Vesitornit: Suomi
Nyland/Uusimaa
Egentliga Finland/Varsinais-Suomi
Satakunta
Egentliga Tavastland/Kanta-Häme
Birkaland/Pirkanmaa
Päijänne-Tavastland/Päijät-Häme
Kymmenedalen/Kymenlaakso
Södra Karelen/Etelä-Karjala
Södra Savolax/Etelä-Savo
Norra Savolax/Pohjois-Savo
Norra Karelen/Pohjois-Karjala
Mellersta Finland/Keski-Suomi
Södra Österbotten/Etelä-Pohjanmaa
Österbotten/Pohjanmaa
Mellersta Österbotten/Keski-Pohjanmaa
Norra Österbotten/Pohjois-Pohjanmaa
Kajanaland/Kainuu
Lappland/Lappi
Åland
Uusimaa / Nyland
Ekenäs/Tammisaari, Kvarnbacken
N 59.9758 – E 23.4438
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 1/2012.
Stadsbränder var förr ett stort hot, inte minst mot trähusstäder, olyckor man givetvis försökte förekomma. En lösning var patrullerande brandvakter, som den svenskspråkiga staden Ekenäs i södra Finland hade efter en stor brand 1821. En annan lösning var att övervaka bebyggelsen från någon hög byggnad.
När Ekenäs byggde ett nytt vattentorn 1931, så fanns överst i tornets tvåvånings lanternin plats för en brandvakt. Lokaler som dock inte kom att användas för sitt ändamål. Det 35 meter högt tornet, med en reservoar på 370 m³, är ritat av arkitekt Ragnar Wessman. Torndriften upphörde 1977.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Anslag i vattentornet.
Gamla vattentornet
Stadens gamla vattentorn byggdes uppe på den centralt belägna Kvarnbacken som utgör ändpunkten av den del av åsen som skjuter in i staden. Som vattentorn fungerade det ända till år 1977.
Ritningarna till tornet är gjorda av arkitekt Ragnar Wessman.
Vattentornet är kvadratiskt (10,3 m x 10,3 m) p.g.a. att det i tornets nedersta våningar finns bostäder. Som byggnadsmaterial har använts rött Riihimäki-tegel och tornet står på en plattform av granit.
Vattentornet hör till 1920-talets klassicismstil. Det är 35,2 meter högt och höjer sig 60 meter över vattenytan. Vattenreservoaren rymmer 370 m³.
Tornet avslutas av en lanternin i två våningar. Taket kring lanterninen är format till en balkong. Lanterninens nedre våning har försetts med horisontalt utdragna fönsterband. Den övre våningen är ursprungligen avsedd till utsikts- och dejourrum för en brandvakt.
Det finns ingen hiss i tornet, trappstegens antal är 164. Ganska bekväma trappor leder upp till rummet under reservoaren. Man hade tänkt sig att installera en hiss ända upp till detta rum.
Vidare uppåt kommer man längs trappor runt reservoaren och slutligen uppför en spiraltrappa till lanterninen och balkongen.
Det gamla vattentornet fungerar för tillfället som utsiktstorn (nyckeln fås från stadens turistbyrå). Tornet används även av rundradion.
Från balkongen har man en underbar utsikt. Blicken fångas främst av allt det lummiga och gröna i Ekenäs och av det blå vattnet som på så gott som alla håll omger staden.
Ekenäs, Genvägen (Nya vattentornet)
N 59.9838 – E 23.4706
Espoo/Esbo, Hauenkallio/Gäddberget
N 60.1616 – E 24.7649
Reservoarvolym: 1 200 + 2 900 = 4 100 m³
Byggår: 1967
Arkitekt: Arkitektbyrån Erkko Virkkunen
Konstruktör: DI Ilmari Hyppänen
Espoo/Esbo, Espoonlahti/Esboviken
N 60.1564 – E 24.6612
Reservoarvolym: 4 x 2 000 m³ = 8 000 m³
Byggår: 1993
Espoo/Esbo, Otaniemi/Otnäs
N 60.1812 – E 24.8199
Reservoarvolym: 3 000 + 3 000 = 6 000 m³
Byggår: 1971
Planering: Alvar Aalto
Espoo/Esbo, Kauniainen/Grankulla
N 60.2128 – E 24.7128
Reservoarvolym: 4 750 m³
Byggår: 1964
Arkitekt: Arkitektbyrån Erkko Virkkunen
Konstruktör: DI Ilmari Hyppänen
Hanko/Hangö, Kirkkotie
N 59.8249 – E 22.9706
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2000.
Ett grått och till synes trist vattentorn tronar på berget i Hangö, Finlands sydligaste stad. Men tornet är färgat av historien. Det stod färdigt 1943 under brinnande krig, och ersatte då ett vattentorn i granit från 1910. Det gamla tornet hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna arrendeområdet Hangö.
Det nya 48 meter höga tornet, med en reservoar uppburen av bland annat fyra rektangulära pelare, är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ursprungligen sjöjungfrudekorationer ha placerats, men av kostnadsskäl tronar nu snäckor (!), skapade av bildhuggaren Gunnar Finne.
