av Eber Ohlsson

Skribenten hade i numren 1/1988-1/1992 av Asafaltblänk och Vattenstänk en serie artiklar kring historiska bilder som knöt an till Gatukontoret och någon aktuell händelse vid tiden för utgivningen av tidningen. VA-verksamheten var under denna tid en del av Gatukontoret.

Nr 1/1988 Gatukontoret i London 1913
Nr 2/1988 Fersens bro 1913
Nr 3/1988 Gustav Adolfs torg 1917
Nr 4/1988 Södergatan 1913
Nr 1/1989 Kockumskajen 1911
Nr 2/1989 Ön 1964
Nr 3/1989 Stortorget 1962
Nr 4/1989 Bulltoftaverket i början 1900-talet
Nr 1/1990 Hästhagen 1927
Nr 2/1990 Turbinen vid sekelskiftet 1900
Nr 3/1990 Triangeln 1913
Nr 4/1990 Triangeln 1913
Nr 1/1991 Davidshallsbron 1924
Nr 2/1991 Drottninggatan 1925
Nr 3/1991 Gatunämnden 1955-1990
Nr 4/1991 Bulltoftaverket 1879-1909
Nr 1/1992 Bulltofta järnfilter 1901-1965

Alla Tiders Gatukontor 1/1988

Gatukontoret i London 1913. Asfaltblänk och Vattenstänk kommer i fortsättningen under rubriken Alla Tiders Gatukontor publicera bilder från den stora bildskatt som finnes i gatukontorets olika arkiv. Dessa bilder kommer att belysa gångna tiders verksamhet för de olika enheter som nu ingår i gatukontoret.

Första bilden kommer från London för 75 år sedan [1988]. Den är tagen av byggnadschefen vid vår stads dåvarande byggnadskontor, kapten E A Sjögreen.

I Malmö stads årsbok 1913 kan vi läsa att ”Resebidrag har av drätselkammaren beviljats åt byggnadschefen för övervarande av tredje internationella gatukongressen i London.” Sentida kollegor har alltså manifesterat detta resejubileum med ett återbesök i samma stad.

På ovanstående bild kan vi göra oss en föreställning om att trafiken i det Brittiska Imperiets huvudstad år 1913 troligen inte är mindre intensiv än vad den är i Albions huvudstad år 1988. Fordonen lär dock ha en annan design.

Alla Tiders Gatukontor 2/1988

Fersens bro 1913. I serien Alla Tiders Gatukontor visar vi den här gången byggandet av Fersens bro eller Parkbron som det står i negativalbumet. En gång tiden gick här spårvagnar. Nu finns det tankar att åter låta spårvagnar gå på bron.

Det skulle i så fall bli en enkelspårig museibana. Som vi kan se på den 75-årsjubilerande bilden [1988], har det en gång funnits fyra spår över Fersens bro. Dessa spår torde troligen vara en decauvillebana för betongtransporterna.

Alla Tiders Gatukontor 3/1988

Gustav Adolfs torg 1917. Frågan om att bygga om Gustav Adolfs torg är inte ny. På ovanstående bild från 1917 kan vi se, att här sker en ombyggnad av torget. I Drätselkammarens redogörelse från samma år kan vi läsa: ”Gustaf Adolfs torg. Den ännu ej med tuktad sten satta sydvästra delen av torget har erhållit denna beläggning. Kostnaden har uppgått till 20.143:94 kr.

Alla Tiders Gatukontor 4/1988

Alla Tiders Gatukontor 1/1989

Alla Tiders Gatukontor 2/1989

Alla Tiders Gatukontor 3/1989

Stortorget 1962. Gamla vattenförsörjningsanläggningar har kommit i dagen förr. Den 17 oktober 1962 togs denna bild av de utgrävningar som då skedde på Stortorget. Det Malmöborna så intresserat står och tittar på, är resterna av murverket för den gamla Vattenkonsten på torget. Du kan än idag se var den gamla brunnen låg. 10 vita stenar markerar Vattenkonstens tegelmurverks 10 hörn. [Se artikeln Tio små vita gatustenar…]

Alla Tiders Gatukontor 4/1989

Alla Tiders Gatukontor 1/1990

Hästhagen 1927. Pildammsdiket (Korrebäcken) kulverterades 1926-1931. Arbetet på den 3.717 meter långa ledningen kom att bedrivas som nödhjälpsarbete, med en timlön på ca 1 kr. Lönerna på arbetsplatsen kom, efter som det var en platsgjuten ledning, att uppgå till 55 procent av totala kostnaden. Bilden visar arbetet med 2-meterskulverten i Hästhagen (Regementsgtan-Erik Dahlbergsgatan) 1927. Till vänster ligger Malmö-Ystads och Malmö-Trälleborgs järnvägars spår, och bortom spåren ses Kronprinsens husarregemente.

