Originalpublicering 2009-03-07, med tillägg 2011-03-20

Eber Ohlsson


Botildenborgstornet med dess outnyttjade kafétak.
Ett torn även bra till spaning på mikroklimat och knark.

Vattentorn är som namnet antyder en vertikal byggnad, med uppgift att ha en god mängd vatten tillgängligt för abonnenterna och detta levererat med ett tillfredsställande tryck. Men vertikaliteten har också gett upphov till episoder. Några av dessa gäller vattentornet i Botildenborg, Malmö.

Servering
När Botildenborgstornet byggdes, fanns planer på att ha någon form av kaffeservering på tornets tak. Det var inte en oäven tanke 1949, då tornet stod klart, eftersom det då stod i stadens närhet och på lagom avstånd för en söndagsutfärd, antingen denna skedde på cykel eller med spårväg på linje 1, avslutad med en mindre promenad.

Från tornet var det utsikt över både jordbruksmark och egnahemsområden, med Jägersro trav/galoppbana och Malmö-Ystads järnväg inom synhåll.

VA-verket annonserade i dagstidningar om intressenter, som var villiga att bedriva kaffeservering i Botildenborgstornet. Den enda som hörde av sig var en gumma i Kirseberg.

Det visade sig dock att den avgift hon var villig att betala för att få bedriva kaféverksamhet inte var stor nog för att motivera den investering av glasade väggar, som skulle ansluta till det mindre cirkulära taket överst på tornet. Detta extra­tak finns där än idag, påminnande om den serveringspotential tornet en gång hade.

Serveringspotentialen har troligen förändrats med tiden, då den närmaste omgivningen numera är området Herrgården i Rosengård samt Inre Ringvägen. Skönhetsupplevelsen skulle därför förmodas var begränsad för en nutida besökare.

Mobil telefon
Höjdskillnaden mellan tornets bottenvåning och utsiktsplan är ca 20 meter. I de vattentorn som tidigare byggts i Malmö var detta en höjdskillnad som enkelt övervanns med trappor. I Södervärnstornet är höjdskillnaden till och med den dubbla.

Eftersom Botilden­borgstornet ursprungligen planerades att ha en servering på utsiktsplanet, fick tornet förutom trappor även en hiss. Av Malmös vattentorn är det bara detta torn och Hyllie­tornet som har denna lyftanordning.

Är man innesluten i ett hissrum bör man kunna kommunicera med omvärlden, om något oförutsett skulle hända. Därför finns det en telefon i tornets hiss, en svart bakelittelefon av klassisk typ. Den torde också vara den första mobila telefonen på VA-verket.

Mikroklimat
Större nytta gjorde Botildenborgstornet på kvällen den 14 juni 1974. Dåvarande docenten Jan O Mattson, numera professor emeritus vid Naturgeografiska institutionen vid Lunds universitet hade då på vattentornets tak placerat utrustning för att kunna mäta och registrera mikroklimatet i tornets omgivning.

Undersökningen kom sedan att ingå i rapporten ”Climatic information by night-recorded aerial photographs with special regard to registrations made in retroreflected light”.

I rapporten kan man läsa att det den kvällen var vindstilla eller bara lätt vind samt molnfritt. Luften var disig, och daggen låg över sädesfälten. Något år senare föll det sig så, att skribenten fick Jan O Mattson som lärare på geografiska institutionen.

Spaning
Vid ett annat tillfälle, i slutet på 1970-talet, önskade polisen få låna en nyckel till Botildenborgstornet, för att under en viss tid bedriva spaning mot de närliggande Rosengårdshusen.

Det var narkotikapolisen, som från tornets tak önskade att här ligga lågt och med kikare spana in kriminella personer med tillhåll i detta område. Det är inte skribenten bekant om spaningarna gav något resultat, men om man skall tolka dagens mass­media rätt, så är behovet av spaning inte mindre i dag.