Bjuv
Bromölla
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Höör
Klippan

Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo

Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Östra Göinge

Bjuv

Bjuv, Kyrkvägen

N 56.0778 – E 12.9314

Reservoarvolym: 2 300 m³
HVY över mark: 37 m
Färdigt år: 1966
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Bjuv, Billesholm, Järnvägsgatan (railway – demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAA00568
Tornet byggt 1917 och rivet 1972. Billesholm 1918.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE02803
Billesholm 1917-08-22.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE02804
Billesholm 1917-09-08.

Bromölla

Bromölla, Vattentornsvägen

N 56.0724 – E 14.4825

Reservoarvolym: 1 250 m³
HVY över mark: 38 m
Färdigt år: 1966
Projektör: Weibull
Entreprenör: Hässleholms Verkstäder

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Bromölla, Iföverken

N 56.0756 – E 14.4605

Båstad

Båstad, Västra Karup, Salomonhögsvägen

N 56.4102 – E 12.7508

HVY över mark: + 140 m
Färdigt år: 1982
Projektör: Kjessler & Mannerstråle


Båstad, Grevie, Tingsvägen

N 56.3691 – E 12.7873


Båstad, Slättaröd, Slättarödsvägen

N 56.4106 – E 12.6637

HVY över mark: + 65 m
Färdigt år: 1972
Projektör: Lajos Neuhauser, Allmänna Ingenjörsbyrån


Båstad, Atteköp

N 56.3882 – E 12.8735


Båstad, Skåne-Hallands järnväg (SHJ)(railway – demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC00251
Båstad 1905.

Eslöv

Eslöv, Kvarngatan (Gamla vattentornet)

N 55.8345 – E 13.3089

Arkitekt: Troligen C A Ambrosius ingenjörsbyrå
Färdigställandeår: 1905

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Eslöv, Allmänningen (Nya vattentornet)

N 55.8319 – E 13.2926


Eslöv, Kvarngatan Södra Stambanan (SSb)(railway – demolished)

N 55.8388 – E 13.3073

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE03373
Eslöv 1913-02.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE03372
Eslöv 1912-11.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE03371
Eslöv 1914-04. Bilden beskuren.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KADA00165
Eslöv 1913-02.

Eslöv, Örtofta, Södra Stambanan (SSb)(railway – demolished)

N 55.8388 – E 13.3073

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE08051
Örtofta.

Eslöv, Örtofta, Sockerbruket (industry)

N 55.7817 – E 13.2541

Helsingborg

Helsingborg, Fredriksdal

N 56.0554 – E 12.7222

Reservoarvolym: 7 600 m³
HVY över mark: 37 m
Färdigt år: 1960
Projektör: VBB
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Ladda ner artikeln i Stadsbyggnad 1964:   Hälsingborg Water Supply   (in English)


Helsingborg, Ringstorp

N 56.0619 – E 12.7034

Upprustningsplan för Ringstorps vattenreservoar, 2009-08-24.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Helsingborg, Råå

N 55.9944 – E 12.7526

Antikvarisk förundersökning – Råå vattentorn
Nedladdningsbar

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Helsingborg, Filbornavägen/Österleden

N 56.0533 – E 12.7533


Helsingborg, Slottshagen (demolished)

N 56.0485 – E 12.7015

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling. Före påbyggnad.
Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling. Efter påbyggnad.
Kvarstående grundmur efter vattentornet vid Slottshagen.
Kvarstående grundmur efter vattentornet vid Slottshagen.

Helsingborg, Ramlösa (demolished)

N 56.0253 – E 12.7298

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDEB00498
Ramlösa 1945. Bilden beskuren.
Arkitektfirman Ewe & Melin, Malmö. Byggt 1916 av AB Sana, Malmö. Rivet 1965.

Helsingborg, Norra Hamnen (railway – demolished)

N 56.0516 – E 12.6846

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE04311
Helsingborg 1918-02-19. Tornet byggt 1917-18. SJ:s arkitektkontor, Stockholm gm arkitekten Folke Zettervall.

Helsingborg, Järnvägsgatan (railway – demolished)

N 56.0412 – E 12.6977

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA02735
Helsingborg 1938. Bilden beskuren.
Tornet byggt 1906. Arkitekt Alfred Hellerström, Helsingborg.
Byggmästare Nils Persson, Helsingborg.