Alla Tiders Gatukontor 2/1990

Turbinen vid sekelskiftet 1900. Turbinen, nuvarande huvudkontor för avloppspumpstationerna, tillkom och fick sitt namn 1870. Vid denna tid var problemen för kanalens vatten så besvärande att man ”för att ventilera kanalerna anlade en turbin vid västra fästningsgraven, avsedd att utpumpa kanalvattnet i Öresund”.

Den gamla turbinen blev 1895 utbytt mot ett större kasthjul. År 1920 borttogs det gamla kasthjulet, och ett nytt cirkulationsmaskineri monterades. Inför anslagsäskandet 1919 anfördes följande om den vinddrivna turbinen:

Beträffande turbinens drift må emellertid anmärkas, att den-samma kan hållas i gång endast vid blåst, och då vattenståndet är så pass högt, att vattenhjulet kan arbeta. Då emellertid just under sommaren, då vattencirkulationen borde vara kraftigast, det ofta inträder långa perioder med lugnt väder samt även med lågt vattenstånd i havet, är det naturligt, att turbinen icke alltid kan verka på tillfredsställande sätt.” I fullmäktigehandlingarna nämns också om ett ångdrivet reservmaskineri.

Det nya maskineriet blev en elektriskt driven centrifugalpump, som var i drift till den 27 augusti 1936, varefter driften övertogs av den nya kloakpumpstationen. Den gamla byggnaden som uppförts 1895 revs, och maskineriet borttogs.

Om cirkulationspumpen kan du läsa i Asfaltblänk och Vattenstänk 1/1988. Bilden visar vindmotorn med kasthjulet, den så kallade ”Turbinen”, i en byggnad uppförd 1895.

Alla Tiders Gatukontor 3/1990

Triangeln 1913. En central plats som trots sitt geometriska namn under årens lopp antagit nästan alla geometrins former. Gatan rakt framåt är Södra Förstadsgatan.

Här ses spårvägslinje 2, med vagn 43 skyltad Hamnen och vagn 17 skyltad Ystadsvägen (skyltmålaren har här lagt till ett extra s). Gatan till höger är Föreningsgatan.

Huset mitt i bilden som håller på att rivas, ligger i kvarteret Gladan, ett kvarter som inte längre finns. Förutom de nämnda Södra Förstadsgatan och Föreningsgatan begränsades kvarter-et av Brunnsgatan och Brogatan.

Huset revs för att ge plats åt Södra Förstadsgatans utvidgning. Den kvarvarande delen av tomten blev en provisorisk plantering, ett parktekniskt grepp som även tillgripits senare.

Kostnaden för hela regleringsarbetet blev 11.982:02 kronor. Gångbanan till vänster är nylagd. Fältstenen i Södra Förstadsgatans västra gångbana mellan Rönneholmsvägen och Södervärn blev år 1913 utbytt mot smågatsten.

Nu är både spåren och smågatstenen borta, så nog har Triangeln förändrats.

Alla Tiders Gatukontor 4/1990

Åter Triangeln 1913. I förra numret av Asfaltblänk och Vattenstänk hade vi en bild från rivningen av kvarteret Gladan. På bilden ovan ser vi att på den avrivna tomten pågår arbeten med att vidga Södra Förstadsgatan samt att skapa en provisorisk plantering.

Därmed är man en bit på väg att skapa dagens Triangeln. I bildens fond, bortom byggarbetsplatsen återfinner vi Brunnsgatan. I bildens förgrund bildar spårvägsspåren i gatan ett triangelspår.

Här gick 1913 Linje 1 mellan Södervärn och Lundavägen, Linje 2 mellan Södervärn och Hamnen (båda passerade Triangeln i Södra Förstadsgatan) och Linje 3 Ringlinjen (passerade Triangeln i linjen Föreningsgatan-Södra Förstadsgatan-Södra Tullgatan).

Det innebär att spårgrenen i kurva i bildens högerkant som kommer från Föreningsgatan till höger och går mot Södra Förstadsgatan i bildens förgrund, har använts vid transport till och från vagnhallen.


Efterskrift. Texten är här något omarbetad, eftersom tryckeriet på sin tid beskar bilden så mycket i högerkanten att tre barfotapojkar strök med.

Alla Tiders Gatukontor 1/1991

Davidshallsbron 1924. Här pågår ombyggnad av bron. Gångbanorna breddas till 2 meter, men beläggningen blir densamma som tidigare nämligen plank. Brons mittelparti förstärkes, eftersom vatten vid regnig väderlek trängt ned genom brobeläggningen samt underliggande betongplatta och skadat den bärande järnkonstruktionen.

Bron förstärkes även därför att körbanan höjes 80 mm. Detta senare orsakat av att spårvägen lägger nya skenor och en ny spårväxel i korsningen Davidshallsbron och Regementsgatan. Brons körbana får liksom tidigare träkubbbeläggning.

Arbetena år 1924 kostade 14.943 kronor och 49 öre. Alternativet att bygga en ny modern bro genomfördes inte därför att en sådan bedömdes kosta 170.000 kronor, dessutom förelåg vid denna tidpunkt ett förslag om att fylla igen Södra Förstadskanalen mellan Davidshalls- och Kaptensbroarna.

