En landshövdingespolning

Originalpublicering 2005-12-01.

av Eber Ohlsson

---

Bandklippning eller knapptryckning
Invigningar är en form av vattendelare, en markering att man kommit in i ett nytt landskap, att flödet nu tar nya banor. Dessa markeringar är därför vanliga när nya vägar, fabriker eller annat som mänskligheten har konstruerat, tas i bruk.

Eftersom invigningar skall markera att något stort uträttats, görs de ofta som stora evenemang, med många inbjudna och där talare i ord markerar hur betydelsefullt invigningsobjektet är. För att särskilt framhäva dagens betydelse bjuds gärna en prominent person in för att förrätta invigningsceremonin.

En av de mest vanliga markeringarna är att klippa av ett brett färgrikt band, ofta i flaggans färger. Ett annat sätt, speciellt då ett större maskineri är med i spelet, är att invigaren får trycka på en knapp, som då startar maskineriet.

Det är kanske inte alltid att invigningsknappen har direktkontakt med maskineriet. Det är möjligt att det är bakom kulisserna som den verkliga starten sker. Illusion eller ej, invigaren få i alla fall applåder för sin prestation att med pekfingret att ha startat det hela.

Invigningar på VA-verket
Samhällsinstitutionen invigningar har givetvis även funnits på VA-verket. Det har också funnits rikliga tillfällen då denna manifestation varit berättigad. I modern tid är det speciellt invigningarna av Vombverket den 1 juni 1949 och Sjölundaverket den 6 september 1963, som är verkets milstolpar. Detta är invigningar där landshövdingen har varit den främste bland honoratiores.

Etapp 3
Sjölundaverket byggdes sedan ut i flera etapper, men etapp 3 markerar sig speciellt, då denna utbyggnad var både mycket stor men även introducerade en ny reningsprocess. Vi hade här kanske världens största flotationsanläggning.

Det var också en etapp där verkets egna medarbetare hade stått både för en stor del av idéerna och för projekteringen, till skillnad från tidigare etapper. Det var med andra ord ett stolt verk som förberedde den stora invigningen den 8 maj 1980. En liten grupp medarbetare, inkluderande skribenten, fick därför i uppgift att göra alla förberedelser för denna stora händelse.

Välja invigningsceremoni
En inte oväsentlig detalj var vilken invigningsceremoni vi skulle välja. Det hade blivit klart ljus för att ceremonin skulle förrättas av landshövding Nils Hörjel.

Skribenten förde fram synpunkten att bandklippning och knapptryckning var för triviala ceremonier för att vi skulle välja sådana. Ceremonin skulle givetvis ha anknytning till vatten och avlopp, och det skulle vara en ceremoni som massmedia garanterat skulle nappa på.

Därför förde skribenten fram tanken att det häftigaste vore nog om landshövdingen kunde förmås att dra i snöret för en högspolande toalett. De andra medarbetarna i gruppen tyckte att idén var god, varför skribenten nu bara hade att skaffa fram en sådan toalett.

Ordna toalett
Nu var skribenten i den lyckliga omständigheten att ha en pappa som i källaren i sin fastighet hade en äldre högspolande toalett. Pappan förmåddes att utan lön nedmontera denna relikt.

Bygga podium
Invigningsceremo­nin skulle äga rum i den stora Z-byggnaden (kemisk rening). Här var åhörarnas stolar placerade, och här fanns talarstolen och skärmen som beskrev reningsprocessen. Här hade man även byggt upp ett podium med en bakre vägg samt korta flankerande sidoväggar. I denna halvöppna toalett placerade den högspolande vattenklosetten.

Vatten till toaletten drogs fram över podiets tak, och avloppet var enkelt att få en anslutning till inne i detta avloppsreningsverk. Hela den podieuppbyggda anläggningen sveptes in i brunt omslagspapper, så att besökarna inte i förväg skulle ha kunskap om vad som döljde sig bakom papperet.

Dra i snöret
När det så var dags att förrätta invigningen gick landshövding Nils Hörjel mot podiet, samtidigt ryckte några av VA-verkets medarbetare loss det bruna papperet. Ett sus gick igenom publiken när den såg podiets toalett.

Efter orden att Sjölundaverkets tredje etapp var invigd, greppade landshövdingen tag i dragkedjans porslinsknopp och drog till. Vatten strömmade genom toaletten. Simultant kom från högtalarna ett kraftigt spolningsljud. Det hade nämligen i förväg gjorts en bandinspelning av en normal toalettspolning. Med detta effektljud fick landshövdingen och invigningsceremonin en stark spontan applåd.

Genrebild
Eftersom skribenten var medveten om att massmedia skulle nappa på och också lagra bilden, hade landshövding Nils Hörjel tillfrågats om han hade något emot den eventuellt kontroversiella invigningsceremonin. Men så var inte fallet, utan vad som förspordes gruppen så var han i stället positiv till ceremonin.

Det senare är något man kan förstå, om man betänker hur många invigningar en landshövding måste göra. Det kan lätt bli lite trist att enbart få klippa band eller trycka på knappar. Bilden nyttjades mycket riktigt några år senare i pressen. Under rubriken ”Hörjel spolar” fick bilden illustrera att landshövdingen inte hade godkänt ett förslag.

Minnet kvar
Dagen efter ceremonin monterades toalett och podium ned, och min pappa kunde återmontera den toalett som landshövdingen hade nyttjat.

Huset med den celebra toaletten revs några år senare, men dessvärre sparades inget från toaletten, inte ens porslinsknoppen landshövdingen dragit i. Men minnet finns kvar och kunskapen att ha haft en idé som inte blev spolad, snarare dess motsats.