Vattentorn: Uppland

---

Danderyd

Danderyd, Djursholm, Bielkevägen

59.4014 – 18.0874

---

Danderyd, Stocksund, Bergstigen

59.3848 – 18.0521

---

Danderyd, Ekeby, Granevägen

59.4125 – 18.0510

Byggåret är 1908 och arkitekten hette Axel Bergman. Tornet togs ur bruk 1965 och byggdes om till villa 1995. Exteriören är sig lik, så när som på några av fönstren i de tegelröda partierna av väggarna.
Mikael Mildén

Ekerö

Ekerö, Träkvista, Väsbyvägen

N 59.2786 – E 17.7965

---

Ekerö, Stenhamra, Klevberget

N 59.3372 – E 17.6988

Enköping

Enköping, Stenvreten

N 59.6443 – E 17.1086

Reservoarvolym: 2 200 m³
HVY över mark: 46 m
Färdigt år: 1960
Projektör: VBB
Entreprenör: Tekniska Byggnadsbyrån

---

Enköping, Gånsta, Galaxgatan

N 59.6273 E 17.1030

---

Enköping, Kyrkåsen

---

Enköping, Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg (SWB) (railway – demolished)

---

Enköping, Ekolsund

---

Enköping, Ekolsund, Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg (SWB) (railway – demolished)

---

Enköping, Altuna, Enköping-Heby-Runhällens järnväg (EHRJ)

N 59.8439 E 16.9147

Nedanstående text, digitaliserad av Olle Thåström, finns på informationstavlan vid vattentornet:

Vattentornet i Ådalen

Vid den här tegelbygnaden fyllde man på vatten till ångloken på järnvägslinjen Enköping-Heby-Runhällen. Järnvägen gick till höger om byggnaden och vattnet fylldes på ur röret som sticker ut från väggen.

Järnvägen
Järnvägslinjen hade börjat planeras redan 1890, men svårigheter med kapitalanskaffning och oenighet i fråga om lönsamheten fördröjde planerna. Slutligen startades bygget den 1 april 1904 av EHRJ, Enköping-Heby-Runhällens järnvägsaktiebolag. De drygt 200 rallarna började vid Runhällens station och hade innan året var slut kommit drygt 30 km mot Enköping.

Rälsen som användes var belgisk och varje skena vägde 25 kg/meter. Normallängden på en skena var 10 meter. Den 23 oktober 1905 slogs de sista rälsspikarna i vid Mellersta bro i Simtuna, landshövdingen höll tal och man hade enklare festligheter. En hel del arbete återstod, vattentornet framför dig var t ex inte färdigbyggt, det fattades grindbommar på flera ställen och kaminer saknades i stationshusen. Trots bristerna gavs trafiktillstånd den 3 januari 1906, och bara två dagar senare öppnades banan för trafik. Då var högsta tillåtna hastighet 40 km/tim, mot slutet av året ökade den till 60 km/tim. Hisnande snabbt!

Den 17 november 1906 hölls den högtidliga invigningen av järnvägen. Kl 12.26 anlände kronprins Gustaf, sedermera Gustaf V, till Heby, och sedan han ätit lunch åkte han linjen söderut. Vid varje station klev kronprinsen av och mottog folkets hyllningar.

Inte långt därefter kunde EHRJ konstatera att inkomsterna från tågen inte var tillräckliga och att man inte kunde betala sina skulder. Banan övertogs 1908 av SWB, Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägar, som redan från början hade administrerat trafiken.

Tre lok trafikerade linjen under de första åren. De var tillverkade i Trollhättan och kostade 38 400 kr/styck i inköp. Fem personvagnar fanns också, liksom en större mängd godsvagnar. 1936 började man använda rälsbuss för persontrafiken. Fastän de stannade vid betydligt fler ställen var rälsbussen snabbare, det tog runt 40 minuter att resa härifrån till Enköping och till Heby tog det bara 20 minuter. Som mest gick det fem turer per dag i var riktning och det fanns rälsbusshållplatser i alla vägkorsningar. Godstrafiken sköttes både med ånglok och med lokomotorer med fotogenmotor.