Ovanför reservoaren på 490 m³, finns det en utsiktsplattform, varifrån man kan skåda över Hangös vatten. Det första tornet på denna plats var ett brandtorn i trä, som stod där 1886-1910. Alla de tre tornen har haft en detalj gemensam, en klocka i alla de fyra väderstrecken. Med andra ord – tidspräglade finska vattentorn.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Helsinki/Helsingfors, Ilmala
N 60.2070 – E 24.9167
Reservoarvolym: 20 000 m³
Byggår: 1957
N 60.2067 – E 24.9188
Helsinki/Helsingfors, Roihuvuori/Kasberget
N 60.1975 – E 25.0494
Reservoarvolym: 12 600 m³
Byggår: 1978
Arkitekt: Arkitektbyrån Simo Lumme
Konstruktör: Ingenjörsbyrån Vähäkallio
Helsinki/Helsingfors, Lauttasaari/Drumsö (demolished)
N 60.1629 – E 24.8835
Reservoarvolym: 4 500 m³
Färdigt år: 1958
Helsinki/Helsingfors, Myllypuro/Kvarnbäcken
N 60.2181 – E 25.0556
Reservoarvolym: 2 400 m³ + 11 000 m³ = 13 400 m³
Byggår: 1965
Arkitekt: Arkitekt B. Saarnio
Konstruktör: Ingenjörsbyrån P. Simula & Co
Helsinki/Helsingfors, Alppila/Alphyddan (I)
N 60.1890 – E 24.9421
Reservoarvolym: 13 000 m³
Färdigt år: 1929
Helsinki/Helsingfors, Alppila/Alphyddan (II)
N 60.1877 – E 24.9403
Reservoarvolym: 16 000 m³
Färdigt år: 1938
Läs om vattenreservoaren på nöjesparken i Vattenstänk 94 (1996-08-09).
Helsinki/Helsingfors, Malmi hautausmaa/Malms begravningsplats
N 60.2394 – E 25.0282
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 2/2019:
Vatten är en förutsättning för liv, villkor som inte behöver gälla livets motsats. Vår kultur att bevara minnet och stoften av de som inte längre är i livet, har gjort att vi har skapat rum för denna hågkomst. Moderna begravningsplatser i vår kultursfär har ofta grönska, med gräsmattor, blommor och träd.
Grönska kräver vatten och då kan ett vattentorn vara till nytta. Ett sådant torn, troligen ritat av arkitekt Albert Nyberg, byggdes i slutet på 1930-talet på Malms begravningsplats i Helsingfors, invigd 1894 och idag Finlands största. Det var byggnadsfirman Otto Vuorio som byggde tornet.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Helsinki/Helsingfors, Veräjälaakso/Grinddal
N 60.2367 – E 24.9843
Hyvinkää/Hyvinge, Karankatu
N 60.6428 – E 24.8638
Hyvinkää/Hyvinge, Kuningasvuorenkatu
N 60.6158 – E 24.8357
Ingå/Inkoo, Idrottsvägen
N 60.0531 – E 24.0155
Järvenpää/Träskända, Kalliolinnankuja
N 60.5378 – E 25.1084
Järvenpää/Träskända, Vesitorninkatu
N 60.4814 – E 25.1008
Karis/Karjaa, Lidbergsgatan
N 60.0658 – E 23.6642
Karis/Karjaa, Lokförargatan (railway)
N 60.0699 – E 23.6668
Karis/Karjaa, Lokförargatan (railway)
N 60.0703 – E 23.6675
Karkkila/Högfors, Helsingintie
N 60.5353 – E 24.2193
Reservoarvolym: 500 m³
Färdigt år: 1952
Projektör: L Pajamies
Entreprenör: Teora
Kerava/Kervo, Tornipolku
N 60.4083 – E 25.0989
Vattenmagasinets volym: 800 m³
Byggnadsår: 1953
Kerava/Kervo, Alikeravantie
N 60.3880 – E 25.1140
Kirkkonummi/Kyrkslätt, Vanha Rantatie/Gamla Kustvägen
N 60.1258 – E 24.4549
Klaukkala/Klövskog, Metsätie
N 60.3889 – E 24.7571
Lapinjärvi/Lappträsk, Kirkonkylä/Kapellby, Lapinjärventie
N 62.6254 – E 26.2010
Lohja/Lojo, Toivonkatu
N 60.2466 – E 24.0686
Lohja/Lojo, Saukkolantie
N 60.2694 – E 24.1147
Loviisa, Myllyharju/Lovisa, Kvarnåsen (demolished)
N 60.4521 – E 26.2278
Mäntsälä, Pukkimäentie
N 60.6332 – E 25.3004
Nurmijärvi, Puurata
N 60.4713 – E 24.8104
Porvoo/Borgå, Kvarnbacken
N 60.4013 – E 25.6662
Porvoo/Borgå, Hammars, Slätberget
N 60.3607 – E 25.6361
Porvoo/Borgå, Vanha Helsingintie/Gamla Helsingforsvägen (railway)
N 60.3960 – E 25.6492
Rajamäki, Tornikuja
N 60.5316 – E 24.7847
Rajamäki, Patruunantie
N 60.5373 – E 24.7588
Sipoo/Sibbo, Söderkulla, Karjuhaankuja/Galthagsgränden
N 60.3042 – E 25.3264
Vattenmagasinets volym: 800 m³
Projektör: Ingenjörsbyrån Jord och Vatten AB
Sipoo/Sibbo, Nikkilä/Nickby (demolished)
Vattenmagasinets volym: 500 m³
Byggnadsår: 1950
Vattentornet är rivet 2004 (enligt Kim Netso).
