Vattentorn: Småland

---

Alvesta

Alvesta, Aringsåsvägen

N 56.8973 – E 14.5739

Reservoarvolym: 900 m³
HVY över mark: 29 m
Färdigt år: 1959
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Armerad Betong

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Alvesta, Södra Stambanan (SSb) (railway)

N 56.9042 – E 14.5627

Från skriften “Alvesta Järnvägsstation, byggnadsminne i Kronobergs län”:
SJ byggde 1909-10 ett lokstall med 6 platser. Samtidigt byggdes två vattentorn, ett sammanbyggt med lokstallet (bilden ovan) och ett i söder vid Salens strand. Det senare är sedan länge borta. Fram till 1950-talet användes ånglok på sträckan Borås-Alvesta-Växjö. /Ingrid Evaldsson

---

Alvesta, Vislanda, Sockenvägen

N 56.7746 – E 14.4258

Aneby

Aneby, Vattengatan

N 57.8401 – E 14.8015

Reservoarvolym: 300 ³
HVY över mark: 25 m
Färdigt år: 1960
Projektör: AIB
Entreprenör: Rambrant & Broddegård

---

Aneby, Sundhultsbrunn, Morgonstigen

N 57.9302 – E 14.9179

---

Aneby, Frinnaryd, Östra Stambanan (ÖSb) (railway – demolished)

Eksjö

Eksjö, Storegårdsgatan (Gamla vattentornet)

N 57.6689 – E 14.9786

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Eksjö, Prästhagsgatan (Nya vattentornet)

N 57.6656 – E 14.9955

---

Eksjö, Ingatorp

N 57.6420 – E 15.4181

---

Eksjö, Ingatorp, Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) (railway – demolished)

Emmaboda

Emmaboda, Rasslebygd

N 56.6388 – E 15.5624

---

Emmaboda, Linnefors, CWJ (Karlskrona-Växjö Järnväg) (railway – demolished)

Gislaved

Gislaved, Anderstorp, Lindvägen

N 57.2677 – E 13.6360

---

Gislaved, Hulugårdsvägen

N 57.2989 – E 13.5295

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Gislaved, Reftele, Jättevägen

N 57.1802 – E 13.5948

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Gislaved, Smålandsstenar, Furugatan

N 57.1580 – E 13.3923

Gnosjö

Gnosjö, Säterivägen

N 57.3647 – E 13.7549

---

Gnosjö, Borås-Alvesta Järnväg (BAJ) (railway – demolished)

Hultsfred

Hultsfred, Skolgatan

N 57.4833 – E 15.8378

Hultsfred, Skolgatan

N 57.4833 – E 15.8378

Reservoarvolym: 350 m³
HVY över mark: 21 m
Färdigt år: 1953
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

---

Hultsfred, Målilla, Hägelåkravägen

N 57.3938 – E 15.8147

---

Hultsfred, Silverdalen, Parkvägen

N 57.5391 – E 15.7434

---

Hultsfred, Lönneberga, Kyrkvägen

N 57.5498 – E 15.7155

---

Hultsfred, Virserum, Käringeryggen

N 57.3268 – E 15.5794

---

Hultsfred, Mörlunda, Ryssebovägen

N 57.3258 – E 15.8852

---

Hultsfred, Järnforsen

N 57.4056 – E 15.6278

---

Hultsfred, Järnforsen, Vetlanda järnvägar (VJ) (railway – demolished)

---

Hultsfred, Lokstallet (railway)

N 57.4834 – E 15.8482

Högsby

Högsby

N 57.1841 – E 16.0232

---

Högsby, Berga, Kyrkvägen

N 57.2192 – E 16.0422

Jönköping

Jönköping, Åsenverket (earth reservoir)

Sign at the Åsenverket

Åsenverket

Jönköping var den tredje staden i Sverige som byggde vattenledning. Behovet av “godht” dricksvatten var stort när ledningen byggdes, år 1865. Åsenverket anlades med sandfilter och utjämningsbassäng. Bassängerna blev ett attraktivt utflyktsmål. Vattnet från vattenledningen leddes till en början inte in i husen, utan distribuerades vid bestämda hämtningsställen.

