Omarbetad artikel, som före omarbetningen var publicerad i personalbladet Vattenstänk nr 45 (1995-01-16)

Eber Ohlsson


I boken “Officiell berättelse öfver Baltiska Utställningen i Malmö 1914” kan vi läsa om VA-verket:

“Vattenledningsverket med anor från 1500-talet gaf en antydan om sin ålder genom uppvisandet af en af de trästockar, hvilka tjänstgjorde såsom vattenledningsrör i det gamla Malmö.

Vidare framvisades ett antal äldre och nyare brandposter och vattenmätare samt en modell af stadens nya under byggnad varande vattentorn. Den kanske effektfullaste pjesen på stadens utställning utgjordes af en här utställd modell i flera meters längd, genom hvilken, med användande af rinnande vatten, åskådliggjordes vattenverkets olika funktioner och vattnets passerande i olika stadier från urkällan till konsumenten.

Å modellen visades, hurusom i Grefvie vattnet från en grundvattenbrunn ledes till en pumpbrunn och därifrån trycktes vidare till Bulltoftaverkets filter, där det renas och sedan samlas i en lågreservoar, hvarifrån vattnet genom centrifugalpumpar drifves till staden och fördelas i rörnätet, som slutligen förgrenar sig i husen, hvarest konsumenterna förbruka detsamma.

Ett antal ritningar, diagram och fotografier bidrog ytterligare att klargöra stadens vattenledningsförhållanden och vattenfråga.

Kloakverket hade äfven sin del i den nyssnämnda modellen, i det att där visades, huru det begagnade vattnet från husen afledes till gatans kloakledningar och därifrån genom pumpstationen passerar ut i Lomma-bukten. Ytterligare en samling ritningar, diagram och fotografier fullbordade kloakverkets utställning.”

Ovanstående beskrivning illustreras i boken med några fotografier från utställningen. På fotona igenkännes bl a uppskurna modeller av VA-anläggningarna Kirsebergstornet, Bulltoftaverket och Grevieverket. Vidare finns där en gipsmodell i skala 1:50 av det blivande Södervärnstornet.

Modellen skänktes på 1960-talet tillsammans med övriga utställningsmodeller från Baltiska Utställningen till stadens tekniska museum, och stod vid en inspektion 2005 kvar i museets förråd.

Samma torn, men i skala 1:100 har gått att beskåda utanför VA-expeditionen. Att den hamnade på VA-verket, beror på att undertecknad på 1970-talet fick tips från stadsbyggnadskontoret om att det fanns gipsmodeller i deras källare. Gipsmodeller som tidigare hade stått på Byggnadsnämndens vind på Kalendegatan.

Skribenten fick frågan om han var intresserad av att titta på dem, eljest fanns det risk att de blev kastade. Det visade sig vara två modeller av Södervärnstornet. En modell enligt som visade det byggda alternativet och en annorlunda utformad och rödfärgad modell.

Den ena modellen blev restaurerad av museet och ställd på ett gammalt vågbord i rostfritt stål från laboratoriet på Sjölunda. Över modellen sattes en plexiglashuv. Den andra modellen placerades i driftens arkiv, men kan numera inte återfinnas där. Eventuellt försvann den vid flyttningen från Ledebur till Rapphönan.

Modellen har länge stått på VA-verkets huvudkontor, och då har de som inmundigat dricksvattenkylarens rinnande vatten, fått möjlighet att skänka en tanke till VA-verkets utställning på Baltiska Utställningen 1914.

Modellen av Södervärns vattentorn på Baltiska Utställningen 1914.

Bonusbilder
Modellutställningen på Baltiska Utställningen 1914.

På ena sidan visade modeller vattenproduktion. Fr v: Grevie vatten­verk, Järnfilter, Lågreservoar och Maskinbyggnad på Bulltofta vattenverk.
På andra sidan visade modeller vattenleverans till abonnent, konsumtion samt avloppshantering. Fr v: Bulltofta vattenverk, Kirsebergs vattentorn, ett bostadshus i staden samt Rosendals avloppspumpstation.
Modellen av Bulltoftaverkets järnfilter, och där bakom verkets huvudbyggnad.
Modellen av Södervärns vattentorn.