Hässleholm

Hässleholm, Galgbacken

N 56.1560 – E 13.7845

Vattentornet i Hässleholm är ett i raden av vattentorn som Ivar Tengbom utformade åren kring 1910. I de flesta fall anknyter vattentornen till samtida danska tegelbyggnande, med enkla grundformer och mönster-murade detaljpartier. Ritningen daterad 9 september 1910.
Arkitekturmuseet


Hässleholm, Bjärnum, Jägaregatan

N 56.2904 – E 13.7195

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Tyringe, Finjagatan (earth reservoir)

N 56.1500 – E 13.5953

Höganäs

Höganäs, Smedjegatan

N 56.2028 – E 12.5474

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: m
Vattentornets höjd:
Färdigt år: 1933
Arkitekt: Cyrillus Johansson


Höganäs, Lerberget, Höganäsvägen

N 56.2028 – E 12.5474

Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: m
Vattentornets höjd:
Färdigt år: 1978
Arkitekt:


Höganäs, Höganäs AB (industry – demolished)

N 56.2072 – E 12.5526

Reservoarvolym: m³
HVY över mark: m
Vattentornets höjd: 42 m
Färdigt år: 1939-40
Arkitekt: Arkitekt: Hj Elgström & Co, gm byggnadsingenjör Joel Elgström


Höganäs, Mölle (earth reservoir)

N 56.2884 – E 12.4970


Arild, Balderups allé (earth reservoir)

N 56.2729 – E 12.5662

Höör

Orup, Sanatorievägen (hospital)

N 55.9094 – E 13.5305

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Höör, Fogdarp, Strandvägen, Eslöv-Hörby järnväg (EHJ) (railway)

N 55.8422 – E 13.5413

Klippan

Klippan, Helsingborg-Hässleholms Järnväg, HHJ (railway)

N 56.1306 – E 13.1252


Ljungbyhed, Klippan-Röstånga, KRJ (railway)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAA05399

Klippan, Stidsvig, Skåne-Smålands järnväg (SSJ) (railway – demolished)

N 55.8388 – E 13.3073

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ07093
Stidsvig 1920.

Kristianstad

Kristianstad, Vattentornsvägen (Nya vattentornet)

N 56.0346 – E 14.1504

Reservoarvolym: 4 000 m³
HVY över mark: 47 m
Färdigt år: 1965
Projektör: Kjessler & Mannerstråle
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Läs om Kristianstads VA-historia   (från Eber Ohlssons uppsats i samhällsmorfologi 1979)

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Kristianstad, Norra Kaserngatan (Gamla vattentornet)(demolished)

N 56.0337 – E 14.1513

Reservoarvolym: 410 m³
Höjd över mark: 40 m
Färdigt år: 1900

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC04438
Kristianstad 1930.

Läs om Kristianstads VA-historia   (från Eber Ohlssons uppsats i samhällsmorfologi 1979)


Kristianstad, Barbackagatan, Kristianstad-Hässleholms Järnväg (CHJ) (railway)

N 56.0345 – E 14.1477

Byggt år: 1915


Kristianstad, Åhus, Båtföraregatan

N 55.9328 – E 14.2845


Kristianstad, Everöd, Gärds Härads Järnväg (GHJ/GJ) (railway – demolished)

Byggt år: 1900/01

Kävlinge

Kävlinge, Tornvägen

N 55.7910 – E 13.0941

Reservoarvolym: 1 500 m³
HVY över mark: 36 m
Vattentornets höjd: 42 m
Färdigt år: 1968


Kävlinge, Bangården (railway – demolished)

N 55.7930 – E 13.1110

Foto: Ragnar Hellborg
Oljemålning i en trappuppgång till ett hyreshus på torget i Kävlinge. Vattentornet till höger. I tegelbyggnaden till vänster finns pumpar, reningsverk mm för vattenhantering. Vy från torget mot öster.

I Ragnar Hellborgs bok: “Kävlinges historia II. Järnvägarna i Kävlinge.” går följande information att finna:
SJ byggde år 1898 ett vattentorn (till höger på bilden ovan) väster om bangården och något söder om stationsbyggnaden med en 32 m³ stor plåttank. I tegelhuset (till vänster på bilden ovan) alldeles bredvid vattentornet och nästan lika högt fanns pumpar, reningsverk med mera för vattenhantering.

