Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 4/1989

Eber Ohlsson


Nyckelord
Leveranssäkerhet och vattenkvalitet är nyckelord för vattenförsörjningen i Sverige (och omvärlden). VA-divisionen på Gatukontoret arbetar intensivt för att dessa ord skall få ett konkret uttryck.

Ett led i detta är det förnyelsearbete som nu sker på Bulltofta vattenverk. Asfaltblänk och Vattenstänk kommer att fortlöpande följa detta arbete, liksom arbetet i övrigt för en bättre leveranssäkerhet och vattenkvalitet.

Vatten i 110 år
Bulltofta vattenverk, denna juvel i Gatukontorets smyckeskrin, har försörjt Malmöborna med vatten i 110 år. Men för att kunna ge en god och även förbättrad service i ytterligare ett sekel, måste en stor del av anläggningarna förnyas.

Studier och utred­ningar har lagt grunden till de förslag om förändringar som nu föreligger.

De förändringar som är på gång på Bulltofta är:
• Övervakningssystemet
• Reservkraften
• Vattenreningsprocessen
• Den fysiska gestaltningen av kontrollrummet, personalrum m m
• Sambandscentral för VA-beredskap

När förändringarna på Bulltofta är klara kommer säkerheten vid vattenförsörjningskriser att öka, men även möjligheten för övervakningscentralen att ta emot externa över­vak­nings­tjänst­er.

Övervakningssystem
De funktioner som övervakningscentralen på Bulltofta för närvarande har att bevaka är:
• vattentillförsel från Vomb
• vattentillförsel från Grevie
• vattenrening på Bulltofta
• vattendistribution i Malmö
• driftlarm från Sjölunda och Klags­hamns av­loppsreningsverk och Turbinens avloppspumpstation

Den studie av hur de nya övervakningsfunktionerna skall se ut, betonar kommunikationen mellan processen och operatören samt mellan operatören och processen. För detta behöver operatören mycket bildinformation samtidigt.

Det innebär att operatören (driftteknikern) kommer att arbeta med minst 3 st fullgrafiska bildskärmar och en bildskärm för nätmodellsberäkningar. Vid varje tidpunkt kommer operatören att ha full information om hur VA-processen från täkt till kran ser ut (något i stil med från ax till limpa på bildskärm).

Datakraft
Till sin hjälp kommer operatören att ha mycket datakraft. Internminnet på den nya processdatorn kommer att vara på 4,5 MByte, att jämföra med befintlig processdator på 4+4 kByte, vilket innebär att minneskapaciteten kommer att bli mer än 500-faldigad.

Inom parentes kan sägas att befintlig processdator Digital PDP8, installerad 1971, bör vara Gatukontorets äldsta dator.

Det kommer även att krävas mycket externminne, 150+130 Megabyte eftersom många mätvärden dels är analoga och dels skall bevaras för kommande bearbetning, antingen det gäller snabb driftstatistik eller mer djuplodande forskning om optimering av hela VA-processen.

Beräkningsdator
Den nu planerade utrustningen kommer att ha möjlighet att samköra med externa datorer för att beräkna ledningsnätet med den data som kommer att samlas upp på Bulltofta. Även driftuppföljningsprogram på externa datorer kommer att kunna få information från processdatorerna på Bulltofta.

Ångmaskineri
När hela detta övervakningssystem är klart kommer det vara fjärran från de manöver­organ som krävdes för att sköta de ångpannor och det ångmaskineri som installerades 1879 på Bulltofta nybyggda vat­ten­verk för att försörja dåtidens Malmö med vatten.


Bulltofta Då

Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 4/1989

Eber Ohlsson


Det är inte första gången Bulltofta vattenverk byggs om och förnyas. I stadsfullmäktigehandlingarna av år 1909 är ärendet ”Om vattentryckets höjning” uppe till behandling. I detta ärende behandlas även byte av det maskineri som då fanns på Bulltofta Vattenverk.

På sista sidan i detta nummer (4/1989) av Asfaltblänk och Vattenstänk under rubriken ”Alla Tiders Gatukontor” återges en bild av maskinhallen med en del av dess gamla kraftaggregat.

Åter till de gamla fullmäktigehandlingarna. Där skrivs om att ångpanneanläggningen består av 3 st ångpannor byggda 1896, 1899 resp 1902. Ångpanneanläggningen består av 3 st ångmaskiner med kolvpumpar byggda 1879, 1881 resp 1900.

Dessa pannor och maskiner var i behov av byte, dels därför att vattentrycket i ledningsnätet skulle höjas, dels därför att de äldsta enheterna av ångpannorna och ångmaskinerna var utslitna. Där­för redovisas fyra olika alternativ, där ångturbindrivna, dieselmotordrivna och elektromotordrivna i olika kombinationer ställs mot varandra.

När ångdriften, som fortfa­rande var ett mycket konkurrenskraftigt alternativ, skulle avföras från driftkällevalet, anför chefen för VA-enheten, Ivar Wendt, följande:

”Man torde då kunna anse, att ekonomiskt sett ångdriften och övriga föreslagna driftmedel äro likvärdiga. Mot ångdriften talar emellertid ett annat skäl, det nämligen, att den erfordrar eldarepersonal, under det att man med de övriga driftkällorna kan använda endast examinerad maskinistpersonal. Ur strejksynpunkt, en för ett vattenverk särdeles viktig ,faktor, måste alltså ångdriften vara att anse minst fördelaktig.”

Det som sades underförstått för 80 år sedan, var att tjänstemän inte strejkar. Som sagt, detta var 1909 och inte 1989.