Däxlar – Gångbar kultur

Ordet Däxel
Gångbar kultur
Sista posten
5-öringar
I filmens värld


Ordet däxel

Utdrag från artikeln “Gångbar kultur” i VA-tidskriften Cirkulation 4/1998.

av Eber Ohlsson

Däxellock är ett ord som i nordligare nejder har sin motsvarighet i ordet brunnslock. Lock och ram bildar tillsammans en däxel, ett ord som är närbesläktat med danskans dæksel. En brunns ramar är däremot vidare.

Skillnaden i beteckning av gatans accessoarer är inte ny, vilket framgår av diskussionen på Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen årsmöte i Landskrona 1920.

Till detta möte förelåg “Förslag och yttrande rörande normalisering av däxlar”. Det blev en livlig debatt om just ordet däxel. Delegaterna i Sydsverige för­ordade däxel, medan de från Nordsverige föredrog beteckningen betäckning. Bland annat dåvarande VA-chefen i Malmö, Ivar Wendt kämpade på barrikaderna för ordet däxel. Skåningarna upplevde ett nytt Roskilde, för det blev givetvis ordet betäckning som segrade.

Trots att det nästan gått 80 år sedan dess [1998], används i de södra regionerna fortfarande uttrycket däxel. Det kan ha sin förklaring i, att för en skåning är betäckning något helt annat.

Ladda ner handlingarna från Landskronamötet (15 sid A5 – pdf).

Exempel på en däxel-annonser i SKTF:s Handlingar 1930.


Gångbar kultur

En recension av ett Kulturhuvudstad ´98-arrangemang. Publicerad i VA-tidskriften Cirkulation 4/1998.

av Eber Ohlsson

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.

Däxel-/brunnslock har uppmärksammats under senare år, och detta blev speciellt accentuerat i april, när projektet Gatubilder ingående i Kulturhuvudstad´98 i Stockholm hade vernissage.

Däxellock. Ett detalj bland alla andra i VA-verksamheten. Till synes. Men det är den kontaktyta, där denna verksamhet möter allmänheten i den offentliga miljön. Eller som det heter numera, VA-sfärens gränssnitt i gaturummet.

För en del människor är antagligen däxellock både osedda och något man kan trampa på. Men för de som ser dem, kan locken inbjuda till tankar och fantasier. Vad finns under locket? En undre och okänd värld?

Detta skulle kunna avspegla sig i däxellockens utformning. Dessvärre har de flesta av landets VA-verk betraktat däxellock, som endast en teknisk lösning, och inte beaktat de positiva värden som dessa kan tillföra både staden och VA-verken.

Sådana värden har dock skapats i en del andra länder, genom traditionen att sätta en lokal prägling på däxellocken. Det vanligaste är att stadens namn finns antingen i klartext eller ingående i en akronym. Några europeiska städer har även heraldiskt präglade däxellock. Det är denna tradition som Malmö alluderade till, då VA-verket 1990 placerade 100 däxellock med Malmös stads vapen (Gripen från 1437) på stadens gågator.

I brons med reklambudskap
Däxellock där text och bild är frikopplade från lockets funktion, men även dess ägare finner man exempelvis i Tyskland. Det är då glänsande bronsdäxellock med reklambudskap. Det konstnärliga värdet kan kanske diskuteras, men dess reklamvärde skall nog inte underskattas.

Det är därför en glädjande utveckling, när nu ett projekt kallat ”Gatubilder” genomförs i Stockholm. 100 brunnslock med en konstnärlig gestaltning finns utlagda i Stockholms city. Det är 10 konstutövare som formgivet vardera 10 lock, och därmed skapat en helgjuten gångbar kultur.

Allt har skett i en samverkan mellan Stockholm Vatten och Kulturhuvudstad´98 med stöd av bland annat Alvesta Gjuterier.

Vernissagen fredagen den 24 april skilde sig från de vanliga ytliga och lätta till­ställningarna. Här kom man under ytan och fick möjlighet att penetrera djupet samt ana konstverkens tyngd.

Vernissagelokal var den ytterst väl valda Karl XII´s pumpstation, belägen under Karl XII:s Torg, granne med Kungsträdgården och Operan. Inför nedstigningen till underjorden gick tankarna till operan Orfeus. Om alternativet med nedstigning genom en brunn hade funnits, hade detta gett stilpoäng. Nu blev det en höj- och sänkbar hiss (i dubbel bemärkelse).

