Originalpublicering 2022-11-20

av Eber Ohlsson

Vattenförsörjning är en grundläggande samhällsservice som måste skyddas mot sabotage, men med omdöme. Det kan då vara intressant att se hur synen på vattentornens säkerhet har förändrats under årens lopp. Efter det att Södervärns vattentorn stod klart 1916, så fanns det några år senare möjlighet för de som hade köpt Sydsvenska Journalistföreningens Rundturshäfte (Pressens Rundtur) att bland annat besöka Södervärnstornet vissa timmar vissa angivna dagar under sommaren. Observera att vattentornets cistern var en öppen reservoar. I Rundturshäftet fanns möjligheten att göra dessa studiebesök från början av 1920-talet till i början av 1950-talet.

Arbetet 1921-08-01.
Södervärns vattentorn 1993.

I motsats till den öppenhet som fram till i början av 1950-talet visades allmänheten i Södervärnstornet, är öppenheten helt obefintlig när det gäller dagens Hyllietorn. Det är ett skyddsobjekt, vilket skylten på stängslet som omger vattentornet anger, och sådana får inte fotograferas utan särskilt tillstånd. Något som bekräftas efter kontakt med VA Syd och Länsstyrelsen. Frågan är hur många gånger lagen bryts varje dag. Då skribenten sedan 1998 har förmånen att i varje nummer av branschtidningen Cirkulation skriva om utländska vattentorn under rubriken ”Ebers vattentorn”, blev det 2016 en text om ämnet säkerhet när vattentornet i Bredene i Belgien presenterades (http://eber.se/arkiv/torn/ebers/bil/ebers-16-3.pdf). Slutsatsen blev att får man en säkerhetsansvarig, så får man också säkerhetsproblem.

Hyllie vattentorn, fotograferad 1986, när detta var tillåtet.
Aktuell skylt, fotograferad 2015.

Högsta Domstolen har i en dom den 5 juni 2015 förklarat att när fotografering av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier, kan fotograferingsförbudet inte tillämpas (https://lagen.nu/dom/nja/2015s298). Denna sajt har utgivningsbevis 2010-010 och har alltså skydd som grundlagsskyddat media.