Landskrona

Landskrona, Vattenverksallén (Gamla vattentornet)

N 55.8768 – E 12.8431

Reservoarvolym: 490 m³
HVY över mark: +47 m
Vattentornets höjd: 65,9 m
Marknivå: +6 m
Färdigt år: 1904
Arkitekt: Fredrik Sundbärg
Ur drift år: 1975
Ombyggnad: 1992
Arkitekter: Ulf Roos Arkitektgrupp gm Mauritz Linge o Leif Arnsby

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.
Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Landskrona, Badhusgatan (Nya vattentornet)

N 55.8689 – E 12.8190

Reservoarvolym: 4 000 m³
Höjd över mark: 65,9 m
Diameter: 49 m
Färdigt år: 1970
Arkitekt: VBB gm Victor Jansa, Gunnar Lindman, Erik Isgård. Knut Eriksson, Hans Trygg, Björn Lundqvist

SAR:s tävlingsblad 2/1960: Inbjuden tävling om vattentorn i Landskrona.
SAR:s tävlingsblad 1/1967: Hur gick det sen?

Del av informationskort, som på sin tid kunde fås vid besök av vattentornet.
Kortet bestod även av en andra hälft, som kunde avskiljas och användas som vykort.


Landskrona, Esperanza

N 55.8928 – E 12.8303

Konsul Oscar Ekmans Anstalt för Medicinalväxtodling.
Ritat: 1906
Arkitekt: Fredrik Sundbärg


Landskrona, Glumslöv

N 55.9393 – E 12.81742040

Reservoarvolym: 300 m³
HVY över mark: 23 m
Färdigt år: 1965
Projektör: Kjessler & Mannerstråle AB
Entreprenör: Sv Stenbeläggningar


Landskrona, Bangårdsgatan (railway – demolished)

N 55.8682 – E 12.8344

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE05041
Landskrona 1943-05.

Lund

Lund, Norra verket (Sölvegatan)

N 55.7118 – E 13.2040

Reservoarvolym: 550 m³
Färdigt år: 1909
Ombyggt år: 2000
Tornhöjd (exkl påbyggnad): 34 m
Arkitekt: Alfred Arwidius
Vattentornet är tagit ur drift och är nu observatorium.

Ladda ner artikeln i Stadsbyggnad 1964:   Lunds vattenförsörjning.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Lund, Mobilvägen

N 55.7178 – E 13.2266

Reservoarvolym: 9 000 m³: 6 000 m³ och 3 000 m³
Färdigt år: 1975
Tornhöjd: 28 m
Arkitekt: K-Konsult
Konstruktör: K-Konsult
Entreprenör: ABV-Vägförbättringar


Lund, Dalby, Norra Fäladsvägen

N 55.6709 – E 13.3590

Reservoarvolym: 2 x 1 200 m³
Färdigt år: 1978
Tornhöjd: 39 m


Lund, S:t Lars

N 55.6873 – E 13.1863


Norra Ugglarp 1

N 55.6416 – E 13.4171


Norra Ugglarp 2

N 55.6414 – E 13.4164

Glidformsgjutning 1963-08-30.

Revingehed (military)

N 55.7166 – E 13.4990

Stentavla ovanför vattentornets dörr:

H. Gyllenram
1900

Henric Fredrik Gyllenram var överste och chef för Södra skånska infanteriregementet 1895-1904.


Flyinge, Flyinge kungsgård (agrarian)

N 55.7494 – E 13.3507

Malmö

Malmö, Kirseberg, Vattenverksvägen

N 55.6093 – E 13.0345

Stadens äldsta vattentorn, som mellan 1879 och 1916 tjänstgjorde som vattenreservoar, och som därefter i 1910-talets bostadsbrist blev ombyggt till bostäder.

Modell på Baltiska utställningen 1914

Reservoarvolym: 1 200 m³
Marknivå: +13 m
HVY: +31 m
Byggnadshöjd: 27 m (inkl ståndrör)
Färdigt år: 1879
Byggkostnad: 93 000 kr


Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Malmö, Pildammarna

N 55.5902 – E 12.9972

Vattentorn från 1903, delvis jugendinspirerat, är ritat av arkitekten Harald Boklund. Tornet var 1914 blickfång på Baltiska utställningen, det avställdes på grund av dess ringa höjd och volym 1916. Tornet förvaltas av VA Syd, och hyser under sommarhalvåret Galleri Pildammstornet.

