Publicerad i VA-tidskriften Cirkulation 6/2005, men då med färre bilder. Även publicerad i FLS-aktuellt 3/2008 (Medlemstidning för Föreningen Lärare i Samhällskunskap). Chefredaktör Erik Winnfors bad 2005 skribenten skriva en artikel om däxellock till Cirkulations 100:e nummer.

Av Eber Ohlsson

Ladda ner Cirkulations version
som en pdf-fil.
Ladda ner FLS-aktuellts version
som en pdf-fil.

I en värld där många förändringar sker, finns det dock bestående värden. Som däxellock. Ja redan namnet visar på beständighet.
Trots försök att ändra det till andra namn som brunnslock eller betäckning, har namnet haft god motståndskraft i de södra delarna av landet.
Beständighet är också ett krav som ställs på däxellock. Trots utsatthet skall de kunna ligga länge på sin plats.
Däxellock är också kontaktytan i gaturummet mot trafikanterna, vilket ställer krav på dess utformning, antingen det gäller halkrisk eller design.
Dessa krav gynnar mönstrade däxellock, från enkla rutmönster till mer avancerade geometriska former eller symboler. Ofta har locken även skrivtecken.
Ett däxellock blir därmed per automatik tidspräglat, och gör dem intressanta för studium.
I högsta grad tidspräglade däxellock finns i den eviga staden Rom. Här finns många lock med präglingen SPQR, akronym för Senatus populusque Romanus (Senaten och det romerska folket), en beteckning som under antiken användes på det romerska riket.

© Eber Ohlsson 2005
Rom:   SPQR   –   ANNO X EF
© Eber Ohlsson 2005
Rom: EUR

Men det finns även några lock, senast fotograferade i maj 2005, med tidsangivelsen ANNO X EF. Detta skall utläsas som år 10 i den fascistiska tideräkningen (Era Fascista), dvs. 1932-33 (den nya tideräkningen började den 28/10 1922).

© Eber Ohlsson 2005
Sabáudia
© Eber Ohlsson 2005
Pomezia

Samma relation till denna tideräkning samt den fascistiska symbolen med spöknippet och bilan, kan man även finna på däxellock i städer som under fascisttiden anlades i Pontinska träsken.
Man kan även finna tidspräglade däxellock i EUR, en förort söder om Rom. Denna stadsdel planerades och byggdes för en stor världsutställning 1942, Esposizione Universale di Roma, som givetvis aldrig kom till stånd pga kriget.
Men även om den inte ägde rum i Rom, så finns däxellocken kvar. Man kan därför idag här finna lock med betäckningen EUR och E.42, och därmed bli påmind om något som aldrig ägt rum.

© Eber Ohlsson 2005
Rom: EUR
© Eber Ohlsson 2005
Rom: EUR

Det finns fler världsutställningar som har efterlämnat substantiella minnen, som EXPO 98´ i Lissabon.

© Eber Ohlsson 1998
Lissabon
© Eber Ohlsson 1992
Krakau – Krakow

Det finns givetvis däxellock även i andra länder, där man påminns om äldre tider. Ett sådant fann skribenten 1992 på en sidogata i Krakow.
Den tyska texten WASSERWERK KRAKAU indikerar att locket göts före 1918, vid en tid då staden låg i det österrikisk-ungerska kejsardömet. Det finns fler exempel på forna kejsartiders däxellock.
I Elsaß (Alsace) kan man finna däxellock från den tyska tiden, som WASSERWERK SCHLETTSTADT, KANALISATION STRASSBURG respektive MÜHLHAUSEN, trots att städerna numera har franska namn.

© Eber Ohlsson 1994
Strassburg – Strasbourg
© Eber Ohlsson 1994
Mühlhausen – Mulhouse

Även i Danmark finns exempel på kejsartidens däxellock, som i staden Tønder i Sønderjylland. I staden, som blev dansk 1920, kan man finna lock med det tyska namnet TONDERN. Kejsarriken må gå under, men man kan alltid gå över dess däxellock.

