym: 460 m³
HVY över mark: 9 m
Färdigt år: 1950
Projektör: Viak
Entreprenör: Sten Berger, Stockholm
Flen, Thulegatan ( demolished )
N 59.0613 – E 16.5883
Sörmlands museum:
Flens gamla vattentorn låg i anslutning till Thuleparken intill Flens hembygdsgård. Vattentornet stod färdigt 1950 efter ritningar av ingenjörsfirman VIAK utförda 1947-1948. Efter att betongen i konstruktionen dömts ut ville kommunen riva tornet, som stått oanvänt en längre tid. Museet motsatte sig rivning med hänsyn till det kulturhistoriska värdet och påtalade att en ordentlig undersökning borde göras för att bedöma skicket på tornet. Idéer fanns om att bygga om tornet till ett museum över Flenfotografen Hans Gedda men dessa övergavs. I slutet av oktober 2015 revs tornet.
I sitt yttrande skrev museet bland annat:
“Det gamla vattentornet i Flen har ett särpräglat utseende där den mönstermurade behållaren är dess främsta kännetecken. Sicksackmönstret som för tankarna till ett ormskinn står i kontrast till den annars strama funktionalistiska utformningen. Moderna vattentorn med kvadratisk planform är ovanliga. Endast ett fåtal finns i södra Sverige men inget som liknar Flens gamla vattentorn till utformningen. På grund av konstruktionsmässiga fördelar övergick man under mitten av 1900-talet mer och mer till torn med i plan runda behållare. Dessa kunde utföras med spännarmerad betong vilket var svårare i en kvadratisk behållare. Flens gamla vattentorn är därför mycket intressant ur teknikhistorisk såväl som arkitekturhistorisk synpunkt.”
Flen, Hälleforsnäs, Västmarksgatan
N 59.1568 – E 16.4992
Flen, Sparreholm
N 59.0707- E 16.8181
Flen, Malmköping
N 59.1380- E 16.7257
Gnesta
Gnesta, Platåvägen (Nya tornet)
N 59.0459 – E 17.2929
Gnesta, Fjällgatan (Gamla tornet)
N 59.0455 – E 17.3172
Förslag till Gnesta vattentorn, ritning av Allmänna Ingeniörsbyrån, AIB.
Ritningen är undertecknad av Helge Gustaf Torulf och Karl Vilhelm Bille.
Kulturhistorisk dokumentation av gamla vattentornet i Gnesta
Gnesta 71:20, Frustuna socken, Gnesta kommun, Södermanlands län
Sörmlands museum i uppdrag åt Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2006-01-03
av Eva Wockatz
Kulturhistorisk värdering
Omkring år 1910 började de första vattentornen med stomme av armerad betong att byggas i Sverige, då även de första svenska normerna för armerad betong kom ut. Tidigare var det vanligt att tornets vattenbehållare var av stål, att den bärande stommen var av tegel och att vattenbehållaren inte markerades exteriört. De gamla vattentornet i Skara, byggt 1898-99 och ritat av Ernst Torulf, och Eslöv, byggt 1905, var tidiga föregångare på att visa en utkragande överbyggnad. Eslöv är dessutom byggt med armerad betongstomme.
Gnesta gamla vattentorn är ett av de tidigare exemplen i Sverige på vattentorn som är byggt med en tydlig skelettkonstruktion av betong, med utkragande överbyggnad och därigenom väl synlig cistern, samt enkelt putsade fasader. Vattentornet är ett pionjärarbete och har ett stort byggnadsteknikhistoriskt värde. Tornet har ett tydligt jugend-formspråk. Flertalet av samtida vattentorn har tegelfasader och ett nationalromantiskt formspråk.
Vattentornet är konstruerat och ritat av den namnkunnige väg- och vattenbyggnadsingenjören Helge Gustaf Torulf, född 1870, som vid tiden var ägare av konsultföretaget Allmänna Ingenjörsbyrån. Helge var bror till den ofta anlitade arkitekten Ernst Torulf, som tillsammans med Ivar Tengbom ritat flera svenska vattentorn.