Siuntio/Sjundeå, Sudenkaari/Vargsvängen
N 60.1362 – E 24.2358
Tuusula/Tusby, Vesitorninkulma (demolished)
N 60.4105 – E 24.9990
Vattenmagasinets volym: 1 000 m³
Byggnadshöjd: 36 m
Största diameter: 15 m
Byggnadsår: 1973
Arkitekt: Mikko Merckling
Tuusula/Tusby, Jokela, Nukarintie
N 60.5437 – E 24.9475
Vattenmagasinets volym: 800 m³
Byggnadshöjd: 17,35 m
Största diameter: 14,10 m
Byggnadsår: 1992
Projektör: Polar/Insinöörivoima
Tuusula/Tusby, Pöytyripolku
N 60.3951 – E 25.0255
Vantaa/Vanda, Hakunila/Håkansböle
N 60.2770 – E 25.0937
Reservoarvolym: 1 000 m³
Byggår: 1972
Höjd: 38 m
Vantaa/Vanda, Aurinkomäntie/Solbergsvägen
N 60.3447 – E 25.0851
Vantaa/Vanda, Simonkylö/Simonsböle
N 60.3447 – E 25.0851
Vantaa/Vanda, Helsinki Airport (demolished)
N 60.3124 – E 24.9601
Vantaa/Vanda, Kaivoksela/Gruvsta
N 60.2706 – E 24.8690
Vantaa/Vanda, Fazer (industry)
N 60.2554 – E 25.1077
Vantaa/Vanda, Myyrmäki/Myrbacka
N 60.2712 – E 24.8336
Reservoarvolym: 4 500 m³
Byggår: 1973
Höjd: 47 m
Vihti/Vichtis, Nummela, Hiidenvedentie
N 60.3392 – E 24.3096
Vihti/Vichtis, Nummela, Hiidenvedentie
N 60.3391 – E 24.3097
Varsinais-Suomi / Egentliga Finland
Kaarina/S:t Karins, Vesitorninkatu
N 60.4047 – E 22.3775
Kaarina/S:t Karins, Männistönmäki
N 60.4350 – E 22.5364
Laitila/Letala, Pähkinäpolku
N 60.8816 – E 21.7025
Lieto/Lundo, Piispalantie
N 60.5123 – E 22.4581
Loimaa
N 60.8557 – E 23.0145
Masku/Masko, Vesitornintie
N 60.5752 – E 22.1117
Paimio/Pemar, Alvar Aallontie/Sanatorium
N 60.4652 – E 22.7350
Paimio/Pemar, Rivomäki
N 60.4345 – E 22.7002
Paimio/Pemar, Rivomäki
N 60.4345 – E 22.7002
Pargas/Parainen, Tornbacksstigen/Tornimäenpolku
N 60.3015 – E 22.3296
Pöytyä, Karinainen/Pöytis, Karinais
N 60.6952 – E 22.7579
Raisio/Reso, Vesitornintie
N 60.4820 – E 22.1082
Salo, Halikko
N 60.3953 – E 23.1088
Reservoarvolym: 1 640 m³
Färdigt år: 1970
Renoverat år: 1993-94
Höjd: 20 m
Salo, Mariankatu (railway)
N 60.3882 – E 23.1170
Turku/Åbo, Taikavarvuntie
N 60.4872 – E 22.2481
Uusikaupunki/Nystad, Myllyrinne
N 60.8025 – E 21.4184
Uusikaupunki/Nystad, Liljalaaksonkatu
N 60.8068 – E 21.4124
Satakunta
Eura, Vesitornintie
N 61.1125 – E 22.1627
Eurajoki/Euraåminne, Manunpolku
N 61.1973 – E 21.7240
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2003:
Jorden roterar. Ett fenomen som ibland man kan se vid vattentornet i Euraåminne/Eurajoki i västra Finland. I tornets utkragade kant är en 40 meter lång och 110 kg tung pendel fäst. När pendeln sätts i rörelse, kommer den enligt tröghetslagen att fortsätta pendla i samma riktning.
Jordens rotation medför dock att pendeln till synes ändrar riktning. Eftersom pendeln är lång, tar det tid innan den stannar, vilket gör det lättare att se rörelseförändringen. Ett experiment som kallas Foucaults pendel, och som normalt sker inomhus. I den finska skogens ly sker dock detta utomhus. Till och från.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Foucaults pendel
Tidigare publicerad i personalbladet Vattenstänk 124 (1997-10-13) (del av artikeln).
av Eber Ohlsson
Foucaults pendel är ett sätt att åskådliggöra jordens rotation. Om en pendel sätts i rörelse kommer pendeln enligt tröghetslagen att fortsätta pendla i samma riktning. Jordens rotation medför dock att pendeln till synes ändrar riktning.
För att detta fenomen klart och tydligt skall ses, måste pendeln vara lång. Det tar då tid innan pendeln stannar, vilket i sin tur gör att man kan se rörelseförändringen. Pendeln får inte störas av en yttre påverkan, därför försiggår normalt sådana här försök inomhus. Såsom det skedde när den franske fysikern Jean Bernard Léon Foucault första gången visade experimentet i Pantheon i Paris 1851.