1945 övertog SJ banan och samma år upphörde ångloksdriften helt. Linjen var ingen blomstrande affär, mellan 1946 och 1956 minskade biljettförsäljningen med 60 % och godstrafiken med 30 %. Förlusten varje år i mitten av 1950-talet var 350 000-400 000 kr. 1959 lades persontrafiken ned mellan Enköping och Heby, medan godstrafik fanns kvar mella Fjärdhundra och Heby till 1968. Året därpå revs spåret bort, och järnvägen saga var all i Altuna.

Vattentornet
Ett ånglok drivs framåt med hjälp av vattenånga. Vattnet värms upp till kokpunkten med hjälp av kol eller olja och ångan leds till en eller flera cylindrar, som driver koppelstänger via en fram- och tillbakagående rörelse. Ytterligare en koppelstång leder kraften till ett drivhjul som rullar på rälsen. Då och då behöver man fylla på vatten till ångloken och på den här linjen var Ådalen i Altuna, ungefär halvvvägs mellan Enköping och Runhällen, en lämplig plats. Vattnet togs ur Örsundaån och pumpa des upp till en cistern i tornet. Cisternen var av järn och rymde 25 kbm. Det berättas att järnvägskarlarna brukade klättra upp och bada i den, andra duschade under röret.

Vattnet pumpades upp till cisternen med hjälp av en pulsometer, som drevs av en ångpanna. Pulsometern, som finns bevarad inne i vattentornet, var en slags pump som ofta användes vid den här tiden. Den bestod av ett kärl med två avskilda kammare, där sug- och tryckperiodern avlöste varandra. Fördelen med pulsometern var att den var enkel att montera och använda och att tryck – och sughöjden var mycket god, nackdelen var att den förbrukade mycket ångkraft. När pulsometern i vattentornet provades i november 1906 pumpades 1 kbm vatten in på 2 minuter . Att fylla tanken borde då ta 50 minuter, men det uppgavs att det skulle gå ungefär fem minuter snabbare när maskinen hade varit igång en stund.

När elektriciteten gjorde sitt intåg i början av 1920-talet byggdes det lilla pumphuset nere vid ån med plats för eldriven pump. Uppenbarligen hade man tröttnat på den kraftslukande pulsometern. När ångloksdriften på banan upphörde 1945 förlorade också vattentornet sin funktion. Huset stod länge och förföll tills det restaurerades i början av 1990-talet. Kika gärna in genom fönstren , därinne har hembygdsföreningen ställt upp föremål från järnvägsepoken.

Visste du att:
Järnvägen mellan Enköping och Runhällen hade normal spårvidd. Så kallad normal spårvidd är 1435 mm vilket motsvara det engelska måttet 4 fot, 8 och en halv tum. Spårvidden mäts på rakspår och är måttet mellan de båda rälshuvudenas innerkanter.

Altuna hembygdsförening tel 0171-960 51
Foto: John Alinder
Produktion: Dynamo kulturinformation 2006

---

Enköping, Örsundsbro, Bergsvägen

N 59.7404 – E 17.3172

Heby

Heby, Backbovägen

N 59.9357 – E 16.8409

---

Heby, Morgongåva, Olof Wijkmans väg

N 59.9383 – 16.9668

Reservoarvolym: 350 m³
HVY över mark: 22 m
Färdigt år: 1957
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Bröderna Jönsson, Uppsala

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Heby, Tärnsjö, Bergsgatan

N 60.1519 – E 16.9283

---

Heby, Vittinge, Spjutvägen

N 59.9061 – E 17.0585

Reservoarvolym: 250 m³
HVY över mark: 13 m
Färdigt år: 1962
Arkitekt: AIB
Entreprenör: Industri & Vattenbyggen, Uppsala

---

Heby, Östervåla, Torngatan

N 60.1519 – E 16.9283

Reservoarvolym: 440 m³
HVY över mark: 33 m
Färdigt år: 1964
Projektör: Kommunaltekniska Ingenjörsbyrån. Uppsala
Entreprenör: Carl Viklund, Stockholm

---

Heby, Runhällen
Sala-Gysinge-Gävle Järnväg (SGGJ)(vattentorn),
Enköping-Heby-Runhällens Järnväg (EHRJ)(lokstall)

N 60.0288 E 16.8280

Håbo

Håbo, Bålsta, Åsleden

N 59.5775 – E 17.5273

Knivsta

Knivsta, Tornvägen

N 59.7275 – E 17.8007

Reservoarvolym: 150 m³
HVY över mark: 23 m
Färdigt år: 1956
Projektör: Viak
Entreprenör: Bröderna Jönsson, Uppsala

Vattentornet är nu privat bostad.

