Ebers vattentorn – Finland
Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har sedan 1998 en artikelserie under rubriken Ebers vattentorn, där Eber Ohlsson med text och foto presenterar intressanta vattentorn i världen (utom Skåne och Sverige).
Ebers vattentorn i Cirkulation 2/2019
Vatten är en förutsättning för liv, villkor som inte behöver gälla livets motsats. Vår kultur att bevara minnet och stoften av de som inte längre är i livet, har gjort att vi har skapat rum för denna hågkomst. Moderna begravningsplatser i vår kultursfär har ofta grönska, med gräsmattor, blommor och träd.
Grönska kräver vatten och då kan ett vattentorn vara till nytta. Ett sådant torn, troligen ritat av arkitekt Albert Nyberg, byggdes i slutet på 1930-talet på Malms begravningsplats i Helsingfors, invigd 1894 och idag Finlands största. Det var byggnadsfirman Otto Vuorio som byggde tornet.
Publicerad 2019-03-13
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 2/2019.
Se även: Vattentorn: Nyland > Helsingfors
Ebers vattentorn i Cirkulation 1/2012
Stadsbränder var förr ett stort hot, inte minst mot trähusstäder, olyckor man givetvis försökte förekomma. En lösning var patrullerande brandvakter, som den svenskspråkiga staden Ekenäs i södra Finland hade efter en stor brand 1821. En annan lösning var att övervaka bebyggelsen från någon hög byggnad.
När Ekenäs byggde ett nytt vattentorn 1931, så fanns överst i tornets tvåvånings lanternin plats för en brandvakt. Lokaler som dock inte kom att användas för sitt ändamål. Det 35 meter högt tornet, med en reservoar på 370 m³, är ritat av arkitekt Ragnar Wessman. Torndriften upphörde 1977.
Publicerad 2012-02-15
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 1/2012.
Se även: Vattentorn: Raseborg > Ekenäs
Ebers vattentorn i Cirkulation 3/2011
I finländska Österbotten stod det fram till 1950-talet Vasa överst på ortsnamnsskyltarna och Vaasa därunder, när man nalkades staden. Det visade att det var en svenskspråkig majoritet här. Men sedan dess har majoriteten skiftat, så numera står Vaasa överst.
På den tiden när Finland var ett storfurstendöme i Ryssland, utlystes det i staden en arkitekttävling om ett nytt vattentorn. Bröderna Jussi och Toivo Paatela vann och 1915 kunde det 47 m höga vattentornet i jugendstil med en reservoar på 500 m³ stå klar. Länge kunde man gå de 200 trappstegen till tornets utsiktsplats och se ut över staden.
Publicerad 2011-05-04
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 3/2011.
Se även: Vattentorn: Österbotten > Vasa
Ebers vattentorn i Cirkulation 2/2009
I domkyrkostaden Mikkeli, finskt namn för S:t Michel, i Finlands sjöområde, uppfördes 1880 ett brandtorn på Kvinnoberget. Då tillkom här också ett café och en park. Att släcka bränder är inte mindre lovvärt än att upptäcka dem, så 1911-12 byggdes på samma plats ett vattentorn i armerad betong efter ritningar av Selim A. Lindqvist.
Under andra världskriget fanns det i Kvinnobergets inre en sambandscentral för luftvärnet. Efter kriget, 1946 byggdes tornets övre delar om efter Eero Jokilehtos ritningar. Från den nya utsiktsplattformen kunde finländarna nu åter fredligt spana mot öster.
Publicerad 2009-03-18
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 2/2009.
Se även: Vattentorn: Södra Savolax > S:t Michel/Mikkeli > Naisvuori
Ebers vattentorn i Cirkulation 3/2006
I norra Bottenviken ligger den finska staden Kemi. Här byggdes 1939-40 ett 52 m och 14 våningar högt stadshus, ritat av Bertel Strömmer, med två reservoarer på totalt 500 m³ i husets övre del. Efter Finlands fred med Sovjetunionen 1944 tvingades tyskarna retirera norrut och förstörde mycket under sin reträtt. I Kemi sprängde de ett tre våningar stort hål i stadshuset, som dock stod kvar och kunde repareras och tillbyggas 1945.
En ny stor utvidgning av stadshuset, ritat av Aarne Ervi, skedde 1965-69, och då tillkom tre nya cisterner, så att volymen för de fem reservoarerna blev totalt 2 500 m³.
Publicerad 2006-04-26
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 3/2006.
Se även: Vattentorn: Lappland > Kemi
Ebers vattentorn i Cirkulation 3/2003
Jorden roterar. Ett fenomen som ibland man kan se vid vattentornet i Euraåminne/Eurajoki i västra Finland. I tornets utkragade kant är en 40 meter lång och 110 kg tung pendel fäst. När pendeln sätts i rörelse, kommer den enligt tröghetslagen att fortsätta pendla i samma riktning.
Jordens rotation medför dock att pendeln till synes ändrar riktning. Eftersom pendeln är lång, tar det tid innan den stannar, vilket gör det lättare att se rörelseförändringen. Ett experiment som kallas Foucaults pendel, och som normalt sker inomhus. I den finska skogens ly sker dock detta utomhus. Till och från.
Publicerad 2003-04-30
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 3/2003.
Se även: Vattentorn: Satakunta > Euraåminne/Eurajoki
Ebers vattentorn i Cirkulation 3/2000
Ett grått och till synes trist vattentorn tronar på berget i Hangö, Finlands sydligaste stad. Men tornet är färgat av historien. Det stod färdigt 1943 under brinnande krig, och ersatte då ett vattentorn i granit från 1910. Det gamla tornet hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna arrendeområdet Hangö.
Det nya 48 meter höga tornet, med en reservoar uppburen av bland annat fyra rektangulära pelare, är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ursprungligen sjöjungfrudekorationer ha placerats, men av kostnadsskäl tronar nu snäckor (!), skapade av bildhuggaren Gunnar Finne.
Ovanför reservoaren på 490 m³, finns det en utsiktsplattform, varifrån man kan skåda över Hangös vatten. Det första tornet på denna plats var ett brandtorn i trä, som stod där 1886-1910. Alla de tre tornen har haft en detalj gemensam, en klocka i alla de fyra väderstrecken. Med andra ord – tidspräglade finska vattentorn.
Publicerad 2000-05-03
Ladda ner Cirkulations version av Ebers vattentorn 3/2000.
Se även: Vattentorn: Nyland > Hangö
English 
Swedish