Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk nr 4/1977

Även publicerad i ÖSJ-bladet nr 3/1991

Eber Ohlsson


Dagens kommunfullmäktige har beslutat att vår kommun skall medverka i ett vattenförsörjningssystem á 500 milj kronor. Det är därför intressant att blicka tillbaka 40 år och se hur gårdagens stadsfullmäktige behandlade utbyggnaden av dåtidens, nutidens och förhoppningsvis även framtidens regionala vattenförsörjningssystem – Vomb­verket.

För att förverkliga projektet skulle först markområdet inköpas. Stadens lyckades träffa en överenskommelse med ägaren, Övedsklosters fideikommiss.

Markbiten var stor, nästan hela Vombs socken, och köpesumman var hela 1,6 milj kronor. Men eftersom markområdet var för stort för enbart vattentäktsändamål, fanns även andra skäl för att rättfärdiga köpet.

Ett sådant var fritidsändamål. Men dåtidens fullmäktige ansågs inte mottagliga för enbart för Malmöbornas rekreationsbehov. Här gällde det att köra fram även pekuniära skäl. Vi citerar fullmäktigehandlingarna från år 1939:

”Om det område, som avsetts skola förvärvas av staden, kommer att helt eller delvis utnyttjas såsom fritidsområde, torde ekonomiska fördelar uppstå för Malmö-Simrishamns järnväg, som äges av Malmö Järnvägars Aktiebolag, vari Malmö stad är huvudintressent. En betydande del av de personer, som komma att söka sig till detta fritidsområde, torde nämligen för resorna till och från området begagna denna järnväg, som löper genom områdets södra del, där järnvägsstationen Klostersågen är belägen. Trafikinkomsterna för järnvägen kunna till följd av den väntade stegringen i resandefrekvensen beräknas komma att efterhand ökas.

Inom det till förvärv avsedda området ligger ett större grustag, vilket för närvarande arrenderas av Malmö Järnvägars Aktiebolag. Därest förvärvet kommer till stånd, är det givetvis till fördel såväl för staden som järnvägen, att detta grustag rationellt utnyttjas.”

Men hur utföll dessa optimistiska prognoser? Skribenten har inte efterforskat eventuellt ökade trafikintäkter bland SJ:s dammiga papper. Men betvivlar att ökat järnvägsåkande är bästa metoden att finasiera fastighetsköp.

I världen skulle två månader efter köpet tragiska händelser tima, där vårt land och vår stad ändå tillhörde de lyckligt lottade. I denna situation fick markköpet en liten och oförutsedd, men för staden positiv effekt.

På en stor del av området växte det skog. Denna kunde avverkas och ge en del ved. Och detta vid en tidpunkt då vedpriserna hade ökat kraftigt. Staden kunde här snabbt få tillbaka en del av köpesumman. Om vi senkomna ättlingar till stadens fädrar blickar tillbaka, kan vi se att köpet av Vomb var ett förmånligt köp.