© Eber Ohlsson 1994
Schlettstadt – Sélestat
© Eber Ohlsson 1983
Tondern – Tønder

Även om det ryska kejsarriket inte finns kvar, åtminstone i dess äldre form, så har man återtagit det gamla stadsnamnet Sankt Petersburg.
Däxellock med texten ST PETERSBURG återfinns dock hos namnen i Florida, USA, eftersom namnet återges med latinska bokstäver. Det vore intressant om det fanns ett motsvarande lock med kyrillisk text i originalstaden.
Det finns även andra städer som fått tillbaka sitt gamla namn. Chemnitz i Tyskland hette Karl-Marx-Stadt 1953-1990, men däxellocken med namnet CHEMNITZ låg kvar. När staden 1990 återfick sitt gamla namn hade däxellocken direkt rätt namn.

© Eber Ohlsson 1992
St Petersburg, Florida, USA
© Eber Ohlsson 1990
Chemnitz – Karl-Marx-Stadt

Frihet att få ha det egna språket på däxellocken är inte alltid given. I Kanadas franskspråkiga del ligger Ville de Québec.
Här fann skribenten ett däxellock med texten QWW, vilket nog bör tolkas som en vanlig engelsk akronym för Quebec Water Works.
I Belgiens flamländska del ligger Gent. Här fann skribenten ett däxellock med texten GAND, vilket är det franska namnet på Gent.

© Eber Ohlsson 1996
Quebec City – La Ville Quebec
© Eber Ohlsson 1991
Gand – Gent

Även om detta tillhör förgången tid, så visar det på konflikten mellan germanska och romanska språk i olika konstellationer, där ena språkgruppen är i minoritet men har makten och därmed präglar däxellocken.
Bäst är det om språkgrupperna kan samsas. Nya däxellock i Bryssel är idag tvåspråkiga, som exemplet BIW AFSLUITER/CIBE VANNE visar.
Tvåspråkiga är även en del däxellock i Finland, med majoritetsspråket överst eller till vänster. Bra exempel är locken med texten ES/TK (Ekenäs Stad/Tammisaari Kaupunki) och VAASA/VASA.

© Eber Ohlsson 2005
Brussel – Bruxelles
© Eber Ohlsson 1996
Ekenäs – Tammisaari
© Eber Ohlsson 1996
Vaasa -Vasa

Språkpåverkan kan kanske anas i locktexten BRANDKRAN MALMÖ, om man sett den holländska varianten BRANDKRAAN.

© Eber Ohlsson 1987
Utrecht

Språk modell äldre visar locket ÖREBRO VATTENAFLOPP, antydande att det göts före den svenska stavningsreformen 1906.

© Eber Ohlsson 1986
Örebro
© Eber Ohlsson 1988
Norrköping
© Eber Ohlsson 1988
Boden

Det är inte alltid som stadens hela namn återges på locken, utan mera vanligt är det att ha stadens initialbokstav åtföljt av W eller V, som NW och BV för Norrköping respektive Boden.
Däxellock har ett kommersiellt värde, som ibland nyttjas för gångbara reklambudskap, här med exempel är från Tyskland. En form av reklambudskap är att som i Hamburg och Bremen framhålla att de är fria hansastäder.

© Eber Ohlsson 1987
Hamburg
© Eber Ohlsson 1987
Bremen
© Eber Ohlsson 1990
Mannheim – reklamlock

Dessa städer liksom många andra har sitt vapen på däxellocken. Denna nya däxellockstrend i Sverige startade 1990 i Malmö med Malmögripen.
På däxellocken i staden Neuenhagen öster om Berlin finns också stadens vapen, en stiliserad bild av stadens rådhus. Då rådhuset även är vattentorn, har vi fått ett däxellocksvattentorn.
Ett annat lock med ett stiliserat vattentorn på finns i Mannheim. Det är stadens stolthet, vattentornet vid Friedrichplatz, som blev manifesterat när stadens vattenförsörjning firade 100 år.

© Eber Ohlsson 1999
Neuenhagen bei Berlin
© Eber Ohlsson 1999
Mannheim

Även om de flesta däxellockstexter är VERSALA, vilket bör bero på att de är lättare att gjuta, finns det lock med gemen text som exempelvis www.bastad.se i Båstad.

© Eber Ohlsson 2002
Torekov
© Eber Ohlsson 2002
Torekov

Detta däxellock visar också på ett nytt sätt att kommunicera med omvärlden som både är framtidsinriktat och konservativt. Konservativt eftersom man tror på bestående värden, som exemplet med gjuteriets telefonnummer på däxellocket.
Däxellock är långlivade, och vi får hoppas på att både kommunen och det nya mediet finns kvar länge. Som historien visar: Lagt lock ligger.