Gnesta vattentorn är dock ett verk av Helge, vilket också syns i de enkla konstruktionsformerna. Helge Torulf medverkade även vid byggandet av Katrineholms vattentorn 1907 (dock ritat av Tengbom & Torulf), sannolikt tornet i Solna, Hagalund 1911-12 (även det ritat av Tengbom & Torulf), samt tornet i Östhammar 1915. Östhammars vattentorn har stora likheter med Gnestas, med putsade fasader, synliga strävpelare och en kupolformad takkupa. Även Östhammars torn är undertecknat K V Bille. Sannolikt är det Helge Torulfs tidigare erfarenheter från arbetsåren i Berlin, som styrt gestaltningen av tornet. Genom att tornet är ritat av Torulf har det ett arkitekturhistoriskt värde och då det fortfarande har kvar inredning och ännu inte är ombyggt har det ett förstärkande autenticitetsvärde.
Tornet har ett samhällshistoriskt värde då det visar på den framåtanda som spirade i Gnesta de första åren in på 1900-talet, då Västra stambanan var i full trafik och Gnestas befolkning ökade. Vattentornet är en representant för den första stora byggnationen av vattentorn i Sverige, då de växande samhällena fick nya behov av större mängder vatten, till hushåll, sjukhus, industrier och i Gnestas fall även järnvägstrafiken.
Genom sin placering på Gnestahöjden har tornet ett viktigt miljöskapande värde, då dess silhuett syns vida omkring ovan samhället Gnesta.
För de boende i Gnesta har vattentornet fått ett starkt identitetsvärde. Vid omröstningen som utfördes i hela landet, på initiativ av Stadsmiljörådet, under arkitekturåret 2002 om vilka byggnader som var mest omtyckta, röstades vattentornet fram som ”alla tiders bästa byggnad i kommunen”. En kommentar låter ”Vattentornet ÄR Gnesta!”.
Det är vid eventuella reparationer av stor vikt att behålla samma material och utförande som kan avläsas i det befintliga tornet. Den ursprungliga takplåten har stort autenticitetsvärde och skall bevaras så långt det är möjligt. Vid eventuella byten av plåtar skall format, skarvar och läggning bibehållas. Vid inventeringen fanns ingen möjlighet att bedöma plåtens eventuella rostgenomslag, och därmed plåtens skick. Även putsen är original, med enstaka senare lagningar och bör lagas med samma material och metod som befintligt.
Hela rapporten med bilder och ritningar finns hos Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Gnesta, Västra Stambanan (VSb)(railway – demolished)
Gnesta, Västra Stambanan (VSb)(railway – demolished)
Haninge
Haninge, Handen, Hantverkarvägen
N 59.1696 – E 18.1526 ; N 59.1694 – E 18.1529
Reservoarvolym: 1 800 m³ (6 300 m³)
HVY över mark: 25 m
Färdigt år: 1964
Ny fasad år: 2015
Projektör: VBB
Entreprenör: Bröderna Hedlund och SIAB
Fasaden har 2015 försetts med ACP-paneler (Aluminium Composite) med fyra olika ytor; spegelblank yta, vertikal slipning, horisontell slipning och matt grå yta. Totalt för båda tornen är det ca 10 000 plåtar.
Haninge, Västerhaninge, Lugnetvägen
N 59.1248 – E 18.0735
Haninge, Tungelsta
Huddinge
Huddinge, Flemingsberg, Björnkullavägen
N 59.2136 – E 17.9423
Reservoarvolym: 5 000 m³
Färdigt år: 1973
Huddinge, Länna, Gamla Nynäsvägen
N 59.2114 – E 18.1435
Reservoarvolym: 3 600 m³
HVY över mark: 37 m
Färdigt år: 1966
Projektör: AIB
Entreprenör: Kullenberg Byggnads AB
Huddinge, Fornborgen, Polvägen
N 59.2259 – E 17.9733
Reservoarvolym: 8 000 m³
Färdigt år: 1970
Huddinge, Stuvsta, Vattentornsvägen
N 59.2558 – E 17.9885
Reservoarvolym: 1 500 m³
HVY över mark: 10 m
Färdigt år: 1952
Projektör: Rådberg, Vänersborg
Entreprenör: Vägförbättringar
Katrineholm
Katrineholm, Catrineholmsvägen (Gamla vattentornet)
N 58.9983 – E 16.1986
Sign at the water tower:
Gamla Vattentornet
Historik
Under Katrineholms första tid var vattenfrågan löst på samma sätt som på landsbygden. Varje fastighet hade sin egen brunn.