Säg vad inte vattentorn kan användas till. I den finska orten Eurajoki, mellan Rauma och Björneborg ligger vattentornet på en skogklädd ås. I vattentornets utkragade kant är en pendel fäst. På marken under är ett område inhägnat, så att pendeln kan kunna svänga skyddat. Dessutom finns det en skylt som förklarar hur experimentet går till. Frågan är hur ofta pendeln är igång. Troligen: Till och från.
Huittinen/Vittis, Vesitornintie
N 61.1905 – E 22.7050
Huittinen/Vittis, Vesitornintie
N 61.1903 – E 22.7057
Kankaanpää, Jämintie
N 61.8090 – E 22.4001
Kankaanpää, Raamikatu
N 61.8072 – E 22.4139
Kokemäki/Kumo, Katilantie
N 61.2495 – E 22.3197
Mäntyluoto, Santojentie
N 61.5759 – E 21.5437
Nakkila, Vesitornintie
N 61.3741 – E 22.0023
Pori/Björneborg, Maantiekatu
N 61.4848 – E 21.7803
Reservoarvolym: 500 m³
Byggt år: 1936
Arkitekt: Bertel Strömmer
Rauma/Raumo, Vesitornintie
N 61.1221 – E 21.5183
Byggt år: 1934
Reservoarvolym: 400 m³
Ombyggt år: 1963
Reservoarvolym: 2 400 m³
Arkitekt ombyggnad: Bertel Saarnio
Ulvila/Ulvsby, Tutintie
N 61.4331 – E 21.9271
Kanta-Häme / Egentliga Tavastland
Forssa, Saksankuja
N 60.8209 – E 23.6424
Forssa, Häiviantie
N 60.7875 – E 23.6425
Forssa, Finlayson (industry)
N 60.8096 – E 23.6344
Hämeenlinna/Tavastehus, Vesitornintie
N 61.0999 – E 24.1328
Janakkala, Vesitorninkaari
N 60.9317 – E 24.6479
Janakkala, Vesitorninkaari
N 60.9315 – E 24.6479
Jokioinen/Jockis, Rinnetie
N 60.7988 – E 23.4944
Jokioinen/Jockis, Humppilantie
N 60.8106 – E 23.4838
Loppi, Harjutie
N 60.7192 – E 24.4267
Loppi, Läyläinen, Kirkkotie
N 60.6255 – E 24.4631
Riihimäki, Salpausseläntie
N 60.7410 – E 24.7681
Reservoarvolym: 850 m³
Färdigt år: 1952
Projektör: Erik Bryggman
Riihimäki, Pohjoinen Asamkatu (railway)
N 60.7364 – E 24.7788
Riihimäki, Ryttylä, Lasimestarintie
N 60.8153 – E 24.7569
Tammela, Kyöpelintie
N 60.8111 – E 23.7623
Tammela, Kyöpelintie
N 60.8109 – E 23.7622
Pirkanmaa / Birkaland
Akaa, Matomäki/Ackas
N 61.2170 – E 23.7494
Ikaalinen/Ikalis, Hapulko (railway)
N 61.7674 – E 23.0765
Juupajoki, Lyly (railway)
N 61.8843 – E 24.4788
Kangasala, Kirkkoharjuntie
N 61.4666 – E 24.0604
Lempäälä, Tornimäentie/Lembois
N 61.4094 – E 23.7686
Lempäälä, Rautalonmäki/Lembois
N 61.3386 – E 23.7466
Nokia, Vesitorninkaarre
N 61.4779 – E 23.4812
Parkano, Niementie
N 62.0075 – E 23.0079
Pälkäne
N 61.3465 – E 24.2540
Sastamala, Sipintie
N 61.3555 – E 22.8928
Sastamala, Selännekatu
N 61.3297 – E 22.9341
Tampere/Tammerfors, Virtainpolku
N 61.4536 – E 23.8324
Tampere/Tammerfors, Kitiniiynkatu
N 61.4440 – E 23.7514
Tampere/Tammerfors, Raiskionkatu
N 61.5078 – E 23.6207
Tampere/Tammerfors, Kaupinkatu
N 61.5121 – E 23.7942
Tampere/Tammerfors, Kaupinkatu
N 61.5120 – E 23.7929
Urjala, Torntie/Urdiala
N 61.0791 – E 23.5527
Valkeakoski, Jyräänkatu
N 61.2593 – E 24.0369
Valkeakoski, Tyryntie
N 61.2833 – E 24.0218
Vilppula/Filpula, Vesitonintie
N 62.0183 – E 24.5135
Virrat/Virdois, Koulutie
N 62.2417 – E 23.7628
Virrat/Virdois, Sairaalantie
N 62.2423 – E 23.7609
Ylöjärvi, Latvatie
N 61.5450 – E 23.5895
Ylöjärvi, Latvatie
N 61.5451 – E 23.5888
Päijät-Häme / Päijänne-Tavastland
Heinola, Ratakatu
N 61.2013 – E 26.0402
Architect Kaarlo Könönen has designed the water tower, which was completed in 1951.
At the top of the tower, 45 meters up, there is a café, which opened in 1954. The café, which has good views, is accessible by elevator or stairs.
