Originalpublicering 2009-03-08

Eber Ohlsson


Sommaren 1969 blev skribenten kontaktad av biträdande rörnätsingenjör Henry Casten­gren på Malmö vatten- och avloppsverks distributionsavdelning.

Avstängningsplan
Han frågade om jag var intresserad av att göra en kristidsavstängningsplan för Malmös vattenledningsnät. Det var en plan som han hade i uppdrag att göra, men saknade tid till.

Skribenten, som då hade arbetat ett halvår på samma verks driftavdelning, och sedan under sommaren med en del andra uppgifter, tackade givetvis ja.

Även om planen numera är överspelad, vilket tiden och samhällsutvecklingen har bidragit till, kommer den givetvis inte att redovisas här. Däremot en del om arbetet med den.

Malmökarta
Kunskapen om ledningsnätet var begränsad för skribenten, eftersom han hade arbetat på driftavdelningen, verkets produktionsavdelning som ansvarade för vattenverken, avloppspumpstationerna och avloppsreningsverken. Intressant nog tillhörde vattentornen vid denna tid distributionsavdelningen.

Första frågan gällde hur man skulle få en överblick över stadens distributionsnät. Det fanns givetvis ritningar över huvudvattenledningsnätet, men detta var inte tillfyllest. Där­för fick skribenten ordna kopior på översiktsritningar i skala 1:2000.

Lämpliga kanter på dessa A1-ritningar skars av, varefter alla ritningar på nord-syd-ledden klistrades samman. Dessa våder blev så långa att de fick rullas.

Stort rum
Dessbättre fick skribenten ett stort rum på fjärde våningen i det jugendhus som fortfarande har adressen Amiralsgatan 26. Rummet tömdes på möbler, vilket gjorde det möjligt att rulla ut ritningarna på golvet.

Givetvis räckte inte rummet till för att täcka hela staden. Men genom att flytta ritningarna på olika ledder, kunde man få en god överblick över stadens vattenförsörjning.

För att få rätt struktur på planen, vägdes här in befintlig kunskap om stadens bebyggelsestruktur, samt bedömningen av hur många invånare som berördes av de olika ledningarna. Kunskap som en intresserad ingenjör med intresse för stads- och samhällsplanering bedömde sig ha.

Passningsmetod
Det var ett stort arbete, där passningsmetoden tillämpades. Först gjordes en preliminär plan, som sedan justerades, följt av nya justeringar.

Även om det intensiva arbetet skapade en plan i skribentens huvud, så gav ändå en Malmökarta en bättre överblick över planen. Därför anskaffades en karta i skala 1:20 000.

Kartan var egentligen bara tänkt att vara en intern karta för den sektionering, som var planens idé. De olika sektorerna och sektor­nivåerna fick med spritpennor olika färger. Vilket gav klara och genomfärgade ytor – en färgglad karta.

Generalplanen 1966 för Malmö är också en färgrik karta.

Presentation
När planen var klar presenterades den för Henry Castengren. Planens och kartans vidare färd har först i efterhand blivit känd av skribenten, då han inte var närvarande vid planens dragningar högre upp.

I alla fall visade Henry Castengren upp den för distributionsavdelningens chef överingenjör Carl-Arvid Sanzén. Därefter blev den förelagd för VA-verkens direktör, Sigvard Gudmundson.

En sådan här plan var inte bara viktig för vatten- och avloppsverken, utan även för de som hade ansvaret för samhällets vitala funktioner, om det värsta skulle hända.

Länsstyrelsen
Denna grupp av ansvariga personer, som på hösten 1969 hade samlats på länsstyrelsen, fick av VA-direktören en presentation av hur vatten- och avloppsverken skulle agera om det blev krisläge.

Vad skribenten har förstått, skulle den färg­glada kartan ha gjort stort intryck. VA-verket bedömdes ha en mycket bra plan, något som även kom VA-direktören till del.

Detta visar att om man bara har en bra och färgrik presentation, så bedöms även under­laget vara bra. Det är en insikt som länge har tillämpas inom andra gebit.

Intressant och ansvarsfullt
Arbetet med plan­en tog i anspråk augusti och september mån­ad 1969, och var nog bland de mer intressanta uppgifter skribenten har haft, och definitivt det mest ansvarsfulla.

Dess­bättre behövde planen aldrig komma till användning, vilket om inte annat gläder den som gjorde planen.