Det fanns också två allmänna brunnar/källor, den ena på norr i närheten av nuvarande Brunnsgatans. Men att bygga ett helt samhälles vattenförsörjning på endast gårdsbrunnar och ett par källor var givetvis omöjligt.
Sinande brunnar, hälsovådligt vatten och vattenbrist vid bränder blev till slut så allvarligt problem att en mer tidsenlig och permanent lösning blev nödvändig.
Således började man år 1905, efter förslag av direktör Adolf Weckman undersöka om man kunde få vatten ur åsen så att det räckte till alla hushåll i samhället.
Uppdraget att göra undersökningen tilldelades löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren H G Torulf.
Denne kunde snart meddela att han vid Kerstinboda funnit en plats där man kunde erhålla 22 liter vatten i sekunden, vilket vid den tiden var tillräckligt för hela samhället.
Torulf föreslog att man skulle bygga en pumpstation vid Kerstinboda, från vilken vattnet skulle pumpas till ett vattentorn, placerat på tivoliområdet och därifrån gå av självtryck ut i vattenledningarna i gatorna.
Beslutet om anläggande av vattentornet hade föregåtts av tidningspolemik. I en insändare beskrevs förslaget till vattentornet som anskrämligt och “i det närmaste liknande en misslyckad klockstapel”.
Man jämförde det med de italienska kampanilerna och tornet på rådhuset i Köpenhamn. Att i det lilla Katrineholm försöka efterlikna sådana monumentala byggnader ansåg skribenten vara innehållslöst och smaklöst skryt.
Vattentornet kom emellertid att uppföras som planerat och stod färdigt år 1907. Det användes framtill slutet av 1960-talet då det nya vattentornet i Lagghult togs i bruk.
Byggnaden
Vattentornet, som är 49,2 meter högt och rymmer 250 m³ vatten är ritat av arkitekten Ivar Tengbom (arkitekten bakom Konserthuset i Stockholm).
Fasadens röda tegel är omsorgsfullt mönstermurat. Nedre delen består av av tuktad granit som kommer från Siggetorp i Floda socken, skänkt av Gustav Robert Grönkvist.
Katrineholms kommun
Skylten är uppsatt av Katrineholms Turistbyrå 1996. För mer info, kontakta oss gärna, tfn 0150-572 41
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Katrineholm, Laggarhultsgatan (Nya vattentornet)
N 58.9905 – E 16.2378
Katrineholm, Lokstallet, Östermalmsgatan (railway)
N 58.9964 – E 16.21922
Katrineholm, Västra Stambanan (VSb)(railway – demolished)
Katrineholm, Valla, Sturevägen
N 59.0206 – E 16.3679
Kungsör
Kungsör, Tornvägen
N 59.4223 – E 16.1005
Reservoarvolym: 250 m³
Tornhöjd: 13 m
Färdigt år: 1910
Tornet togs ur drift 1972.
Ladda ner en artikel från
Dagens Nyheter 1991-12-29:
Begagnat torn till salu i Kungsör.