I de rymliga och nästan kliniskt rena pumplokalerna fanns ett exemplar av alla brunnslocken. Efter tal av Stockholms Vattens VD, Sven-Erik Skogsfors samt andra representanter för projektet, fanns det möjlighet att samtala med konst­närerna.Här följer tolkningar av de utställda brunnslocken:

Carpe Diem – Tove Adman
Storstadens puls slår hastigt. Därför kan människorna behöva påminnas om, att de inte skall glömma att även njuta av dagen. Devisen ”Fånga dagen”, eller dess latinska variant ”Carpe Diem”, myntat av den romerske poeten Horatius, är därför en god uppmaning. En deprimerad själ med framåtlutad gång, blir förhoppningsvis fångad av detta budskap.

Hjärn – C-Stefan Ahlenius
Ett järnlock, som associerar till hjärn­vind­lingar. Det kan föra tankarna till vatten, som i mer än ett avseende, kan vara både mjukt och hårt. Det kan även återspegla VA-verksamheten, som både består av hårdvara – teknisk utrustning, och mjukvara – medarbetare. Brunns­locksmönstret skulle också kunna tolkas som moln, men då krävs det ett tankelyft.

2:nd floor – Maria Bernholm
Sin spegelbild i vattnet kan man kanske se, om man böjer sig ner över en brunn. Denna illusion kanske återspeglas i brunnslockets bild. En annan mer fantasifull tolkning är, att man befinner sig nere i brunnen på en inverterad 2:nd floor, och ser markytans människor titta ner.

Utan titel – Helena Byström
Knåda järn som vore det lera. Det är kanske ett mönster att följa för en konstnärinna, som normalt arbetar med just lera. Sedan är frågan om ens barnen, tycker det är en spännande struktur på ett brunnslock, när de befinner sig i en mycket strukturerad stad.

Utan titel – Thomas Elovsson
En dörr till underjordens härskare, underjordens härskare själv eller djävulens sigill. Se där några tolkningar av det som kan uppfattas som en glad fyr, men som är en illusion. Smile, och du ler bara en kort tid, sedan är du fångad i en kultur av droger, som drar dig ner i underjordens helvete.

Heavy Metal – Christian Partos
Om man gräver ett hål i marken, var hamnar man då? Många barn får svaret – i Kina. Och i detta håls antipod härskar draken. Vad är naturligare än att även draken nyttjar hålet, och visar sig hos oss. Med eld och ånga strömmande ut ur dess gap. Återbördad till verklighetens Stockholm, är av säkerhetsmässiga skäl, brunnslockets gap tilltäppt och ångan svalnad.

Försvann – Helen Partos
Splash, och likt ringar fortplantar sig vågorna ut i periferin mot lockets kant. En hel sekvens av vattnets formering, fångad och koncentrerad på ytan av ett brunnslock.

Gåtan – Olov Tällström
Livet är en stor fråga. Och i livet fås än fler frågor. Får man ett svar, uppstår bara fler frågor. Djupa såväl som ytliga. Detta återspeglas i brunnslockets frågetecken, där regn samlar stadens stoft i fördjupningarna. Vattnets för­ångning får stoftpartiklarna att stanna kvar i tecknen, och ger dessa en varierande mörkhet, olika beroende på djup.

Utan titel – Annelie Wallin
Även en liten varelse har rätt till en dröm, att få lämna mörkret och leva ett liv i ljuset. Här exponerat för dem där uppe, de som lagt locket på.

Aj! – Martin Wickström
Vem vill bli nedtrampad varje dag? Ingen, inte ens ett brunnslock. Som företrädare för alla tysta lock, ropar ett lock – Aj!

Oj! – Martin Wickström
I krogtäta Stockholms city, blir brunnslock ofta åsyna vittne till mången vinglig färd. Då kan detta locks vågiga linjer restituera synen till räta, och med rätta ropa – Oj!


Sista posten

Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 3/1990.

av Eber Ohlsson

Den 21 augusti [1990] räddades Malmös sista B-brandpostdäxel åt den museala världen. Denna unika däxel låg i Altonagatan, en liten anspråklös gata i Gamla Staden mellan Stora Nygatan och Södra Promenaden. Inskriptionen i däxellocket är BRANDKRAN MALMÖ.