Gott om dåligt vatten
Staden låg huvudsakligen i området mellan sjöarna Rocksjön, Lillsjön (Munksjön) och Vättern. En stad så kringfluten av vatten kunde nog skaffa tillräckliga kvantiteter, men kvaliteten var ett stort problem. De hygieniska förhållandena gjorde det öppna vattnet i sjöar och kanaler olämpligt att dricka. Dricksvattnet hämtades i allmänhet ur Vättern från små bryggor. I stormigt väder och speciellt under den kalla årstiden var det allt annat än lätt. Det ankom på kvinnorna att forsla de tunga såarna med vatten den långa vägen hem, i ett ok vilande på axlarna. Ibland anlitade de hellre kanal- eller Lillsjövattnet. Så här skrev Thecla Wrangel i sin bok Från forna tider:

“- befanns vattnet knappt i kökssån och ville man spara sig en smula hade man ju vid södra gatlängan kanalen så nära till hands. Hur ofta såg jag ej kökspigorna komma löpande ner till denna kanals stillastående vatten för att där rensa fisk och rotsaker eller för att skölja upp ett par kökshanddukar eller köksförkläden i samma kanal där kattungar och råttor dränktes och nattkärlen, täckta med förklädet, tömdes i arla morgonstunden av bakgårdens madammer.”

Stinkande utlopp
Kanalen fungerade delvis som kloakledning. När utloppet ibland slammade igen, gav det ruttnade innehållet upphov till obehaglig lukt. Samma var förhållandet i Lillsjön där orenligheter från Smedjegatans garverier, snusfabriker och slakterier tömdes ut.

Vättervattnet var inte heller särskilt rent inne vid land. En hel del orenligheter tömdes direkt i sjön, och vid nordlig vind kunde det hända att avskrädet bildade ett lager ovanpå vattnet, där hämtningen av dricksvattnet gjordes.

Koleraepidemier.
I dåliga hygieniska förhållanden som dessa fanns jordmån för epidemier och sjukdomar av olika slag. Magtyfus härjade ofta. Men svårast var naturligtvis koleran. Den härjade som värst 1834 men förekom även senare. År 1853 åsamkade koleran staden utgifter på 10.000 riksdaler.

Juni källa
I samband med epidemin kom så frågan om en vattenledning på tal. År 1854 lämnade lantmätarna Engström och Strandberg in en hemställan att “magistraten måtte bereda lämplig väg till avhjälpandet af stadens behof av godht dricksvatten”. De lämnade också karta och kostnadsförslag över vattenledning från Junikällan, belägen på hemmanet Åsens ägor. Magistraten var inte vidare tilltalad av förslaget, men utlyste ändå ett sammanträde.

Till detta möte hade allmänheten mött upp talrikt. Resultatet blev att man beslutade anlägga vattenledning, på stadens bekostnad, i enlighet med Engströms och Strandbergs förslag. Kostnaden var beräknad till 70.000 riksdaler. För ytterligare utredning tillsattes en kommitté. Därpå blev det tvärstopp. Kanske beroende på stadens ekonomi. Staden hemsöktes på den tiden av svåra eldsvådor med stora förluster för stad och enskilda.

Brännvinsbolaget anslår medel
Utskänkningsbolaget hade börjat avsätta medel till vattenledningen genom ett årligt anslag av överskottet. Några delägare i bolaget företog därför en egen undersökning av vattentillgången i stadens omgivningar. Den torra sommaren 1859, efter en månads ihållande torka, prövades källorna vid Åsen. Undersökningen gav till resultat, att Junikällan kunde lämna 20 kannor vatten i minuten. De rekommenderade därför förslaget att hämta vattnet till vattenledningen därifrån.