Lidingö

Lidingö, Näset

N 59.3783 – E 18.1413

---

Lidingö, Hersby, Vattentornsvägen

Reservoarvolym: 3 000 m³
HVY över mark: 27 m
Färdigt år: 1950
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Lidingö, Käppala, Tallbergsvägen

N 59.3534 – E 18.2059

Reservoarvolym: 3 000 m³
HVY över mark: 25 m
Färdigt år: 1962
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

---

Skärsätra, Pyrolavägen

N 59.3455 – E 18.1721

Skärsätra vattentorn

1907 bildades Nya Aktiebolaget Skärsätra som lät stycka villatomter och kring 1909 började området sydväst om Kottlasjön bebyggas med permanentbostäder. Kommunikationerna med Stockholm uppärätthölls till en början med ångslupar som lade till vid Parkbryggan, och efter 1914 med Södra Lidingöbanan.

1912 uppfördes Skärsätra vattentorn. Ett kombinerat elektricitetsverk och vattenverk (pumpstation) hade då byggts i “Djupa Dalen” intill Sveavägen. Tornet ritades av en i övrigt okänd arkitekt P Husberg och byggdes för en kostnad av drygt 8.000 kronor. Vattentornet var i drift till 1959 och dricksvattnet pumpades upp ur Kottlasjön.

Förutom vattenreservoaren högst upp fanns i tornet från början tre tjänstelägenheter för vattenverkets personal. Numera är tornet i privat ägo och innehåller fem bostadslägenheter.

Länsantikvarien i Stockholms län
Lidingö kulturnämnd

Information om vattentornet och dess ombyggnad finns i tidningen Byggindustrin nr 4 (1985-02-01).

---

Lidingö, Stjärnvägen

Norrtälje

Norrtälje, Idrottsbacken (Gamla vattentornet)

N 59.7555 – E 18.7013

Nedanstående material om Norrtälje gamla vattentorn har förmedlats av Bo Justusson, Stockholm.
Bo Justusson har en sajt med bland annat information om flygfyrar, där flygfyren på Norrtälje gamla vattentorn ingår: http://www.justus2.se/flyg/flygfyrar/. Om Norrtälje gamla vattentorn: Ombyggnad av Norrtälje gamla vattentorn.

Citat från bok: Lennart Jansson: “Norrtelje i gamla vykort”, 1996. ISBN:90-288-6342-7

Vattentornet i Norrtälje

Den 27 december 1883 föreslog A. Östlund i Norrtelje stadsfullmäktige att man skulle anlägga en vattenledning i staden. Människor skulle inte behöva hämta vatten vid stadens brunnar och bära hem vattnet – det skulle bli ledningar fram t.o.m. in i husen.

Fullmäktige bordlade frågan 1887, tog upp den igen 1894, bordlade det 1897. Det året tog emellertid badläkaren Brandt upp frågan samtidigt som han föreslog att man skulle införa elektrisk belysning i staden. Det skulle kosta 95 000 kronor. För dyrt tyckte drätselkammaren.

Först 1910 återkom förslaget – då väckt av hälsovårdsnämnden. Då tillsatte man en kommitté, som 1913 föreslog en vattenledning med grundvatten från grusåsen i Syninge till en kostnad av 35 000 kronor.

Förslaget bifölls, hösten 1914 började man dra vatten- och avloppsledningar genom staden. På Södra bergen byggdes vattentornet och i december 1915 invigdes anläggningen.

Kupolen tog man bort 1941 och ersatte den med en flygfyr för det nyanlagda flygfältet.

---

Vattentornet i Norrtälje har numera blivit badhus. Inuti själva tornet har man skapat en djup, rund bassäng, där en trappa löper upp längs kanten. Från olika avsatser kan de mer våghalsiga hoppa ner ifrån olika höjder. Trappan leder i sin tur upp till vattenrutschkanan, som har sin ingång genom tornets vägg. Insidan av tornet är klätt med en fin träpanel och den gamla byggstrukturen är utmärkt genom vitt kakel. Vyn från staden upp mot tornet är så gott som oförändrad, en aspekt där man har lyckats ganska bra med bevarandet.

