Löneutbetalningar på 1950-talet

Originalpublicering 2006-02-28

Eber Ohlsson


Lön
Efter regn kommer solsken, och efter arbete kommer lön. Det var säkert ett välkommet solsken för de anställda, men det vore överdrivet att påstå att det regna manna, när de förr, efter hårt och slitsamt arbete, fick sin ersättning från VA-verket.

Ersättningarna har dock inte alltid varit löner, utan har ibland haft en annan form, såsom skattefrihet och lägre hyra för tjänstebostaden. Även formerna för den rena löneutbetalningen har skiftat.

Vi tar idag det som en självklarhet att lönen blir insatt på det bankkonto som vi själva valt, men det fanns en tid då lönen mottogs i reda pengar på arbetsplatsen, med de komplikationer det medförde.

Torsdag räknedag
Detta att få lönen på arbetsplatsen var rådande för de kollektivanställda på exempelvis 1950-talet, då de fick lön en gång i veckan. Löneutbetalningarna vid denna tid, som var gemensam med gatukontoret, omfattade ca 600 anställda.

Utbetalningarna hanterades av två medarbetare, som på torsdagen hämtade rätt summa i stadens kassa, fördelad på små och stora sedlar samt mynt på hela värdeskalan. Sedan fördelades denna stora summa ner i respektive arbetares lönekuvert.

Kuvert som var märkta med arbetarens namn och arbetsnummer. Hur stor summa som skulle läggas i kuverten grundades på de uppgifter som de lönehanterande medarbetarna fått från hålkortsavdelningen, dåtidens IT-avdelning.

När alla arbetarnas löner, i sedlar och mynt ner till ettöringar, lagts i respektive lönekuvert, och när de såg att alla summor stämde förslöts kuverten och lades i ett kassaskåp över natten.

Fredag lönedag
På fredagsmorgonen innan våra lönedistribuerande medarbetare hunnit åka ut till arbetsplatserna kom några arbetare till kontoret för att hämta ut sin lön. En del av dessa syntes sedan inte till resten av dagen.

Efter dessa utbetalningar kunde våra lönefördelande medarbetare åka ut till arbetsbodar och i vissa fall även rörgropar för att dela ut lönekuverten till arbetarna.

Kvitteringen skedde på så sätt, att den löneutbetalande bisittaren skrev upp arbetsnumret på den arbetare som fick sitt lönekuvert.

Frestelser
Det blev självklart komplikationer då arbetarna fick sin lön i handen på fredagen. Frestelsen kunde bli för stor för några. Det var inte ovanligt att affärer med grön skylt besöktes.

Kortspel förekom också i bodarna. I några fall fanns det risk för att den lön som blev kvar till kvällen, var för liten för att försörja familjen. Detta hade någon hustru tidigare erfarit och fanns därför på plats vid löneutbetalningen.

Förskottsbetalning
I början av 1960-talet ändrades löneutbetalningarna något. Eftersom det var ackordsarbete vid denna tid, blev veckolönen en förskottsutbetalning med fasta summor.

Avräkningsutbetalning skedde sedan den 18:e i varje månad, och då justerades även beloppet med källskatt. Förskottet brukade utgöra lite mer än hälften av den toala summan.

På 1970-talet slopades ackordslönerna för de kollektivanställda, och de fick i likhet med tjänstemännen månadslön. Och denna insatt på bankkonto, med risk för att lönesumman blev kollad hemma.

© Ture Månsson 1950-talet
Då det inte finns någon bild på löneutbetalning på VA-verket visas här en bild på löneutbetalning på Gatu­­kontor­ets parkbyrå. Kvinnorna är parkarbetare. Det bruna kuvertet överlämnas av trädgårdsmästare Qvist.