Publicerad i personalbladet Vattenstänk 98 (1996-10-04).
av Rickard Engleson
Mina tankar 15 cm över sanden i Rythemon Kreta, alltså inte så höga.
Ligger på min solsäng och tänker att livet är bra rättvist som låter mig ligga här och spana ut över Medelhavet och på allt vackert som skall soltorka efter badet.
Sträcker mig efter den grekiskt tillverkade ölen, sån tur att Tuborg lämna det rätta receptet, för den är alls inte fel. Vänder mig på rygg ser upp mot Idabergen där allt startade en gång enligt mytologin, Zeus födelseö. Tyckte för ett ögonblick att hans ansikte var synligt, men är det möjligt?
Man blir misstänksam mot ölen, lite mer öl så kommer kanske bilden fram tydligare. Jodå! bilden klarna till Eber Ohlssons ansikte, och jag kunde höra hans tjat om semesterminnen till Vattenstänk men vi är på badsemester inte safari. Inte ett vattentorn i sikte men en minaret finns, fast den ”lätte” går han väl aldrig på.
Igår var det en vattenläcka i gatan nedanför vår balkong, läcksökningen gick till så att man borra ett antal håll med c:a 1,5 m mellan och det hål som gav mest vatten blev det som attackerades med hacka å spade. Kul att se hur annorlunda allt är när det aldrig finns någon tjäle, djupet ledningen låg på var c:a 50 cm. Ute på landsbygden ligger vattenledningarna direkt på marken.
Vad avloppet beträffar så tåler det inte toalettpapper för då blir det stopp sa guiden, så papperet skall läggas i en plastspann avsedd för detta, så mysigt. Men jag vet nog vad som sker så de så.
Ser ut över det grå fekaliehavet förlåt jag menar blå Medelhavet och tänker på Povels visa om bakterier som också var där på ferier, men jag tog ju min whisky i morse så de går nog bra med ett dopp i alla fall. Undrar om sådana syner och tankar räknas som yrkesskada? i så fall bör jag nog skriva upp tiden.
Skärpning! jag har semester och snart är de kväll, då ska det grekiska bordet få sej en omgång, där får man minsann minnen som man bär med sej flera veckor utan att anstränga huvet, efteråt. Ouzo var det inte mer med det.