Avloppspumpning i mer än 100 år
Information publicerad första gången i slutet av 1970-talet efter originalidé av författaren.
av Eber Ohlsson
Topografin och gravitationen skapar naturliga transportvägar för vatten. Härvidlag utgör inte avloppsvatten något undantag, även om det med teknikens hjälp kanaliseras. Det finns dock tillfällen då avloppsvatten skall styras till en bestämd plats eller finns på ett sådant djup att det måste pumpas.
Stadens första anläggning som skulle förbättra cirkulationen i Malmös kanaler var en turbin som stod klar 1870 vid en plats som i dag heter Turbinen. Med denna turbin ökade vattenomsättningen bara måttligt, varför man 1895 byggde en ny vindmöllebaserad turbin längre ut mot sundet, en anläggning där man även kunde använda ångdrift.
Vår första normala avloppspumpstation, Rosendal, startade år 1907/08. Dess uppgift var att pumpa avloppsvattnet som kom från de då bebyggda områdena i staden, ut i havet. År 1935 anlades en mindre pumpstation vid Sege å, som 1962 ersattes av Spillepengens avloppspumpstation.
1936 byggdes Turbinens avloppspumpstation. Kanalcirkulationspumpningen blev då en integrerad del av verket. År 1944 fick även stadens sydvästra nederbördsområde en avloppspumpstation genom tillkomsten av Limhamns avloppspumpstation.
Antalet avloppspumpstationer har ökat kraftigt sedan 1960-talet, bland annat på grund av kraven på ökad trafiksäkerhet med därav följande utbyggnad av planskilda korsningar. Sålunda har det exempelvis byggts 10 pumpstationer utmed Inre Ringvägen.
Avloppspumpning har även valts vid vissa tillfällen då alternativet har varit djupförläggning av ledning eller då ledningsutbyggnad har avbrutits tillfälligt.
År 1980 övertogs hamnförvaltningens avloppspumpstationer.
Under åren 1870-1997 har det byggts ca 109 avloppspumpstationer. Av dessa har 12 tagits ur drift. Vi har nu för närvarande 97 avloppspumpstationer i drift (1997).
Landanslutningen för Öresundsbroförbindelsen kommer innebära att VA-verket får hand om ytterligare ett 15-tal avloppspumpstationer.
Avloppsreningshistoria
Information publicerad första gången i slutet av 1970-talet efter originalidé av författaren.
av Eber Ohlsson
Malmö har i mer än 60 år [2017] haft avloppsreningsverk. De har under åren byggts ut både i avseende på storlek och på processmetoder.
1963-1970
Sjölundaverket är Malmös första avloppsreningsverk. Första etappen blev klar 1963 och tog då emot avloppsvatten från Rosendals, Spillepengens och Hamnens avloppsområden. Sjölundaverket var i denna etapp utbyggd med mekanisk och biologisk rening, den senare enligt aktivtslammetoden. Slammet behandlades i rötkammare. 1964 anslöts ABMA, bildat av Burlöv, Lomma och Staffanstorp.
Oxie avloppsreningsverk, som behandlade avloppsvatten från Oxie, Käglinge, Kristineberg och Toarps samhällen tillkom 1967 vid Oxie kommuns inkorporering. Reningen var mekanisk- och biologisk, den senare enligt biobäddmetoden. Slammet behandlades i rötkammare. Producerad rötgas omvandlades till elenergi.
1970-1974
Sjölundaverkets andra etapp stod klar 1970/71 och kapaciteten hade då mer än fördubblats. Nu anslöts även Turbinens avloppsområde till Sjölundaverket. 1972 anslöts Foodia i Staffanstorp. Bunkeflostrands avloppsreningsverk tillkom 1971 med Bunkeflo kommuns inkorporering. Verket hade mekanisk och biologisk rening, den senare enligt aktivtslammetoden. Tygelsjö avloppsreningsverk togs i drift i mars 1971. Reningen var mekanisk och biologisk, enligt modifierade aktivtslammetoden.
1974-1980
Klagshamnsverket togs idrift 1974. Verket renar vattnet från Limhamns och Klagshamns avloppsområden (exklusive Tygelsjö och V Klagstorp fram till 1981). Klagshamnsverket byggdes för mekanisk och biologisk rening, den senare enligt aktivtslammetoden. Slammet behandlas i rötkammare samt avvattnas i slamcentrifuger. År 1975 tillkom avloppsvatten från Vellinge kommun. Driften vid Bunkeflostrands avloppsreningsverk upphörde under 1974 i samband med idrifttagandet av Klagshamns avloppsreningsverk. Driften vid Oxie avloppsreningsverk upphörde under 1974. Avloppsvattnet pumpas härefter till Sjölunda avloppsreningsverk.
1980-1997
Sjölundaverkets tredje etapp stod klar 1980. Den innebar att verket byggdes ut med kemisk rening och kompletterades med biobäddar samt slamavvattning. Anläggningar för att nyttja värmeenergin i avloppsvattnet och slammet tillkom. En gaspanna installerades 1980 och tre stora värmepumpar stod klara 1983. Energin levereras till fjärrvärmenätet. 1994 installerades två gasmotorer i vilka energin i rötgasen omvandlas till elenergi. Planering för utbyggnad av kvävereduktion på Sjölundaverket började 1987. Utbyggnaden är klar 1998. Tygelsjö avloppsreningsverk upphörde i slutet av 1981. Avloppsvattnet pumpas därefter till Klagshamns avloppsreningsverk. Klagshamnsverkets drift ändrades 1992 så att en långtgående kväve- och fosforavskiljning uppnås. Utbyggnader av filter var klart 1997. Skanör- och Falsterbo anslöts 1994 till Klagshamnsverket.