Wassertürme: Berlin


Buch, Am Stener Berg, Klinikum Buch (hospital)

N 52.6387 – E 13.5126


Buckow, Zadekstraße, Neuköllner Krankenhaus (hospital)

N 52.4355 – E 13.4596


Charlottenburg, Volkspark Jungfernheide (park)

N 52.5438 – E 13.2909

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 7/1998.

Mycket tegel för lite vatten – det kan kanske vara en sammanfattning av vattentornet i Volkspark Jungfernheide i Berlin. Det är inget slätstruket vattentorn, utan här skapar tegelstenarna en fasad som är kontrastrik, livfull och spännande. Arkitekt för detta byggnadsverk, som stilmässigt kan kategoriseras som tegelexpressionism, var Magistratsoberbaurat Walter Helmcke.

Det 38 meter höga vattentornet byggdes 1926/27, och med en högreservoar på 200 m³ försåg den parken med bevattningsvatten under den korta tid det var i bruk. Under kriget blev tornet svårt skadat, men restaurerades under 1950-talet. En loggia byggdes 1987/88 på den plats där det i de ursprungliga ritningarna skulle ha funnits en restaurang.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.


Charlottenburg, Gaußtraße, Gaswerk (gasworks)

N 52.5305 – E 13.3097


Heinersdorf, Tino-Schwierzina Straße

N 52.5656 – E 13.4371


Kreuzberg, Kopischstraße

N 52.4871 – E 13.3897


Kreuzberg, Deutsches Technik-Museum (railway) (earlier Anhalter Güterbahnhof)

N 52.4967 – E 13.3751


Lichtenberg, Blockdammweg (gaswerk)

N 52.4838 – E 13.5026


Moabit, Turmstraße (Kriminalgericht) (lawcourt)

N 52.5263 – E 13.3552


Neukölln, Leykestrasse-Mittelweg

N 52.4755 – E 13.4292


Prenzlauer Berg, Knaackstraße

N 52.5342 – E 13.4186

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2007.

En vattentornsvy med brunkolsvagnar och tvåtaktsbilar. DDR-prägeln är klar, vilket dock inte luften var. Brunkolsdoften är fortfarande förnimmbar, när bilden av det tyska vattentornet på Prenzlauer Berg i Berlin projiceras på näthinnan. Området kring vattentornet var ursprungligen ett vindmölleberg, där engelsmännen 1855/56 byggde ett vattenverk, som dock lades ner 1915.

Kvar står förutom ett 150-årigt tegelståndrör, bildens vattentorn. Ett vattentorn med ståndrör byggt 1875, och som hyste bostäder redan från början. Det har fått uppleva många av Berlins politiska regimer.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.

Plaque on the wall in front of the water tower, putted up by the DDR-regime about an event in 1933.


Prenzlauer Berg, Kolmarer Straße (stand pipe)

N 52.5334 – E 13.4180


Prenzlauer Berg, Sredzkistraße (brewery)

N 52.5385 – E 13.4134


Prenzlauer Berg, Sredzkistraße (brewery)

N 52.5385 – E 13.4140


Rummelsburg, Ostkreuz (railway)

N 52.5023 – E 13.4685


Schöneberg, Gaswerk (gaswerk)

N 52.4813 – E 13.3561


Schöneberg, Südgelände (railway)

N 52.4597 – E 13.3582

Der Wasserturm
Der denkmalgeschützte Waserturm im Südgelände gehörte zum Verschiebebahnhof Tempelhof und wurde 1927 von der Firma C.H. Jucho Dortmund nach Plänen des Reichbahnoberrates Hugo Röttcher erbaut.

Er hat eine Höhe von 50 m und besitzt eine Standfläche von 63 m³. Der für die Wasseraufbewahrung verwendete Kugelbehälter vom Typ “Klöne” hat einen Durchmesser von 9 m und ein Fassungsvermögen von 400 m³.