Heinola Water Tower was the first water tower in Finland that had a café overlooking the surrounding area.
Heinola, Ratakatu (railway)
N 61.2023 – E 26.0438
Lahti/Lahtis, Juustilankatu
N 60.9924 – E 25.6719
Lahti/Lahtis, Tasangontie
N 60.9526 – E 25.6627
Lahti/Lahtis, Tähtitorninkatu
N 60.9847 – E 25.5880
Lahti/Lahtis, Salpaharjuntie
N 60.9878 – E 25.5026
Nastola, Niinitie
N 60.9431 – E 25.9345
Orimattila, Urheilutie
N 60.8134 – E 25.7376
Sysmä
N 61.5078 – E 25.6855
Kymenlaakso / Kymmenedalen
Hamina/Fredrikshamn, Taskalinmäki
N 60.5776 – E 27.1836
Hamina/Fredrikshamn, Kontiimäki
N 60.5748 – E 27.1497
Hamina/Fredrikshamn, Syväsatamantie
N 60.5400 – E 27.1681
No picture of the water tower.
Kotka, Haukkavouri
N 60.4597 – E 26.9296
Byggnadsår: 1914-1920
Vattentorn: 1920-1960
Arkitekt: J. E. Paatela
Kotka, Jylppy
N 60.4907 – E 26.9038
Kotka, Hiidenrinne
N 60.4848 – E 26.8653
Kotka, Karhula
N 60.5173 – E 26.9324
Kouvola, Harjuntie
N 60.8777 – E 26.7484
Kouvola, Kullerontie
N 60.8481 – E 26.6006
Kouvola, Palomäki 1
N 60.8787 – E 26.7071
Kouvola, Palomäki 2
N 60.8787 – E 26.7071
Kouvola, Niinistö
N 60.9203 – E 26.7815
Kouvola, Veturitalli 1 (railway)
N 60.86427 – E 26.6969
Kouvola, Veturitalli 2 (railway)
N 60.86444 – E 26.6962
Pyhtää/Pyttis, Käenkuja
N 60.5003 – E 26.7335
Etelä-Karjala / Södra Karelen
Imatra, Vesitorninkatu
N 61.1977 – E 28.7603
Imatra, Reporaitti
N 61.1829 – E 28.6961
Imatra, Kurkivuori
N 61.2541 – E 28.8900
Joutseno, Kesolantie
N 61.1189 – E 28.5082
Luumäki, Vallikuja
N 60.9235 – E 27.5629
Lappeenranta, Lappeenkatu/Villmanstrand
N 61.0595 – E 28.1984
Parikkala, Vesitornintie
N 61.5684 – E 29.5120
Ruokolahti, Kerrostie/Ruokolax
N 61.2959 – E 28.8192
Etelä-Savo / Södra Savolax
Joroinen/Jorois
N 62.1825 – E 27.8243
Joroinen/Jorois, Huutokoski (railway)
N 62.2107 – E 27.6859
Juva/Jockas, Torntie
N 61.9026 – E 27.8348
Kangasniemi
N 61.9751 – E 26.6415
Mikkeli/S:t Michel, Naisvuori
N 61.6921 – E 27.2723
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 2/2009.
I domkyrkostaden Mikkeli, finskt namn för S:t Michel, i Finlands sjöområde, uppfördes 1880 ett brandtorn på Kvinnoberget. Då tillkom här också ett café och en park. Att släcka bränder är inte mindre lovvärt än att upptäcka dem, så 1911-12 byggdes på samma plats ett vattentorn i armerad betong efter ritningar av Selim A. Lindqvist.
Under andra världskriget fanns det i Kvinnobergets inre en sambandscentral för luftvärnet. Efter kriget, 1946 byggdes tornets övre delar om efter Eero Jokilehtos ritningar. Från den nya utsiktsplattformen kunde finländarna nu åter fredligt spana mot öster.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Mikkeli/S:t Michel, Kirjala
N 61.6842 – E 27.2394
Mikkeli/S:t Michel, Tuukala
N 61.6559 – E 27.2626
Mikkeli/S:t Michel, Ristiina/Kristina, Linnaniementie
N 61.4950 – E 27.2778
Mäntyharju, Teletie
N 61.4208 – E 26.8665
Pertunmaa, Punakiventie
N 61.5085 – E 26.4717
Pieksämäki, Myllykatu
N 62.3002 – E 27.1639
Pieksämäki, Kuopiontie
N 62.2949 – E 27.1338
Pieksämäki (railway)
N 62.2987 – E 27.1642
Pieksämäki, Vaalijala (hospital)
N 62.3697 – E 27.1270
Punkaharju
N 61.7629 – E 29.3826
Rantasalmi, Vesitornintie
N 62.0666 – E 28.2926
Savonlinna, Vesitornintie/Nyslott
N 61.8716 – E 28.8649
Savonlinna, Vesitornintie/Nyslott
N 61.8715 – E 28.8650
Savonlinna, Kangasvuokontie/Nyslott