Reservoarvolym: 400 m³
Marknivå: +18 m
HVY: +31 m
Byggnadshöjd: 31 m
Färdigt år: 1903
Byggkostnad: 36 000 kr

Ritning av arkitekten Harald Boklund, signerad oktober 1902.
Vykort 1914. Från Eber Ohlssons bildsamling.
God Jul och Gott Nytt År-kort från VA-verket Malmö med texten: “Pildammstornet en solig februarisöndag. I fonden Pildammarnas vattentorn, som Malmöborna tagit till sitt hjärta.”

Malmö, Södervärn, Södervärnsgatan

N 55.5880 – E 13.0117

Vattentorn från 1916. Tornets är ritat av dåvarande stadsarkitekten Salomon Sörensen. Arkitekturen är påverkad av jugend- och nationalromantiska strömningar. Vattentornet avställdes 2015.

Reservoarvolym: 2 300 m³
Marknivå: +11 m
HVY: +50 m
Byggnadshöjd: 54 m
Färdigt år: 1916
Byggkostnad: 310 000 kr

Click to Enlarge.
Click to Enlarge.
Click to Enlarge.

Malmö, Botildenborg, Botildenborgsvägen

N 55.5780 – E 13.0485

Vattentorn från 1949, ritad av dåvarande stadsarkitekten Carl-Axel Stoltz. Tornet var omålat de första 30 åren, för att därefter få en bemålning där pilastrarna har markerats. Byggnaden var tänkt att även utgöra utsiktstorn.

Reservoarvolym: 3 000 m³
Marknivå: +31 m
HVY: +50 m
Byggnadshöjd: 27 m
Färdigt år: 1949
Byggkostnad: 577 000 kr


Malmö, Oxie, Observatorievägen

N 55.5431 – E 13.0855

Vattentorn från 1972, projekterat av VBB. Tornet ligger centralt på en kulle i Oxie, och betjänar denna stadsdel.

Reservoarvolym: 5 650 m³
Marknivå: +56 m
HVY: +86 m
Byggnadshöjd: 31 m
Största ytterdiameter: 38,4 m
Färdigt år: 1972
Byggkostnad: 3,3 milj kr


Malmö, Hyllie, Arenagatan

N 55.5650 – E 12.9789

Vattentorn från 1973. Tornet är det vinnande förslaget i en stor arkitekttävling. Detta förslag “Drabant” var utfört av en tävlingsgrupp från Kjessler och Mannerstråle (Stockholm). Redovisning i Arkitekttävlingar 1/1967.

Reservoarvolym: 10 200 m³
Marknivå: +21 m
HVY: +75 m
Byggnadshöjd: 62 m
Största ytterdiameter: 52 m
Färdigt år: 1973
Byggkostnad: 8,6 milj kr

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Malmö, Johanneslustgatan, Malmö-Simrishamns järnvägar (MSJ)(railway – demolished)

N 55.6014 – E 13.0456

© Arkiv SkJ 1940-tal
Östervärn 1940-tal.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAA06208
Östervärn 1920.

Malmö, Kalkbrottet, Skånska Cement AB (industry)

N 55.5714 – E 12.9243


Malmö, Malmö-Limhamns järnväg (MLJ) (railway)

N 55.5878 – E 12.9355


Malmö, Klagshamn (industry – demolished)


Malmö, Ängsholm, Västra Klagstorp-Tygelsjö Järnväg, KTJ (railway – demolished)

“Hängande i krokig arm i T-semaforen” tog Jan-Anders Wihrén denna vy åt väster. Vattentornet står kvar i utfarten mot Klagshamn, vars industrier är synliga i horisonten.

Ladda ner de enkla skisser som Jan-Anders Wihrén, Frank Stenvall och Lars-Erik Göl gjorde av vattentornet i april 1963. Jan-Anders Wihrén påpekar att skisserna absolut inte gör anspråk på någon exakthet, men ändå ger en uppfattning om hur byggnaden såg ut.


