Originalpublicering 2006-03-31

Eber Ohlsson

In- och ut i många rum
Vi har idag [2006] centrala postlådor, så att vaktmästaren endast behöver stanna på ett ställe på varje våning, och där leverera den ingående posten samt hämta utgående post. Det har dock funnits tider då vaktmästaren hade ett hårdare knog.

Fram till att VA-verket flyttade in det nya stadshuset 1987 hade många rum, dock inte alla, in- och utlådor som stod inne på tjänsterummen.

Vaktmästaren gjorde fem postturer per dag med sin orange postvagn med hängmappar kopplade som ett dragspel, och hade många rum att besöka, vilket nog var hårt för knogarna.

Efter knackningen skulle han öppna dörren, hälsa och se efter om det fanns något i utlådan, samt eventuellt gå in med post.

Postgång på verken
De högre tjänstemännen, som hade en expedition utanför sin dörr, fick dock inte besök av vaktmästaren, utan här skötte kanslisten postgången mellan tjänsterummet och expeditionen.

På driftavdelningens expedition samlades också de olika verkens post. Denna hanterades antingen av verkens personal när de gjorde sina ofta dagliga besök på kontoret, eller av avdelningens innepersonal när de hade tjänsteärenden till verken.

Postgången med Vombverket var pga avståndet något sämre, speciellt som avdelningens chef inte befattade sig med posten vid sitt veckovisa besök.

Stensättarknän och dörrknog
Vaktmästaren var ofta en äldre man, kvinnor var aldrig vaktmästare vid denna tid, som efter långvarig tjänst i staden, hade behov av ett lättare arbete när pensionsåldern närmade sig.

En stensättare som fått stensättarknän hade nu möjlighet att få dörrknog. Till vaktmästeriet kom ibland även de med problem av annan karaktär, med innejobb slapp de få röd näsa på grund av förfrysning.

Rörpost
Drätselkammaren inkallade på 1960-talet en tysk professor, expert på rörpost för att se om denna teknologi skulle kunna rationalisera postgången.

Efter en månads konsultarbete kom han fram till att stadens kontorshus, som var kontorsbyggnader från 1923 och 1940 samt äldre bostadshus i kv Ledebur, nog inte var lämpade för denna form av kommunikation, det fanns för mycket snäva krökar i husen.

Så därför fick de gamla vaktmästarna fortsätta, även om dessa också ibland hade problem med krökarna.

Digital post
Vi kan idag se att mycket av postgången numera har övergått till digital form, varför rörpost, där inte originalhandlingar eller motsvarande behöver transporteras, idag har spelat ut sin roll. Däremot är rör en suverän form att transportera vatten i.

Internpostkuvert.