N 61.8606 – E 28.9534
Pohjois-Savo / Norra Savolax
Iisalmi, Savonkatu/Idensalmi
N 63.5577 – E 27.1819
Iisalmi, Karikatu/Idensalmi
N 63.5654 – E 27.1880
Iisalmi/Idensalmi
N 63.5623 – E 27.2031
Juankoski, Kisapolku
N 63.0675 – E 28.3306
Kaavi, Kaivotie
N 62.9803 – E 28.4889
Keitele, Villentie
N 63.1764 – E 26.3248
Kiuruvesi, Ahonpääntie
N 63.6445 – E 26.6186
Kuopio, Huuhankatu
N 62.8864 – E 27.6480
Kuopio, Mahlatie
N 62.8862 – E 27.5955
Kuopio (railway)
N 62.8989 – E 27.6994
Kuopio (railway)
N 62.8988 – E 27.6991
Kuopio, Maaninka, Honkarannantie
N 63.1680 – E 27.3019
Lapinlahti, Haminamäki
N 63.3606 – E 27.4048
Lapinlahti, Haminamäki
N 63.3609 – E 27.4048
Rautalampi, Turkkilanvuorentie
N 62.6213 – E 26.8222
Rautavaara, Poikkitie
N 63.5039 – E 28.2834
Sonkajärvi, Tornikuja
N 63.6728 – E 27.5297
Suonenjoki, Pääskynkatu
N 62.6219 – E 27.1052
Varkaus, Nakskovinkatu
N 63.3191 – E 27.8653
Vieremä, Veteraanintie
N 63.7469 – E 26.9992
Pohjois-Karjala / Norra Karelen
Ilomantsi, Kappalaisentie
N 62.6711 – E 30.9193
Joensuu, Vesitorninkatu
N 62.5911 – E 29.7851
Joensuu, Rajahovintie
N 62.6473 – E 29.6830
Joensuu, Tornitie
N 62.6358 – E 29.5418
Joensuu, Eno, Tornitie
N 62.7969 – E 30.1595
Joensuu, Kovero, Ylätie
N 62.5454 – E 30.5512
Kitee, Siilintie
N 62.0921 – E 30.1381
Kontiolahti, Rakentajantie
N 62.7618 – E 29.8534
Kontiolahti, Huuhanmäentie
N 62.7354 – E 29.8174
Lieksa, Urheilkatu
N 63.3217 – E 30.0228
Liperi, Rotilantie
N 62.5341 – E 29.3832
Nurmes, Vesitorninkatu
N 63.5479 – E 29.1761
Nurmes (railway)
N 63.5396 – E 29.1480
Outokumpu
N 62.7300 – E 29.0061
Outokumpu
N 62.7301 – E 29.0059
Polvijärvi, Vesitotnintie
N 62.8633 – E 29.3789
Tohmajärvi, Vesitorninkuja
N 62.2258 – E 30.3290
Keski-Suomi / Mellersta Finland
Hartola, Rajatie
N 61.5829 – E 26.0234
Joutsa, Tornitie
N 61.7638 – E 26.1151
Jyväskylä, Harju
N 62.2431 – E 25.7394
Jyväskylä, Kangasvuori
N 62.2684 – E 25.8137
Jyväskylä, Kortemäki
N 62.2454 – E 25.6975
Jyväskylä, Polkkakaju
N 62.2290 – E 25.7657
Jyväskylä, Keltinmäki
N 62.2264 – E 25.6870
Jyväskylä, Savonmäki
N 62.2577 – E 25.8687
Jyväskylä, Janakka
N 62.2599 – E 25.8821
Jyväskylä, Johanneksentie
N 62.3145 – E 25.8384
Keuruu, Kaaritie
N 62.2685 – E 24.7008
Kuhmoinen/Kuhmois, Lukkarinpolku
N 61.5608 – E 25.1719
Petäjävesi, Viriäisentie
N 62.2675 – E 25.1790
Etelä-Pohjanmaa / Södra Österbotten
Alavus, Torntie
N 62.5836 – E 23.5990
Alavus, Haverintie
N 62.5862 – E 23.6404
Evijärvi, Kauppatie
N 63.3660 – E 23.4731
Jalasjärvi, Vanhankirkonmäki
N 62.5031 – E 22.7420
Kauhava, Vestitorninkuja
N 63.1094 – E 23.0845
Kauhava, Alahärmä, Ravitie
N 63.2513 – E 22.8394
Kurikka, Kettukallio
N 62.6127 – E 22.3622
Lappajärvi, Tornitie
N 63.2109 – E 23.6198
Lapua, Ritakulma/Lappo
N 62.9821 – E 23.0452
Lapua, Vesitorninkatu/Lappo
N 62.9613 – E 22.9715
Seinäjoki, Vesitorninkatu
N 62.7809 – E 22.8369
Seinäjoki, Kiilletie
N 62.8074 – E 22.8844
Seinäjoki, Ruukintie (railway)
N 62.7901 – E 22.8477
Seinäjoki (railway)
N 62.7908 – E 22.8489
Seinäjoki (railway)
N 62.7904 – E 22.8494
Ähtäri, Alkulantie
N 62.5599 – E 24.0902
Ähtäri, Alkulantie
N 62.5600 – E 24.0902
Österbotten / Pohjanmaa
Isokyrö, Parkintie/Storkyro (railway)
N 63.0018 – E 22.1673
Jakobstad, Himmelsbergsgatan/Pietarsaari
N 63.6732 – E 22.7103
Reservoarvolym: m³
HVY över mark: m
Byggnadsår: 193?