(Den nedladdade artikeln går att förstora)
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Nacka
Orminge, Björkholmsvägen
N 59.3246 – E 18.2617
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Jarlaberg, Enspännarsvägen
N 59.3132 – E 18.1647
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Ektorp, Skogsstigen
N 59.3149- E 18.1954
Henriksdal, Henriksdalsringen
N 59.3097 – E 18.1150
Fisksätra, Gräsandsgatan
N 59.2904 – E 18.2677
Fisksätra, gamla (demolished)
N 59.2901 – E 18.2688
Nykvarn
Nykvarn, Södertäljevägen
N 59.1812 E 17.4318
Nyköping
Nyköping, Lindö gård (agrarian)
N 58.9085 – E 17.0214
Ägarinnan av Lindö gård, Catharina von Schinkel, har tillfrågats (2009) om vattentornet tillblivelse. Hon har inte funnit några handlingar i ämnet, men tror att vattentornet kanske uppfördes 1805 samtidigt som huvudbyggnaden fick sin övervåning, flyglarna tillkom samt inspektorsbostaden (den närmast vattentornet) byggdes. Detta skedde i så fall under Carl-Gustaf Pipers tid. Forskningen fortsätter.
Nyköping, Tornbacken
N 58.7613 – E 17.0144
Reservoarvolym: 6 500 m³
HVY över mark: 32 m
Färdigt år: 1967
Projektör: VBB
Entreprenör: Tekniska byggnadsbyrån
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Nyköping Statsbanan Järna-Nyköping-Åby (SbJNÅ) (railway – demolished)
Nyköping, Nävekvarn, Björkvägen (earth reservoir)
N 58.6370 – E 16.7904
Nyköping, Stavsjö Statsbanan Järna-Nyköping-Åby (SbJNÅ) (railway – demolished)
Nyköping, Studsvik (industry)
N 58.7715 – E 17.3823
Reservoarvolym: 800 m³
HVY över mark: 51 m
Färdigt år: 1961
Projektör: VBB
Entreprenör: Tekniska byggnadsbyrån
Nyköping, Tystberga, Pilvägen
N 58.8516 – E 17.2432
Nynäshamn
Nynäshamn, Torngatan
N 58.8989 – E 17.9348
Nynäshamn, Hörningen
N 58.8924 – E 17.9491
Skylt i tornet från Riksförsäkringskontorets sjukhus i Nynäshamn daterad, 1994-11-11.
Vattentornet – Utsiktstorn
När vattentornet byggdes i början på 1900-talet för att försörja kurorts-anläggningen med vatten var det även försett med en utsiktsplattform. Utsiktsplattformen revs av okänd anledning på 1930-talet, men har nu, 1994, återställts i denna funktion.
Vattentornets cistern är delad i två halvor, där den undre delen fick dricksvatten från en brunn i kanten av stora gräsmattan nedanför, vilket sedan distribuerades till kurortens hotell och övriga byggnader. Den övre halvan fick sitt vatten från havet, vilket pumpades vidare till Parkgårdens behandlingsavdelningar. Här kunde man då bada karbad i ”äkta havsvatten”, ibland även med tångskrubbning.
Anders Fält
Oxelösund
Oxelösund, Bragegatan (Gamla vattentornet)
N 58.6689 – E 17.1172
Sign at the water tower
Sörmlands museum och Länsstyrelsen
Oxelösunds vattentorn byggdes 1899 efter ritningar av Banavdelningen på Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar – TGOJ. I samhället bodde cirka 1 000 personer och i hamnen arbetade ett 500-tal personer. Ångfartyg lastades med järnmalm från Grängesberg för export till Europa. Behovet av sötvatten var stort till fartygen, ångloken och de som arbetade i hamnen.
Ett nytt samhälle – nya behov
Byggandet av vattenverk och avloppsnät tillhörde de största anläggningsarbetena i våra svenska städer under slutet av 1800-talet. Många människor flyttade in till städerna för att arbeta i industrierna. De sanitära problemen med kolera och tyfus drev fram utbyggnad av vattenledningar för friskt vatten och avloppsnät.