2017-12-04
Mikael Mildén

---

Norrtälje, Arholmagatan (Nya vattentornet)

N 59.7642 – E 18.7122

Reservoarvolym: 3 500 m³
HVY över mark: 18 m
Färdigt år: 1964
Projektör: AIB
Entreprenör: Tekniska Byggnadsbyrån

---

Norrtälje, Rimbo, Skolvägen

N 59.7440 – E 18.3616

Reservoarvolym: 1 500 m³

---

Norrtälje, Hallstavik, Tornvägen

N 60.0492 – E 18.6064

Reservoarvolym: 1 500 m³

Sigtuna

Sigtuna, Märsta, Valsta, Midgårdsvägen

N 59.6178 – E 17.8249

Reservoarvolym: 6 000 m³
HVY över mark: 30 m
Färdigt år: 1965
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Kasper Höglund

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Sigtuna, Märsta, Beckers (Du Pont), Industrigatan

N 59.6162 – E 17.8753

Reservoarvolym: 1 200 m³
HVY över mark: 39 m
Färdigt år: 1963
Projektör: AB Byggplanering, Stockholm
Entreprenör: Rodoverken, Göteborg

Byggt för Du Pont.

---

Sigtuna, Märsta, Bergstigen (demolished)

N 59.6261 – E 17.8479

Reservoarvolym: 150 m³
HVY över mark: 14 m
Färdigt år: 1951
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Kasper Höglund

---

Sigtuna, Arlanda, Stockholm Arlanda Airport (demolished)

N 59.6524 – E 17.9528

Reservoarvolym: 1 000 m³
HVY över mark: 30 m
Färdigt år: 1959
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Bergendahl & Höckert

Se rivningsvideo © Per-Anders Gerhardsson

Bilden ovan bör vara fotografens första bild på ett vattentorn. Den togs när fotografen utbildade sig till flygplatsbrandman på Arlanda hösten 1967. Bilden är tagen med Bana 1 (väst/ost) i ryggen i riktning sydost, i december månad (detalj av större bild).

En av övningarna på utbildningen innebar att de blivande brandmännen skulle klättra uppför en stege (brandkårens stegbil), riktad mot Arlandas vattentorn reservoar. Även fotografen klättrade här, och fick uppdraget att med full syrgasutrustning ta ner säkerhetslinans talja, fäst vid stegens översta steg.

---

Sigtuna, Harbacken

N 59.6230 – E 17.7276

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: 9 m
Färdigt år: 1952
Projektör: S Anderberg, Stockholm
Entreprenör: Uppsala Byggnadsgille

---

Sigtuna, Venngarn, Venngarns slott

N 59.6508 – E 17.7217

Sollentuna

Sollentuna, Tunbergsvägen

N 59.4490 – E 17.9477

---

Sollentuna, Tallåsvägen

N 59.4087 – E 17.9653

Solna

Solna, Hagalund, Furugatan

N 59.3601 – E 18.0140

Reservoarvolym: 250 m³
Byggnadsår: 1911-1912
Arkitekt: Ivar Tengbom/Ernst Torulf
Projektör: AIB/H G Torulf
Entreprenör: Pehrson & Winter

---

Solna, Råsunda, Näckrosparken

N 59.3692 – E 17.9838

Sign at the water tower.

Råsunda vattentorn

Råsunda vattentorn uppfördes 1910 efter ritningar av arkitekten Sigge Cronstedt. Vatten togs från grusåsen vid Ulriksdal. Cisternen rymde 360 m³ och dess medelvattenyta låg 54 m över havet.

I byggnaden inrymdes ursprungligen bl a friluftsservering och dansbana. Under en period hade apoteket Kronan ett laboratorium för medicintillverkning här. Numera hyrs lokalerna ut som konstnärsateljéer.
Solna kulturnämnd 1987.

Vattentornet är sedan 1994 ombyggt till bostäder.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Solna, Bergshamra, Björnstigen

N 59.3836 – E 18.0347

Reservoarvolym: 10 000 m³
HVY över mark: 37 m
Färdigt år: 1951
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

Tornet är tillbyggt. Ursprungliga reservoarvolymen är 2 400 m³, och tillbyggnaden 7 600 m³.