Malmö, MAB (industry)

N 55.5822 – E 13.0046


Malmö, Hamngatan, (Hotell Savoy) (hotel)

N 56.6075 – E 12.9999

Osby

Osby, Smittsbacke (Gamla vattentornet)

N 56.3844 – E 13.9939

Reservoarvolym: 460 m³
HVY över mark: 29 m
Färdigt år: 1955
Projektör: SIB
Entreprenör:A-Byggen, Hässleholm


Osby, Klinten (Nya vattentornet)

N 56.3703 – E 14.0058


Osby, Lönsboda, Dragarevägen

N 56.4058 – E 14.3166


Osby, Södra Stambanan (SSB) (railway – demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBAA03855
Osby 1910.

Perstorp

Perstorp, Trastvägen

N 56.1442 – E 13.3967

Reservoarvolym: 600 m³
HVY över mark: 28 m
Färdigt år: 1958
Projektör: Kjessler & Mannerstråle
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Simrishamn

Simrishamn, Gärsnäs, Malmövägen

N 55.5540 – E 14.1685

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: 22 m
HVY över NN: + 98 m
Tornhöjd: 25 m
Färdigt år: 1965
Projektör: SIB (Sydsvenska Ingenjörsbyrån)
Entreprenör: Albo Byggnads AB


En vecka i juli 2015 pågick det en gatukonstfestival, Street Art Österlen, med internationella graffitikonstnärer som målade diverse byggnader på Österlen.

Vattentornet i Gärsnäs var ett av dem. Tyvärr blev just det inte färdigt eftersom det blåste så mycket flera dagar att det inte ansågs säkert att gå upp med liften. Lite målning blev det i alla fall på nederdelen.
/Ingrid Evaldsson


Simrishamn, Gladsax bygata

N 55.5633 – E 14.3030

Sjöbo

Sjöbo, Sjöbo ora (earth reservoir)

N 55.6210 – E 13.7158

Reservoarvolym: 450 m³
HVY: + 94 m
Färdigt år: 1961
Projektör: SIB, Sydsvenska Ingenjörsbyrån
Entreprenör: Harry Håkanssons Byggnads AB
Högreservoaren är en markreservoar, som samverkar med en annan högreservoar (också markreservoar) nordväst om Sjöbo.


Sjöbo, Vollsjö, Ystad-Eslövs Järnväg (YEJ) (railway)

N 55.7032 – E 13.7821

Informationstavla vid tornet/pumphuset:

Pumphuset i Vollsjö ingick tidigare i en av landskapets mest kompletta och genuina stationsmiljöer med stationshus, godsmagasin, spårområde och pumphus. I början av 1980-talet utplånades hela miljön med undantag av pumphuset.
Pumphuset i Vollsjö är ett av de få kvarvarande pumphusen från järnvägens barndom. Det åttkantiga vattentornet byggdes 1865. Den runda tillbyggnaden i trä tillkom 1907 och fungerade som reningsanläggning.
Pumphuset användes för att pumpa upp vatten till ångloken via en vindmölla på taket. Vindturbinen skötte sig själv, men vid stiltje användes en handdriven pump. En pumpkolv fördes upp och ner av en vevstake. Denna drevs i sin tur av ett stort svänghjul, som pumparen vevade runt. Till pumpen hörde även en kolgård.
Driften i pumphuset pågick fram till 1950-talet. Därefter förföll pumphuset alltmer och stod bl a en tid utan tak. På 1980-talet utfördes en omfattande renovering.
Pumphuset spelar en stor roll i Fritiof Nilsson Piratens (1895-1972) självbiografiska verk från 1932, “Bombi Bitt och jag”. Piratens far var stins i Vollsjö kring sekelskiftet. Debatten om pumphuset har varit livlig. År 1982 bildades Piratensällskapet, i syfte att rädda Bombi Bitts eller snarare Jöns Pumpares hus från en hotande rivning.

Svalöv

Svalöv, Tågarp, Tågarpsvägen

N 55.9203 – E 12.9564

Reservoarvolym: 150 m3
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1965
Projektör: VBB
Entreprenör: Tågarps Cementgjuteriet

När Svalövs kommun ville göra något åt den grå betongsilon, gavs förbättringsuppdraget åt konstnär Alexius Huber. Han svepte in tornet i 400 m² silverfärgad profilerad plåt med matt yta, samt satte upp två ädelstålreliefer, ett material han ofta arbetar med. Skapelsen stod klar till invigningen 1991-09-20.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

Svedala

Svedala, Gjuterigatan, Sandvik AB – Åbjörn Anderson (industry)