Malmö har i dagsläget 4 961 brandposter. Endast 1 (en) är en B-brandpost, alla övriga är A-brandposter. Dessa däxellock har som inskription antingen ett V, vilket torde betyda Vatten eller om brandpost­däxellocket är av äldre modell MW, vilket troligen bör tolkas Malmö Wattenverk. Ordet Brandkran men med stavningen BRANDKRAAN återfinnes däremot på ofta på hydrantdäxellocken i Nederländerna.

Det solitära brandpostdäxellocket låg alltså i Altonagatan, en gata med den egensinninga Malmöitiska betoningen Altona, mot det gängse uttalet på den gamla holsteinska staden vid Elbe, Altona.

Framför BRANDKRAN MALMÖ ses fr v: Evert Sjögren, Jan-Olle Johansson och Jan Svensson.

5-öringar

Originalpublicering 2006-05-12.

av Eber Ohlsson

Gustav Adolfs torg i Malmö omdanades på 1990-talet, och fick då bland annat ny stenbeläggning. Omgörningen av torget kom inte bara att omfatta det som är allmän platsmark, utan också markytor som av allmänheten upplevs som en del av torget, men som är tomtmark.

En sådan privat yta är marken framför den indragna bottenvåningen på Sparbankshuset, där de önskade att även denna mark skulle omfattas av omdaningen och därför bad gatukontoret om att ge förslag på hur denna markbit skulle utformas.

Vid en lunch med gatukontorets medarbetare berättade den projektör som fått projektuppdraget om sparbankens planer. Skribenten visste att det fanns två bankomater på denna mark kände samtidigt till att en Karlskronafirma saluförde däxellock som föreställde gamla 5-öresmynt.

Skribentens förslag till projektören var därför att det skulle placeras sådana däxellock framför bankomaterna. Det borde vara festligt att stå på en 5-öring och ta ut pengar från bankomaten.

Projektören fick klartecken från sparbanken, och därför kan man idag finna dessa däxellock framför två av bankomaterna.

Den tredje bankomaten är hitflyttad senare, och saknar därför 5-öringen. Skulle någon lyfta på dessa däxellock, kommer vederbörande att finna att det inte finns någon brunn därunder, utan endast sand.

Efterskrift (2009-01-22)
Sedan ovanstående artikel publicerades 060512, har banken både bytt namn och flyttat till sidogatan Stadt Hamburgsgatan. Flytten har också medfört att bankomaterna mot Gustav Adolfs torg har fått en ny adress, samt att 5-öres­däxellocken har tagits bort. Dessvärre utan att ha fått en ny plats framför de flyttade bankomaterna.


I filmens värld

Originalpublicering 2024-10-05.

av Eber Ohlsson

I den amerikanska filmen ”He Walked by Night” från 1948, i Sverige kallad ”Nattmänniskan”, tar boven i filmens slutscener sin tillflykt till Los Angeles dagvattensystem. Dessa scener påminner starkt om slutscenerna i den brittiska filmen ”Den Tredje mannen” från 1949, fast där är det Wiens kloaksystem.

I ”He Walked by Night” försöker boven lyfta ett däxellock för att ta sig upp till gatan, men lyckas inte då en polisbil står på locket. Det intressanta är att man visar en däxel med det karakteristiska mönstret för Bell Telephone. Detta lock har givetvis inte någon koppling till Los Angeles dagvattensystem.   


Däxlar: Alfabet

A

© Eber Ohlsson 1986
Malmö

B

© Eber Ohlsson 1987
Berlin

E

© Eber Ohlsson 2003
Issy-les-Moulineaux

F

© Eber Ohlsson 2000
Skive

G

© Eber Ohlsson 1986
Helsingborg

H

© Eber Ohlsson 1998
Helsingborg

K

© Eber Ohlsson 1986
Lund

M

© Eber Ohlsson 1998
Washington DC (Metro)

N

© Eber Ohlsson 1999
Wiesbaden

O

© Eber Ohlsson 1986
Port de Sóller

P

© Eber Ohlsson 1986
Limmared

S

V

W