---

Solna, Hagalund övre, Växlarevägen, SJ:s driftverkstad (railway)

N 59.3767 – E 17.9980

---

Solna, Huvudsta, SWB:s lokstall (railway)

N 59.3568 – E 17.9810

Stockholm

Stockholm, Vanadislunden

N 59.3489 – E 18.0549

Reservoarvolym: 8 163 m³
Färdigt år: 1914
Arkitekt: Gustav Améen

Reservoaren är byggd på en äldre reservoar i natursten från 1879, med volymen 5 230 m³.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Stockholm, Tensta, Vissingebacken

N 59.3986 – E 17.8976

Reservoarvolym: 18 800 m³
Färdigt år: 1969

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Stockholm, Uggleviken, Uggleängsviken

N 59.3514 – E 18.0791

Reservoarvolym: 18 000 m³
Färdigt år: 1935

---

Stockholm, Loudden, Louddsvägen (industry)

N 59.3400 – E 18.1316

---

Stockholm, Skeppsholmen

N 59.32526 – E 18.0819

---

Stockholm, Bergianska trädgården

N 59.3709 – E 18.0427

---

Stockholm, Torphagen

N 59.3723 – E 18.0513

Torphagen, en del av nationalstadsparken
Öster om Roslagsvägen står ett cirka fem meter högt torn murat i huggen sandsten och med ankarslutar och en avslutande tegelmurad tandstenslist. Tornet är märkligt frånvarande i dokumenten. Det ger associationer till det götiska tornet vid Drottningholm, och det har säkert funnits en sådan estetisk avsikt samtidigt som det har haft funktion som vattentorn. Några inmurade stag visar att det har gått en trappa på utsidan, så det har uppenbarligen också varit ett utsiktstorn.
Catrine Arvidsson
Konst- och kulturhistoriker, 2003

I en värdering av gamla byggnader på Norra Djurgården som utfördes av Stockholms Stadsmuseum 1989, bedöms vattenreservoaren i Torphagen ha “stort kulturhistoriskt värde”. Tornet är från 1870-talet och fungerade både som vattenreservoar och utkikstorn. (Arvidsson, 2003).

Sundbyberg

Sundbyberg, Tornparken

N 59.3650 – E 17.9683

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

Tierp

Tierp, Karlholms bruk, Nöttöbäcksvägen

N 60.5219 – E 17.6138

Reservoarvolym: 500 m³
HVY över mark: 31 m
Byggnadshöjd: 35 m
Färdigt år: 1962
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Contractor

---

Tierp, Söderfors, Claes Grills väg

N 60.3920 – E 17.2388

Reservoarvolym: 600 m³
HVY över mark: 34 m
Färdigt år: 1964
Projektör: K-konsult
Entreprenör: Kullenbergs Byggnads

---

Tierp, Skärplinge, Sällvassvägen

N 60.4738 – E 17.7486

Reservoarvolym: 600 m3
Byggnadshöjd: 30 m

---

Tierp, Grevegatan

N 60.3481 – E 17.5110

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: 31 m
Färdigt år: 1953
Projektör: VBB
Entreprenör: Bröderna Jönsson, Tierp

---

Tierp, Lokstallet

N 60.3504 – E 17.5029

---

Tierp, Örbyhus, Tegelsmoravägen

N 60.2316 – E 17.7057

Reservoarvolym: 500 m³
HVY över mark: 25 m
Byggnadshöjd: 30 m
Färdigt år: 1959
Projektör: AIB
Entreprenör: Sv Stenbeläggningar

---

Tierp, Örbyhus Uppsala-Gävle Järnväg (UGJ) (railway – demolished)

Täby

Täby, Ensta, Junkervägen

N 59.4558 – E 18.0689

---

Täby, Hägernäs, Kanslihusgränd, F2 (air base)

N 59.4444 – E 18.1320

Vattentornet byggdes 1929 på Kungliga Roslagens Flygkår, F2. (F2: 1929-1974).

Under tornet finns en borra.