Symbolbyggnader
Vattentorn, brandstationer och byggnader för elkraft blev starka och tydliga symboler för industrisamhällets tekniska och ekonomiska satsningar och framsteg. Framgångarna inom industrin betydde också stolthet för den egna nationen. Byggnadsmaterialen skulle vid sekelskiftet 1900 tas inom landet och också visas utan förklädnad som tydliga arkitekturelement. Här i vattentornet ser vi granit, kalksten och tegel utan täckande puts. Kopparplåten utanpå cisternen är ett tillägg från 1945. Vattentorn – en högreservoar för dricksvatten
Höjden på tornet reglerar trycket i vattenledningsnätet. Från tornet rann vattnet med självtryck till brukarna. Från borrbrunnar vid Ullevi i Nicolai socken, Nyköping, leddes vattnet till ett pumphus vid Bränn-Ekeby. Därifrån pumpades vattnet upp i tornet i Oxelösund, 9 km längre bort.
De tjocka murarna i tornet var nödvändiga för att bära cisternen med vatten. Detta inbjöd till att utforma tornen som medeltida borgar som var ett arkitekturideal i slutet av 1800-talet.
Bilderna nedan visar tornet i genomskärning och i plan. Det finns två bjälklag i mitten av byggnaden. Vattencisternen, som finns högst upp, rymmer 227 kubikmeter. Vid det övre bjälklaget har rören förts samman mot mitten och leds genom cisternes botten. Ett av rören är för påfyllning och ett för avtappning av vatten. Det åttakantiga tornet är 25 meter högt. Innermåttet är 7,40 m och väggen är 0,9 m tjock.
Pumphuset vid Bränn-Ekeby. Bolaget TGOJ byggde det efter egna ritningar samma år som vattentornet.
Oxelösund fick ett nytt vattentorn på 1960-talet. Det gamla togs ur drift 1970 och pumparna togs bort. Andra torn i landet har också stängts på grund av ändrad teknik för vattenförsörjningen. Många har byggts om för nya användningar, till exempel bostäder.
Tornet byggnadsminnesförklarades 1985. Det skall skyddas och bevaras för sin arkitektur och teknikhistoria.
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Oxelösund, Oxelögatan (Nya vattentornet)
N 58.6808 – E 17.1010
Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1963
Projektör: Viak
Entreprenör: SIAB
Salem
Salem, Söderbyvägen
N 59.1988 – E 17.7503
Salem, Söderby Park
N 59.2022 – E 17.7898
Vattentornet tillhörde en gång det stora sanatoriet Söderby sjukhus i Salem och byggs nu (2011) om till bostad, där även övriga området bostadsexploateras.
I Fredric Bedoires “Gustaf Wickman som sjukhusarkitekt” anges i en not att Stockholms stads byggnadskontor signerat ritningen. Enligt Bedoire innebär det att det är Gustaf Améen som har ritat tornet. Han var den som höll i pennan på kontoret då.
Mikael Mildén
Ur gestaltningsprogrammet 2007-02-05:
Huset är q-märkt. Huset har en synlig stommme av betong med fyllningar av rött tegel. I tegelfyllningarna finns små vertikala fönsteröppningar.
Tornet är krönt av en kupol beklädd med grå falsad plåt. Vattentornet får kompletteras med en tillbyggnad i 1-våning, för att uppnå dagens krav på tillgänglighet för en bostad.
För att kunna njuta av utsikten, ge rummen tillräckligt med dagsljus, och ge tornet nya kvalitéer kan ett utfack/våning ersättas med ett fönsterparti. Förändringen av tornet bör göras med tydliga tilllägg.
Stockholm
Stockholm, Mosebacke, Fiskargatan
N 59.3180 – E 18.07530
Samfundet S:t Erik har satt upp en skylt vid med text som visas till höger:
VATTENTORNET
Byggnaden uppfördes 1896 efter ritningar Ferdinand Boberg, en av Stockholms mest kända och anlitade arkitekter vid sekelskiftet.
Vattenreservoaren rymmer 104 000 liter och är placerad i ett 32 m högt torn. Tornet är murat i högrött klinktegel och format som ett åttasidigt skaft med en utkragning markerad av långsmala nischer. Det bildar ett framträdande silhuett i landskapet.