Järnvägen tar upp frågan
Frågan blev åter aktuell 1864. Den nybyggda järnvägen hade behov av vattenledning. Järnvägsstyrelsen förklarade sig villig att lämna bidrag till vattenledningens byggande, “då den kunde komma att draga nytta av densamma”. Dessutom hade järnvägen stängt det fria tillträdet till Vättern. Förutom svårigheten att nå dricksvattnet medförde detta betydande faror ur brandsynpunkt. Stadens träbebyggelse eldhärjades ofta. Med utsikt att få ekonomiskt stöd av järnvägen tillsatte nu fullmäktige ytterligare en kommitté.

Överkörd kommitté
Kommitténs arbete blev dock förekommet. En överstelöjtnant Leijonancker hade nämligen i skrivelse till stadsfullmäktige skissat upp ett förslag till en vattenledning för en beräknad kostnad av 170 000 riksdaler. Som chef för byggnadsarbetet föreslog Leijonancker civilingenjören Apelberg, som “i ett för allt betingade sig 6 000 riksdaler” för sitt arbete. Arbetslönerna för hela bygget uppgick till 61 000 riksdaler.

Fullmäktige fattade då beslutet att vattenledningen skulle anläggas. Finansieringen skulle ske dels genom lån, dels genom avgifter från konsumenterna. Vattnet skulle betalas “i mån av den förmodade vattenkonsumtionen och den enskildes förmögenhetsvillkor”. Jönköpings utskänkningskommitté lovade att bidra med medel. Men Järnvägsstyrelsen kunde inte vänta, utan lät gräva brunn på västra stadsdelen.

Damm och reningsverk
Vattenledningens vatten hämtades alltså uppifrån June�bäcken, så staden fick sitt vatten med självtryck. Genom att anlägga en damm på det ställe, där bäcken störtade genom en djup bergsklyfta, plus en mindre dammbyggnad, åstadkoms ett dammbäcken med ytan 11.200 m² och volymen 26.200 m³ Den större dammbyggnadens krön förlades på 90,7 meter över Vätterns yta. Dammen är urgrävd till fast botten, och den uppbyggda sidan vid utloppet är en kallmur utförd i granit. (se bild)

Till tätning i dammen användes puddling eller ältad lera, som byggdes upp i form av en vägg med en tjocklek på 0,9 m botten och 0,6 m i toppen. För att skyddas mot frost placerades lerväggen mellan kallmuren och den mot bäckenet stensatta fyllningen.

Strax nedanför dammen anlades ett öppet sandfilter med ytan 450 m² för filtrering av vattnet samt en öppen reservoar med volymen 950 m³. Ledningen från dammen till filtret bestod av 200 mm grova gjutna järnrör. Huvudledningen till staden bestod också av 200 mm järnrör. Byggnadssättet för filtret och reservoaren är särskilt anmärkningsvärt, eftersom man här utelämnade den obligatoriska lerpuddeln. Man stampade i stället omsorgsfullt sidorna och bottnen i bassängerna. Bassängerna är utgrävda i fint lerblandat grus, och beklädda med ca 12 cm tjocka kalkstenshällar.

Filterbädden, som har en tjocklek av 1,8 m, utfördes i olika lager rullsten, singel och grus upp till 1,05 m och därovan 0,75 m filtersand.

Äntligen klart
Vattenledningen togs i bruk i november 1865 och färdigställdes på sommaren 1866. Den hade då kostat i runda tal 190 000 kronor. Drätselkammaren hade bisträckt med 100.000 och resten hade brännvinsbolaget betalat. Anmärkningsvärt är att ett enskilt bolag kunde bidra med så stort belopp. Kanske berodde det på att brännvin ansågs vara ett så osvikligt medel mot kolera, att inkomsterna från epidemin möjliggjorde bolagets generösa anslag.

Vattenledningen utrustades med en hel del finesser ifråga om reservoaren och reningsanläggningen. Den blev dessutom en sevärd attraktion. Både Jönköpingsbor och hitresta turister fotvandrade hela vägen från staden upp till Åsenverket för att beskåda det sprudlande vattnet i bassängerna.