Höjd: m
Arkitekt: Lars Eliel Sonck (1870-1956)
Projektör: AIB (Allmänna Ingenjörsbyrån)
”Då man planerade Jakobstads vattentorn fanns också planer på att inrymma stadens poliskammare här. Av detta blev intet. Ett krav som man ställde var också att vattentornet skulle kunna fungera som ett utkikstorn såsom har varit vanligt på andra orter. Nyckeln till tornet kunde man hämta från polisen i rådhuset. Också besökarna lämnade naturligtvis sina signaturer (namnteckningar) i tornet. Tornet har också varit populärt för fotografer för att få en vy över stadens centrum och omgivningar.
Man såg också möjligheten att använda tornet som en flygfyr. Då hade man i tankarna Kauhava flygfält som byggdes under denna tid.
En speciell betydelse fick vattentornet under krigen på 40-talet, då man här inrättade en luftbevakningsstation. Bevakningen sköttes i huvudsak av lottor. Härifrån skulle man larma stadens militära ledning som fanns i brandkårshuset, som sedan skulle ge luftalarm.”
Guy Björklund i Österbottens Tidning 2015-12-10
Guy Björklunds artikel i Österbottens Tidning 2015-12-10 ”Vattentornet gav staden ett lyft.” Click to Enlarge.
Jakobstad, Skolgatan/Pietarsaari (industry)
N 63.6776 – E 22.7052
Strengbergs tobaksfabrik. Vattentornet (1909) är tornbyggnaden under klockklotet. Byggnaden planerades av arkitekt Torben Grut (1871-1945) samt den lokale byggmästaren K J Ahlskog. Betongarbetena utfördes av Skånska Cementgjuteriet.
”För att tillvarata regnvatten gjordes den nya fabrikens tak till stora vattensamlare (bassänger) och härifrån leddes vattnet genom rör ner till en stor uppsamlingsbassäng under gårdsplanen. För att inte vattenrören från taken skulle frysa, försågs de viktigaste vattenrören med varmvattensrör. Från uppsamlingsbassängerna pumpades vatten upp i klocktornets reservoar och härifrån leddes vattnet ut i fabriken. Vattenreservoaren i Strengbergs klocktorn finns fortfarande kvar.”
Guy Björklund i Österbottens Tidning 2015-12-10.
Kronoby, Säbråvägen/Kruunupyy
N 63.7299 – E 23-0372
Nykarleby, Lybecksgatan/Uusikaarlepyy
N 63.5242 – E 22.5380
Hissnande färd
Publicerad i personalbladet Vattenstänk 91 (1996-07-08).
av Eber Ohlsson
Onsdagen den 26 juni 1996 besökte jag Nykarleby, Österbotten, Finland. En stad med ca 8 000 invånare och där mer än 90 % är svenskspråkig. För att få en bra överblick av staden besöktes stadens vattentorn, med dess Café Panorama (i Finland finns många vattentorn med utsikts- och caférörelse). När jag nu åkte hiss upp till tornets översta plan fick jag samtidigt mig till livs en 46 meter konstupplevelse. Bakom gallerdörren på hissens fjärde sida blev resan rent astronomisk. Från bottenplanets djuphavsbild till utsiktsplanets stjärnhimmel.
Väggmålningen visade sig vara Finlands högsta väggmålning. Och väldigt ny. Titeln var ”Per aspera ad astra” och konstnärerna var Peter Domlin och Ann-Christine Krooks. Idégivare och caféägare var Kaj Wikblom. En ung man som redan hunnit driva rörelsen i 12 år.
Intressant var inte bara konstupplevelsen, utan även att Vattenstänk var först på plats. Det var två dagar före vernissagen och den inbjudna pressen, inkl Expressen.
Vaasa/Vasa, Kirkkopuistikko/Kyrkoesplanaden
N 63.0934 – E 21.6128
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2011.
I finländska Österbotten stod det fram till 1950-talet Vasa överst på ortsnamnsskyltarna och Vaasa därunder, när man nalkades staden. Det visade att det var en svenskspråkig majoritet här. Men sedan dess har majoriteten skiftat, så numera står Vaasa överst.