En ny bro kom dock 1938 och då till en kontraktskostnad av 55.000 kronor. Det är denna som nu [1991] byggs om och blir en del av gågatorna, medan parallellbron Morescobron 1991 breddas och förstärkes.

Alla Tiders Gatukontor 2/1991

Drottninggatan 1925. Här pågår ombyggnad av gatan mellan Kaptensgatan och Södra Förstadsgatan. Fotografen står något nordöst om Västra Kanalgatan.

Ledningsarbetena med en 196 meter lång regnvattenledning med dimensionen 225 mm och en brunn är klara. Nu skall körbanan stensättas med smågatsten till 9,0 meters bredd.

På kanalsidan skall en 2,0 meter bred cykelbana byggas. Kostnaden för gatuarbetena är 23.099 kronor och 90 öre.

Alla Tiders Gatukontor 3/1991

Gatunämnden 1955-1990. Gatunämnden tillkom 1955 och ordförande blev Carl Ljungbeck, gemenligen kallad Calle. Att han blev ordförande var inte oväntat eftersom han åren 1951-1954 var ordförande i gatunämndens föregångare drätselkammarens andra avdelning.

Om vi gör en förteckning över vilka som har varit gatunämndens ordförande sedan 1955 kommer den att lyda sålunda:

Carl Ljungbeck 1955-1976
Jan Svärd 1977-1985
Gunnar Henningsson 1986-1988
Emmanuel Morfiadakis 1989-1991
Eva Ollén ?

Eftersom staden har bytt politisk majoritet vid 1991 års val, är det inte osannolikt att gatunämnden får sin första kvinnliga ordförande.

Om vi jämför gatunämnden 1955 och 1990, så var år 1955 antalet ledamöter 5 och antalet suppleanter 2. Nämnden behandlade det året 921 ärenden.

År 1990 bestod nämnden av 9 ledamöter och 9 suppleanter och behandlade 266 ärenden. Det innebär att antalet ärenden per ledamot/suppleant år 1955 var 312 medan det 1990 var 15 ärenden. Nu skall det till nämndens försvar sägas att många ärenden som togs i nämnden 1955 numera tages i delegation.

Alla Tiders Gatukontor 4/1991

Bulltoftaverket 1879-1909. Bilden visar Bulltofta vattenverks maskinhus så som det såg ut mellan 1879 och 1909.

Byggnaden ger intryck av fabrikslokal. Vilket är förståeligt eftersom den både inrymmer ångpannor och ångmaskineri. Detta intryck förminska inte heller av den stora skorstenen.

Efter ombyggnaden år 1909 blev maskinhuset mer herrgårdsliknande med mansardtak, annorlunda frontespis och mer spröjs i fönstren. Det är denna byggnad som idag inrymmer en högteknologisk övervakningscentral.

När bildens maskinhus stod klar 1879 kostade det (och ett bostadshus intill) 35.367 kronor och 74 öre. Den senaste ombyggnaden har antagligen kostat mer.

Alla Tiders Gatukontor 1/1992

Bulltofta järnfilter 1901-1965. På Bulltofta vattenverk har det under åren byggts fem järnfilter. Järnfilter 1 och 2 stod klara 1901 respektive 1909. Dessa båda järnfilter revs för att bereda plats för järnfiler 5, vilket stod klart 1965. Järnfilter 3 och 4 är från åren 1927 respektive 1937. Bilden avbildar ett av de första, nu rivna järnfiltren.


Nr 1/1992 var det sista numret av Asfaltblänk och Vattenstänk. Från den 1 juli 1992 återuppstod VA-verket, till en början inom Förvaltningen för Teknisk Produktion, senare som självständig förvaltning. Skribenten startade då på eget bevåg personalbladet Vattenstänk, som övertog Asfaltblänk och Vattenstänks utgivningsbevis. Den nya tidningen blev mycket mer aktuell, men skrev även en hel del om VA-historia.

Läs Programförklaringen för personalbladet Vattenstänk i dess första nummer, den 3 juli 1992: VA-verket återfött:

VA-divisionen blev VA-verket den 1 juli 1992. Händelsen saluterades med de första vattenstänken på sju veckor. Det var glädjande, för utan regn – inget VA-verk.

Beslutet om hur VA-verket skulle organiseras togs så sent som 1992-06-06. Tiden att förbereda det nya verket blev med andra ord mycket kort. Tiden för information likaså.

Programförklaring: Med nyhetsbladet Vattenstänk är det tänkt att VA-verkets medarbetare kontinuerligt skall bli informerade om det som har hänt och om det som skall hända på VA-verket. Vattenstänk lägger större vikt vid nyhetsvärdet än den grafiska perfektionen.

Ambitionen är att Vattenstänk skall skrivas, redigeras, tryckas, distribueras och läsas samma dag. Alla som har information som de önskar sprida till VA-verkets medarbetare är välkomna att lämna tips eller bidrag till rum S2215 eller tel 34 15 75.