Upplands-Bro

Upplands-Bro, Kungsängen, Tibble

N 59.4979 – E 17.7363

---

Upplands-Bro, Kungsängen, Bergvägen (Gamla vattentornet)

N 59.4930 – E 17.7501

---

Upplands-Bro, Bro, Önsta

N 59.5252 – E 17.6155

---

Upplands-Bro, Villa Aske, Aske allé

N 59.6092 – E 17.6412

Upplands Väsby

Upplands Väsby, Runby, Lövstavägen

N 59.5276 – E 17.8827

---

Upplands Väsby, Apoteksskogen, Holmvägen

N 59.5238 – E 17.9224

Uppsala

Uppsala, Boländerna

N 59.8558 – E 17.6807

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken “Svenska vattentorn”.

---

Uppsala, Stadsskogen

N 59.8435 – E 17.6208

Reservoarvolym: 6 000 m³
HVY över mark: 28 m
Färdigt år: 1958
Projektör: VBB
Entreprenör: Tekniska Byggnadsbyrån

---

Uppsala, Ulleråkers sjukhus

N 59.8322 – E 17.6489

---

Uppsala, Ultuna

N 59.8185 – E 17.6654

---

Uppsala, Uppsala slott (castle)

N 59.8532 – E 17.6361

---

Uppsala, Sävja, Gläntvägen

N 59.8137 – E 17.7158

---

Uppsala, Björklinge, Näckvägen

N 60.0258 – E 17.5612

Reservoarvolym: 200 m³
HVY över mark: 30 m
Färdigt år: 1960
Projektör: AIB
Entreprenör: S H Svensson Stensätteri

---

Uppsala, Storvreta, Pinnmovägen

N 59.9566 – E 17.7187

---

Uppsala, Faringe, Faringe station, Länna-Norrtälje järnväg (LNJ) (railway)

N 59.9203 – E 18.1166

---

Vallentuna

Vallentuna, Tornvägen

N 59.5273 – E 18.0875

---

Vallentuna, Oxberg, Väsbyvägen/Vallentunavägen

N 59.5354 – E 17.9863

(Supply Upplands Väsby)

Vaxholm

Vaxholm, Ullbergs väg

N 59.4047 – E 18.3411

Byggt år: 1923
Ariktekt: Cyrillus Johansson
Vindflöjel: Aron Sandberg

---

Rindö, Rindövägen

N 59.3942 – E 18.4351

Byggnadsår: Omkring 1908
Arkitekt: Armeförvaltningen, troligen Erik Josephson

Åkersberga

Åkersberga, Mariehällsvägen

N 59.4832 – E 18.3160

---

Åkersberga, Rydbo tornväg

N 59.4623 – E 18.1814

---

Åkersberga, Österskär, Vattentornsvägen

N 59.4648 – E 18.3112

Älvkarleby

Älvkarleby, Tornvägen (demolished)

N 60.5667 – E 17.4600

Reservoarvolym: 200 m³
HVY över mark: 32 m
Färdigt år: 1955
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Hus och Vatten

---

Rivning av vattentornet 2015-11

Sten Nords bilder är tagna den 9:e och 10:e november 2015.

I Arbetarbladet för den 26/9 respektive den 6/11 2015 finns det artiklar om rivningen.

---

Älvkarleby, Skutskär, Siggebodavägen

N 60.6281 – E 17.4079

Reservoarvolym: 1 300 m³
HVY över mark: 38 m
Färdigt år: 1960
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Konstruktör

---

Älvkarleby, Skutskär, Hagavägen

N 60.6439 E 17.4126

Byggt: 1908
Höjd: 22 m
Ur drift: 1946
Privat bostad

---

Älvkarleby, Älvkarleö
Uppsala-Gävle Järnväg (UGJ) (railway – demolished)

Östhammar

Östhammar, Frösåkersvägen (Gamla vattentornet)

N 60.2579 – E 18.3688

---

Östhammar, Edsvägen

N 60.2574 – E 18.3612

---

Östhammar, Öregrund, Strandgatan

N 60.3359 – E 18.4390

---

Östhammar, Gimo, Vattentornet

N 60.1714 – E 18.1843

Reservoarvolym: 330 m³
HVY över mark: 39 m
Färdigt år: 1962
Projektör: Bergström % Co, Upsala
Entreprenör: David E Roos AB, Uppsala

---

Östhammar, Alunda, Rundvägen

N 60.0686 – E 18.0756

---

Östhammar, Österbybruk, Pa Tamms väg

N 60.1949 – E 17.8898

---