The water tower was buildt in 1896 to a design by Ferdinand Boberg, one of the most notable architects of the period.
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Stockholm, Trekanten, Nybohovsbacken
N 59.3092 – E 18.0120
Reservoarvolym: 72 200 m³
Färdigt år: 1959
Reservoaren ligger bakom byggnaden från 1903.
Stockholm, Högdalen, Fagersjövägen
N 59.2537 – E 18.0634
Reservoarvolym: 5 100 / 5 600 = 10 600 m³
HVY över mark: 31 / 26 m
Färdigt år: 1962
Projektör: Stockholms Gas- och Vattenverk
Entreprenör: Stockholms Gas- och Vattenverk
Stockholm, Sätra, Sätragårdsvägen
N 59.2894 – E 17.9053
Reservoarvolym: 9 500 m³
Färdigt år: 1969
Stockholm, Tallkrogen 1, Röksvampsvägen (earth reservoir)
N 59.2755 – E 18.0879
Stockholm, Tallkrogen 2, Röksvampsvägen (earth reservoir)
N 59.2750 – E 18.0874
Stockholm, Slakthuset, Rökerigatan (slaughterhouse)
N 59.2929 – E 18.0792
Strängnäs
Strängnäs, Härad, Häggtäppsvägen
N 59.3623 – E 16.9020
Strängnäs, Vattentornsvägen
N 59.3685- E 17.0221
Reservoarvolym: 5 000 m³
Höjd över mark: 27 m
Strängnäs, Sundby (hospital)
N 59.3842 – E 17.0492
Strängnäs, Mariefred, Vattentornsvägen
N 59.2709- E 17.2070
Reservoarvolym: 1 500 m³
Höjd över mark: 10 m
Färdigt år: 1988
Strängnäs, Mariefred, Östra Södermanlands Järnväg (railway)
N 59.2597 – E 17.2197
Strängnäs, Åkers styckebruk, Täbylundsvägen
N 59.2519 – E 17.0833
Södertälje
Södertälje, Torekällberget
N 59.1911 – E 17.6108
Södertälje, Rosenlund
N 59.1958 – E 17.6549
Södertälje (Västra Stambanan, VSb)
N 59.1796 – E 17.6443
Södertälje
Reservoarvolym: 1 000 m³
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1946
Konstruktör: VBB
Arkitekt: Gunnar Johansson
Entreprenör: Hallström & Nisses
Södertälje, Järna, Hagagatan
N 59.0887 – E 17.5632
Reservoarvolym: 300 m³
HVY över mark: 31 m
Färdigt år: 1957
Projektör: AIB
Entreprenör: Bröderna Jönsson, Uppsala
Trosa
Trosa, Fågelögatan
N 58.8965 – E 17.5629
Trosa, Vagnhärad, Gnestavägen
N 58.9485 – E 17.4743
Skylt vid vattentornet:
Vagnhärads vattentorn
Rymd 1200 m3
Hvy höjd över havet 80,00 m
Tornhöjd 28 m
Uppfört 1970 av
Granit och Beton AB
Trosa, Vagnhärad Statsbanan Järna-Nyköping-Åby (SbJNÅ) (railway – demolished)
N 58.9449 – E 17.4959
Tyresö
Tyresö, Fårdala, Rapsvägen
N 59.2375 – E 18.2436
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.
Tyresö, Mediavägen (demolished)
N 59.2397 – E 18.2052
Reservoarvolym: 800 m³
HVY över mark: 18 m
Färdigt år: 1958
Tagen ur drift: 1974
Projektör: Viak
Entreprenör: Granit & Betong
Vingåker
Vingåker, Ekgatan
N 59.0313 – E 15.8648
Vingåker, Åsvägen
N 59.0609 – E 15.8756
Högsjö, Skogsvägen
N 59.0302 – E 15.6679
Värmdö
Gustavsberg, Vattentornsvägen
N 59.3306 – E 18.3924
Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: 32 m
Färdigt år: 1964
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Strandängers Entreprenad AB, Järfälla
Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.