När ledningen efterhand byggdes vidare ut i staden blev vattenmängden otillräcklig. Trots flertalet utvidgningar med Hökabäcken, Ulvstorpsbäcken och senare Sandserydsbäcken, trots större ledningsdimension och ny högreservoar 1935, måste nya vattenverk till. Först Ekelundshov vid Vättern och senare Häggeberg. Åsenverket var i bruk fram till 1958.

Källor: Artikel av civilingenjor C. A. Brooberg införd i Svenska Kommunaltekniska Föreningens Handlingar 1924. Artikel Jönköpings Posten 1936 av signaturen Falk.

---

Jönköping, Södra Stambanan (SSb) (railway)

(Södra Stambanan = Malmö-Nässjö-Falköping)

N 57.7880 – E 14.1510

---

Jönköping, Södra Stambanan (SSb) (railway – demolished)

---

Jönköping, Tenhult, Klevavägen

N 57.7109 – E 14.3304

---

Jönköping, Öxnehaga, Kohagsgatan

N 57.7711 – E 14.2732

---

Jönköping, Öxnehaga (2)

---

Jönköping, Öxnehaga (3)

---

Jönköping, Pettersberg, Broholmsvägen

N 57.7819 – E 14.3024

---

Jönköping, Barnarp, Björkvägen

N 57.7010 – E 14.1792

---

Jönköping, Bankeryd, Vättergatan (markreservoar)

57.8555, 14.1323

Kalmar

Kalmar, Västra Vallgatan (Gamla vattentornet)

N 56.6637 – E 16.3599

Förslag till ombyggnad av gamla vattentornet, planer och sektion. Ritning av K-konsult 810820. Click to Enlarge.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Kalmar, Klunkens backe (Nya vattentornet)

N 56.6950 – E 16.3394

Reservoarvolym: 4 500 m³
HVY över mark: +60 m
Höjd över mark: 45,5 m
Största diameter: 43,76 m
Färdigt år: 1972

Tornets utformning är resultatet av en arkitekttävling mellan arkitektstuderande vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund, varvid det förslag som vann både myndigheters och allmänhetens gillande fick ligga till grund för det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Kalmar, Södra Långgatan (old steam mill)

N 56.6642 – E 16.36701408

---

Kalmar, Kalmar S, Kalmar järnväg (KJ) (railway – demolished)

---

Kalmar, Ljungbyholm Kalmar-Torsås järnväg (KTJ) (railway – demolished)

Lessebo

Lessebo, Hovmantorp, Karlskrona-Växjö järnväg (CVJ) (railway)

N 56.7858 – E 15.1408

---

Lessebo, Kosta-(Lessebo) järnväg (KLJ)(railway – demolished)

Ljungby

Ljungby, Åsgatan

N 56.8382 – E 13.9321

Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: 40 m
Färdigt år: 1961
Projektör: VBB
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Markaryd

Markaryd, Strömsnäsbruk, Wennerbergsgatan

N 56.5436 – E 13.7421

---

Markaryd, Strömsnäsbruk Skåne-Smålands järnväg (SSJ) (railway – demolished)

Mönsterås

Mönsterås, Europaväg 22

N 57.0496 – E 16.4377

Vattenmagasinets volym: 900 m³
HVY över mark: 39 m
Färdigställandeår: 1960
Projektör: Skånska Cementgjuteriet
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Mönsterås, Mönsterås järnväg (MÅJ)(railway – demolished)

---

Mönsterås, Blomstermåla, Vattentornsvägen

---

Mönsterås, Fliseryd, Movägen

N 57.1225 – E 16.2690

---

Mönsterås, Sandbäckshult, Mönsterås-Åseda järnväg MÅJ (railway)

N 56.9958 – E 16.2888

---

Mönsterås, Bankeberg, Bankebergs Gård (agrarian)

N 57.1208 – E 16.1882

The water tower is from 1910 and is built in three floors from the beginning. The water tower served a milkery and all houses on the farm Bankebergs Gård. It has been used as a water tower until 1948, when the milkery in Bankeberg was closed down.

The water tank is on the third floor and cannot be removed. In the water tower is there now a flat with three rooms, kitchen and toilet/shower.