N 55.5083 – E 13.2320

Tomelilla

Tomelilla, Bollerup, Naturbruksgymnasium (agrarian)

N 55.4904 – E 14.0441


Tomelilla, Brösarp, Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) (railway)

N 55.7366 – E 14.1250

Vid Brösarps station finns ett järnvägsvattentorn, sammanbyggt med lokstallarna. Tornet byggdes enligt uppgift år 1900. Cisternen (som syns genom fönstret på bilden) rymmer 30 m³.
Från början togs vatten med hjälp av turbindrift från ett närbeläget vattendrag. Ganska snart grävdes en 20 m djup brunn i anslutning till byggnaden och vatten pumpades upp i tornet med en ångdriven pump. Senare har denna ersatts med elektrisk pump.
Vattentornet försörjde inte bara loken, utan också byggnaderna vid stationsområdet.
Vattentornet är fortfarande i drift (museitrafik mellan Brösarp och St Olof bedrivs av Skånska Järnvägar AB).
Ingrid Evaldsson

Trelleborg

Trelleborg, Stortorget (Gamla vattentornet)

N 55.3758 – E 13.1586

Reservoarvolym: 300 m³
HVY över mark: 42 m
Tornhöjd: 58 m
Färdigt år: 1912
Arkitekt: Ivar Tengbom
Projektör: Tengbom & Torulfs arkitektbyrå, Stockholm
Entreprenör: Byggmästare N. P. Roslund
Vattentornet är ej längre i bruk

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.
Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Trelleborg, Knäckekärr (Nya vattentornet)

N 55.3908 – E 13.1669

Reservoarvolym: 3 500 m³
HVY över mark: 42 m
Tornhöjd: 40 m
Färdigt år: 1971


Trelleborg, Malmö-Kontinentens järnväg (MKontJ)(railway – demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE07220
Trelleborg 1916.
© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE07219
Trelleborg 1916.

Vellinge

Vellinge, Falsterbo, Bävervägen

N 55.4037 – E 12.8450


Vellinge, Ljunghusen, Västra Örnvägen

N 55.3987 – E 12.9127

Reservoarvolym: 450 m³
HVY över mark: 38 m
Färdigt år: 1962
Projektör: VBB
Entreprenör: Vägförbättringar


Vellinge, Ljunghusen, Ljungsäter

N 55.4011 – E 12.9394

Landstinget i Lund köpte 1921 in gården Ljungsäter i Ljunghusen söder om Malmö för att där anlägga ett sanatorium för tuberkulospatienter.
Byggmästare Anders Hansson från Höllviken anlitades att uppföra ett antal paviljonger med sjuksalar, personalrum, gymnastiksal, separata hus för kök, matsal och administrationsbyggnad samt ett vattentorn.
Sjukhuset kunde ta emot upp till 110 patienter. Personalen bestod av omkring 20 personer, de flesta från Lunds lasarett.
Tuberkulos var inte en ovanlig sjukdom. Tuberkelbakterien fanns bland annat i mjölken. Detta var före pastöriseringen och kylskåpens tid. I behandlingen ingick sol och frisk luft som det fanns gott om på Ljungen.
När beslutet om att Falsterbokanalen skulle byggas kom i december 1940, tvingades Landstinget lägga ner sjukhuset, kanalen skulle nämligen komma att gå rakt igenom sjuksalarna. Några hus blev kvar, men de flesta byggnaderna flyttade man undan för att så småningom sälja dom som sommarhus.
Idag står administrationsbyggnaden kvar som sommarvilla, men är i dåligt skick. Vattentornet har däremot underhållits och fungerar nu även det som sommarbostad.
Christian Kindblad
2008-11-04


Vellinge, Vattentornsgatan

N 55.4732 – E 13.0243

Reservoarvolym: 700 m³
HVY över mark: 40 m
Färdigt år: 1966
Projektör: VBB
Entreprenör: Vägförbättringar


Vellinge, Hököpinge

N 55.4974 – E 13.0096

Hököpinge station med vattentorn. Vykort från Christian Kindblads samling.
Hököpinge station med vattentorn. Fot från Christian Kindblads samling.