På den tiden när Finland var ett storfurstendöme i Ryssland, utlystes det i staden en arkitekttävling om ett nytt vattentorn. Bröderna Jussi och Toivo Paatela vann och 1915 kunde det 47 m höga vattentornet i jugendstil med en reservoar på 500 m³ stå klar. Länge kunde man gå de 200 trappstegen till tornets utsiktsplats och se ut över staden.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Vasa stads vattentorn
Byggnadsår 1915
Arkitekter J och T Paatela
Höjd 47 m
Höjd över havsytan 63,9 m
Behållare 500 m³
Wasserturm der Stadt Vaasa
Baujahr 1915
Architekten J och T Paatela
Höhe 47 m
Höhe über Meeresspiegel 63,9 m
Behälter 500 m³
Water Tower of The City of Vaasa
Built in 1915
Architects J och T Paatela
Height 47 m
Height above sea level 63,9 m
Reservoir 500 m³
Trontilanmäki, Trontilantie
N 63.0594 – E 22.0791
Vörå, Bertilsbacken/Vöyri
N 63.2607 – E 22.2665
Vörå, Maggmossen/Vöyri
N 63.1359 – E 22.2669
Kainuu / Kajanaland
Hyrynsalmi, Asematie
N 64.6813 – E 28.4689
Kajaani, Mäkikatu/Kajana
N 64.2105 – E 27.7376
Kajaani, Mittamiehenkatu/Kajana
N 64.2410 – E 27.7357
Kajaani, Vesilinnankuja/Kajana
N 64.2219 – E 27.7231
Kuhmo, Piilopolku
N 64.1215 – E 29.5207
Paltamo, Kiurunpolku/Paldamo
N 64.4078 – E 27.8179
Suomussalmi, Kauppakatu
N 64.8832 – E 28.9050
Keski-Pohjanmaa / Mellersta Österbotten
Kannus, Tokoinkatu
N 63.9014 – E 23.9011
Kokkola, Torikatu/Karleby, Torggatan
N 63.8374 – E 23.1197
Reservoarvolym: 375 m³
Byggår: 1914-21
Arkitekt: Selim Lindqvist
Kokkola, Rantakatu/Karleby, Strandgatan
N 63.8381 – E 23.1326
Faktablad om Gamlakarleby Badinrättnings och Elektricitetsverks byggnad, som i det höga tornet bland annat rymde en vattenbehållare.
Kristina Ahmas: ”Byggnadskultur och kulturlandskap i Karleby: inventering åren 1983-1991.”
Informationen är välvilligt ställd till förfogande av Erik Engberg, K.H.Renlunds museum – Mellersta Österbottens landskapsmuseum.
Kokkola, Ilkantie/Karleby, Ilkkavägen
N 63.8469 – E 23.1401
Kokkola, Kälviä, Tornitie/Karleby, Kelviå
N 63.8611 – E 23.4249
Kaustinen, Eevantie/Kaustby
N 63.5586 – E 23.7189
Pohjois-Pohjanmaa / Norra Österbotten
Kalajoki, Nutturatie
N 64.2552 – E 23.9676
Kempele, Niityrannantie
N 64.9143 – E 25.4823
Kuusamo, Joukamontie
N 65.9665 – E 29.1747
Muhos, Pääskyntie
N 64.8106 – E 25.9900
Muhos, Kankaanseläntie
N 64.8085 – E 25.9625
Nivala, Tornitie
N 63.9273 – E 24.9758
Nivalan vesihuolto
Company established: 1958
Water tower built: 1965-1966
Reservoir volume: 600 m³
Tower height: 36 m
Opening hours: 9.7 – 17.7 [2016] 12.00-18.00
Entrance fee: 1 €
Children under 7 years free
Oulu/Uleåborg, Gamla vattentornet, Nahkatehtaankatu Tietomaa Science Centre
N 65.0186 – E 25.4856
Oulu/Uleåborg, Intiöntie
N 65.0159 – E 25.4962
Oulu/Uleåborg, Puolivälinkangas
N 65.0373 – E 25.4865
Reservoarvolym: 6 000 m³
Byggår: 1967-69
Höjd: 55 m
Största diameter: 52,5 m
Oulu/Uleåborg, Knuutilankangas
N 64.9956 – E 25.5524
Oulu/Uleåborg, Pitkäkangas, Pahajärventie
N 64.9493 – E 25.3800
Oulu/Uleåborg, Haukipudas, Tornitie
N 65.1732 – E 25.3569
Pyhäjärvi, Vesitornintie
N 63.6780 – E 25.9719
Raahe/Brahestad, Honganpalo
N 64.6540 – E 24.4966
Raahe, Rantakatu/Brahestad, Strandgatan
N 64.6833 – E 24.4729
Raahe/Brahestad, Kamutanmäki
N 64.6848 – E 24.5693
Utajärvi, Rautatie (railway)
N 64.7566 – E 26.4172
Ylivieska, Katajistontie
N 64.0809 – E 24.5330
Lappi / Lappland
Kemi, Stadshuset
N 65.7353 – E 24.5706
Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2006.
I norra Bottenviken ligger den finska staden Kemi. Här byggdes 1939-40 ett 52 m och 14 våningar högt stadshus, ritat av Bertel Strömmer, med två reservoarer på totalt 500 m³ i husets övre del. Efter Finlands fred med Sovjetunionen 1944 tvingades tyskarna retirera norrut och förstörde mycket under sin reträtt. I Kemi sprängde de ett tre våningar stort hål i stadshuset, som dock stod kvar och kunde repareras och tillbyggas 1945.
En ny stor utvidgning av stadshuset, ritat av Aarne Ervi, skedde 1965-69, och då tillkom tre nya cisterner, så att volymen för de fem reservoarerna blev totalt 2 500 m³.
Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.
Kemijärvi, Harjutie
N 66.7258 – E 27.3928
Rovaniemi, Kerotie
N 66.5134 – E 25.6495
Rovaniemi, Revontultentie
N 66.5101 – E 25.6862
Tornio, Suensaari/Torneå
N 65.8534 – E 24.1427
Tornio, Torppi/Torneå
N 65.8485 – E 24.1884
Åland
Mariehamn
N 60.1010 – E 19.9257
Reservoarvolym: 500 m³
Färdigt år: 1956
Arkitekt: K. R. Lindgren
English 
Swedish 