An old gentleman lives there since about 30 years. The two chimneys are still used, even if we now have central heating.

My family who owns Bankebergs Gård.

Karl Johan Johansson

---

På facebook (Jenny Andersson är på Bankebergs Gård) fanns följande information 2018-11-24 :
Vattentornet på Bankeberg är ledigt att hyra from 1/2-2019. Två våningar, tre rum uppe ett rum nere samt kök, badrum och hall. Dubbelgarage, förråd samt växthus på tomten. Egen infart. Pm vid intresse.

Nybro

Nybro, Algatan

N 56.7512 – E 15.9074

---

Nybro, Knivingaryd, Mönsterås-Åseda järnväg MÅJ (railway)

N 56.9216 – E 15.9791

Nässjö

Nässjö, Anneberg

N 57.7229 – E 14.7900

---

Nässjö, Hembygdsparken

N 57.6598 – E 14.6958

Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: 27 m
Färdigt år: 1963
Projektör: Viak
Entreprenör: Stenbeläggningar

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Nässjö, Lokstationen Södra stambanan SSB (railway)

N 57.6609 – E 14.6831

---

Nässjö, Södra Stambanan (SSb)(railway – demolished)

---

Nässjö, Forserum

N 57.7014 – E 14.4771

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: 28 m
Färdigt år: 1962
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Nya Asfalt

Oskarshamn

Kristdala, Tallbarrsgatan

N 57.4044 – E 16.2133

Reservoarvolym: 200 m³
HVY över mark: 19 m
Färdigt år: 1956
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Armerad Betong

---

Oskarshamn, Fridhemsgatan (Gamla vattentornet)

N 57.2698 – E 16.4426

---

Oskarshamn, Stengatan (Nya vattentornet)

N 57.2579 – E 16.4427

Reservoarvolym: 1 800 m³
HVY över mark: 36 m
Färdigt år: 1958
Projektör: Skånska Cementgjuteriet
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Oskarshamn, Påskallavik, Vattugatan

N 57.1651 – E 16.4468

Uppgifter i Kungl Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens bok VA 19 1967 “Vattentorn i Sverige”

Reservoarvolym: 75 m³
HVY över mark: 21 m
Färdigt år: 1955
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

VBB:s egna uppgifter

---

Oskarshamn, Fårbo

N 57.3785 – E 16.4824     N 57.3786 – E 16.4820

---

Oskarshamn, Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ (railway)

N 57.2596 – E 16.4607

Sävsjö

Sävsjö

N 57.4079 – E 14.6556

---

Sävsjö, Södra Stambanan (railway)

N 57.4048 – E 14.6656

Tingsryd

Tingsryd, Norraryd, Karlshamn-Vislanda järnväg (KWJ/KVBJ) och Hönshylte-Kvarnamåla järnväg (HKJ)

N 56.4829 – E 14.6957

Torsås

Torsås Kalmar-Torsås järnväg (KTJ) (railway – demolished)

Uppvidinge

Uppvidinge, Åseda, Torpagatan

N 57.1628 – E 15.3465

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: 14 m
Färdigt år: 1961
Projektör: Viak
Entreprenör: EMO, Åseda

---

Uppvidinge, Sävsjöström Nybro-Sävsjöström Järnväg (NSJ) (railway – demolished)

Vaggeryd

Vaggeryd, Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) (railway)

N 57.4974 – E 14.1446

Vetlanda

Vetlanda

N 57.4411 – E 15.0925

Reservoarvolym: 1 000 m³
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1963
Projektör: Granholm & Krüger
Entreprenör: E Harbrecht

---

Vetlanda, Korsberga, Bygdegårdsvägen

N 57.2985 – E 15.1301

---

Vetlanda, Alseda, Vetlanda-Målilla Järnväg (HvMJ) (railway – demolished)

---

Vetlanda, Kvillsfors, Vetlanda-Målilla Järnväg (HvMJ) (railway – demolished)