Der Wasserturm erzeugte, durch die erhöhte Lage des Kugelbehälters, einen konstanten Druck im angeschlossenen Wassernetz des Bahnhofgeländes, wodurch auch bei starker Wasserentnahme ein gleichmäßiger Wasserfluss gewährleistet war. Desweiteren diente er als Wasserspeicher für das Betriebsgelände.

Architektonisch folgt der Turm dem Stil “Neue Sachlichkeit”.

Eine Besonderheit stellt die Stützkonstruktion des Kugelbehälters dar, der die von Arthur Vierendeel (1852-1940) patentierten Vierendeelträger (diagonalenlosen Träger) verwendet und so eine einmalige Konstruktion für einen Wasserturm zeigt.

2007 wurde die erste Phase der Restaurationsarbeiten abgeschlossen, die zum Ziel haben, das Wahrzeichen des Natur-Parks Südgelände und des Bezirks Tempelhof-Schöneberg langfristig zu erhalten.


Siemensstadt, Wohlrabedamm, Der Siemens-Turm (industry)

N 52.5344 – E 13.2690


Spandau, Am Spandauer Wasserturm (slaughterhouse)

N 52.5363 – E 13.1809


Steglitz, Bergstraße, Friedhof

N 52.4546 – E 13.3418

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 7/2019.

Ett tegelexpressionistiskt vattentorn med antika arkitekturelement står i den tyska huvudstadens stadsdel Steglitz. Med byggstart 1916 i det då självständiga Steglitz följde många svårigheter, där första världskriget och dess ekonomiska följder och inte minst brist på rör gjorde att tornet först 1928 kunde tas i drift med sina 2 000 m³.

Tornet blev skadat under andra världskriget, men kunde efter en reparation 1950 vara i drift fram till 1962. Det blev byggnadsminne 1992 och efter en ombyggnad år 2000 finns nu i tornet, som står på Steglitz kyrkogård, kontor för ett medicinskt förlag.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.


Steglitz, Fichtenberg, Schmidt-Ott-Straße

N 52.4585 – E 13.3104


Tempelhof, Ullsteinstraße, Der Ullstein-Turm (industry)

N 52.4536 – E 13.3855


Wedding, Nordstraße, Das Rudolf-Virchow-Krankenhaus (hospital)

N 52.5432 – E 13.3438


Wedding, Müllerstrasse, Autobusbetriebshof (depot)

N 52.5596 – E 13.3370


Wedding, Voltastraße, AEG (industry)

N 52.5413 – E 13.3866


Wedding, Westhafenstraße (port)

N 52.5369 – E 13.3404


Westend, Akazienallee (old water tower)

N 52.5196 – E 13.2687


Westend, Akazienallee (new water tower)

N 52.5196 – E 13.2681


Wittenau, Karl-Bonhoffer-Nervenklinik (hospital)

N 52.5823 – E 13.3286

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 2/2002.

Hydriatri (kallvattenbehandling) botar nervösa sjukdomar. Kan det ha varit tankar om denna terapeutiska behandling, som gjorde att när man i den kejserliga tyska huvudstaden Berlin i slutet av 1800-talet skulle bygga ett nytt psykiatriskt sjukhus för 1 000 patienter, även planerade in ett vattentorn? Eller var det bara ett konstaterande att friskt vatten ger friska liv. År 1880 stod i alla fall hospitalet klart, med vattentornet centralt placerat i området.

Arkitekt för det som i dag heter Karl-Bonhoffer-Nervenklinik var Stadtbaurat Herman Blankenstein. Det 28 meter höga vattentornet, med en kvadratisk grundplan, hade ursprungligen en reservoar på 85 m³, men denna ökade till 90 m³ vid ombyggnaden 1967, när reservoarens kopparplåt byttes ut mot förzinkat stål. I vilken mån även behandlingen har förändrats är okänt, kanske är någon metod droppad.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.