Ystad

Ystad, Frembergsgatan (Gamla vattentornet – Nappaflaskan)

N 55.4385 – E 13.8275

Ladda ner broschyren utgiven till tornets 100-årsjubileum  Ystad vatten 100 år.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Ystad, Vattentornsvägen (Nya vattentornen)

N 55.4426 – E 13.8029                       N 55.4424 – E 13.8030

Reservoarvolym: 2 000 + 2 000 m³
HVY över mark: +20 m
Färdigt år: 1965 resp 1966
Projektör: SIB, Sydsvenska Ingenjörsbyrån
Entreprenör: Svenska Stenbeläggningar

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Ystad, Ystad-Eslövs järnväg (YEJ) (railway – demolished)

Åstorp

Åstorp, Nyvång, Gruvgatan

N 56.1299 – E 12.9018

Ängelholm

Ängelholm, Torhögen, Vattentornsvägen

N 56.2598 – E 12.8893

© Eber Ohlsson 1992

Torhögen

Torhögen är den sydligaste av en rad bronsåldershögar, belägna på höjdryggen norrut mot Magnarp. Den var ursprungligen 38 meter i diameter och finns utmärkt på äldre kartor, bland annat på den Skånska Rekognoceringskartan från 1812-20.
De stora gravhögarna byggdes under äldre bronsålder och användes sedan som gravplats under hela bronsåldern (ca 1800-500 f Kr). De anlades på högt belägna platser i terrängen, inom boplatsen eller i dess omedelbara närhet. Det dominerande läget och storleken har förmodligen varit ett sätt att manifestera sin position i samhället.
I början av 1900-talet behövdes ett vattentorn till den växande staden Ängelholm. Precis som man tidigare hade utnyttjat gravhögar till jordkällare och finbastur använde man nu Torhögen för vattentornet. Det finns ännu kvar i högen. Här intill står ett senare byggt vattentorn.
Det finns inga uppgifter om vad som påträffades i högen vid bygget. Mycket av innehållet förstördes, men troligen finns här fortfarande rester efter begravningar, om än i omrört skick.
Namnet Torhögen har förmodligen uppkommit sent. Den mäktige asaguden Tor var populär under vikingatiden och det blev då vanligt att namnge barn med ett sammansatt namn, där förledet Thor ingick, t ex Thorborgh.
(Skylttext vid vattentornet.)


Munka-Ljungby, Donationsgatan

N 56.2538 – E 12.9711

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.


Ängelholm, Vejbystrand, Kohagevägen

N 6.3095 – E 12.7804

Vykort.

Ängelholm, Västustbanan (railway)

N 56.2431 – E 12.8536

Östra Göinge

Östra Göinge, Broby, Brobysjukhuset

N 56.2631 – E 14.0576


Östra Göinge, Immeln, Gamla Byvägen, Kristianstad-Immelns Järnväg (KIJ)(railway)

N 56.2051 – E 14.2519

Informationstavla i vattentornet

Immelns vattentorn, i folkmun kallat pumphuset, byggdes 1909 då Kristianstad-Immelns Järnväg förlängdes från Glimåkra till Älmhult.
Tornet som är 9,9 m högt, försåg ångloken med vatten från en cistern med 16000 liters rymd. Cisternen finns fortfarande kvar i tornet och är i gott skick.
För vattenintaget från sjön installerades en pump med kapaciteten 8700 liter i tmmen. Denna drevs med en vedeldad varmluftsmaskin, en på den tiden mycket vanlig kraftkälla i järnvägsvattentorn.
Varmluftsmaskinen byttes senare ut mot en elektrisk pump som försvann när ångloksdriften upphörde på Kristianstadsbanorna omkring 1960.
En kamin höll tornet frostfritt. För att förhindra vattnet att frysa drogs rökgången, som fortfarande finns kvar, rakt genom cisternen.
Vattennivån avlästes på mätstickan på väggen. Ett lod förbundet med en flottör i cisternen visade aktuell nivå.
Även före 1909 tog loken vatten vid Immelns station, men dessa lok hade utrustning med vilken de själva sög vatten ur sjökanalen.

Illustration: Monika Larsson Fakta: Yngve Holmgren, f.d. intendent , Järnvägsmuséet i Kristianstad
Immelns Bygdeförening

© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC03916
Immeln 1910.

Östra Göinge, Knislinge, Göingevägen

N 56.1986 – E 14.0897


Östra Göinge, Sibbhult, Ringgatan

N 56.2721 – E 14.1942

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Östra Göinge, Vanås, Vanås Gods

N 56.1876 – E 14.0451