Vimmerby

Vimmerby, Frödinge, Frödinge Vattentorn

N 57.7007 – E 16.0077

---

Vimmerby, Gullringen, Gullringens Vattentorn

N 57.8064 – E 15.7123

---

Vimmerby, Rumskulla, Vimmerby-Ydre järnväg (VYJ) (railway – demolished)

---

Vimmerby, Storebro, Vattentornsvägen

N 57.5927 – E 15.8400

---

Vimmerby, Södra Vi, Parkgatan

N 57.7418 – E 15.7954

---

Vimmerby, Bryggaregatan

N 57.6688 – E 15.8686

---

Vimmerby, Lögstadsgatan (railway)

N 57.6601 – E 15.8624

Värnamo

Värnamo, Magnusgatan

N 57.1917 – E 14.0762

---

Värnamo, Halmstad-Nässjö järnväg, HNJ (railway)

---

Värnamo, Sölaryd Borås-Alvesta Järnväg (BAJ) (railway – demolished)

Västervik

Västervik, Ankarsrum, Jonas Spånbergs väg

N 57.6979 – E 16.3590

---

Västervik, Ankarsrum, Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnväg (NVHJ) (railway – demolished)

---

Västervik, Edsbruk, Kärrgatan

N 58.0178 – E 16.4707

Reservoarvolym: 150 m³
HVY över mark: 14 m
Färdigt år: 1952
Projektör: Orrje & Co

---

Västervik, Fårhult, Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar (NVHJ) (railway – demolished)

---

Västervik, Gamleby, Skogsvägen

N 57.8966 – E 16.4049

Reservoarvolym: 750 m³
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1962
Projektör: Sven Hellgren, Stockholm
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

---

Västervik, Gunnebo, Ödängsvägen

N 57.7201 – E 16.5233

---

Västervik, Jenny, Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar (NVHJ) (railway – demolished)

---

Västervik, Storsjö, Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnväg (NVHJ) (railway – demolished)

---

Västervik, Kattkullegatan (Gamla vattentornet)

N 57.7533 – E 16.6471

Reservoarvolym: 500 m³
Färdigt år: 1905
Projektör: Johan Gustaf Richert
Tornet är ej i drift.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Västervik, Kolonivägen (Nya vattentornet)

N 57.7624 – E 16.6057

Reservoarvolym: 2 100 m³
HVY över mark: 17 m
Färdigt år: 1958
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Västervik, Överum, Tallstigen

N 57.9872 – E 16.3018

Växjö

Växjö, Hovs kulle, Kungsgatan (Gamla vattentornet) (demolished)

N 56.8849 – E 14.8076

---

Växjö, Hovs kulle, Kungsgatan (Nya vattentornet)(demolished)

N 56.8849 – E 14.8079

Reservoarvolym: 1 200 m³
HVY över mark: 25 m
Färdigt år: 1957
Projektör: Viak
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Bokanmälan av Eber Ohlsson i VA-tidskriften Cirkulation nr 3/2019:

---

Växjö, Teleborg, Teleborgsvägen

N 56.8449 – E 14.8262

Vattentornet på Teleborg kallas “Ekotemplet”. Det är förståeligt eftersom Teleborgstornets konkava reservoarbottnen samtidigt ger rummet under ett konvext tak, och ett kupolformat tak kan få ljud att studsa på ett överraskande sätt. I Teleborg ger kupolformen en exeptionell stark ekoeffekt. Detta har blivit så känt, att vattentornet har blivit en “hörvärdhet” i Växjö, och parkeringsplatser har fått tillskapats för alla dem som vill ta del av effekten.

Reservoarvolym: 4 500 m³
HVY: +225 m
Byggnadshöjd: 28 m
Tornets diameter: 35 m
Färdigt år: 1974

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

Älmhult

Älmhult, Östra Esplanaden

N 56.5500 – E 14.1484

Reservoarvolym: 1 000 m³
HVY över mark: 49 m
Färdigt år: 1965
Projektör: VBB
Entreprenör: Erik W Johansson

---

Älmhult, Södra Stambanan (SSb) (railway – demolished)

---