Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum | Vattenblandat | aVA |
VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
Ebers vattentorn 2022 |
Eber Ohlsson |
Cirkulation 1/2022 För att gruvarbetarfamiljerna skulle kunna tvätta sina arbetskläder byggdes en tvättstuga intill det nya vattentornet i den lilla staden Potigny i franska Normandie. Gruvarbetarna arbetade i den intilliggande 1907 öppnade järnmalmsgruvan Soumont-Saint-Quentin. Det var en 20 meter djup borra som levererade vattnet till samhället och vattentornet. Överst på tornet, byggt 1912, installerades en vindmölla för vattenpumpningen. Kommunen beslöt 2004, efter det att gruvan lagts ner 1989, att restaurera torn och tvättstuga. Dessa byggnader är nu vackert illuminerade på kvällen.
|
Cirkulation 2/2022 Chicago sades vara "Sveriges näst stösta stad" år 1900, eftersom här bodde så många immigranter från det gamla landet. Speciellt i stadsdelen Andersonville i Chicagos norra del bodde många svenska immigranter. Detta mönster att i det nya landet bo nära sina gamla landsmän är inte mindre vanligt idag, oavsett immigrantland. Efter någon generation blir detta mönster dock mindre accentuerat. På Andersonvilles affärsgata N Clark Street kan man idag emellertid finna såväl Swedish American Museum som ett av de i USA så vanliga vattentornen på hustaken, här målat med gult kors på blå botten.
|
Cirkulation 3/2022 Rödelheim är idag en stadsdel i tyska Frankfurt am Main, men var 1899 när vattentornet byggdes en egen stad. Civilingenjör Max Hessemer konstruerade och byggde tornet på egen räkning, men där marken ställdes till förfogande av staden. Basaltsten från ett närliggande stenbrott klär den 10 m höga foten och skiffersten täcker den tolvsidiga reservoardelen. Tornet har en höjd på 51 meter och har två reservoarer på totalt 380 m³. När Rödelheim 1910 inkorporerades med Frankfurt och anslöts till dess ledningsnät, togs tornet ur drift. Det finns sedan 1972 på listan över skyddsvärda byggnader.
|
Cirkulation 4/2022 Idag förses vattentorn ofta i efterhand med master för eterkommunikation, inte minst för mobiltrafik, vilket får förödande effekter på vattentornens utseende. Ett torn som däremot från början planerades för båda funktionerna står i den flamländska staden Mechelen, en stad halvvägs mellan Antwerpen och Bryssel. Konstruktionen består av en 120 m hög konformad hålaxel i armerad betong, vid basen 9,2 m bred och högst upp 3,4 m. Överst finns en 20 m hög mast i rostfritt stål. Reservoaren, byggd på marken, har en diameter på 40 m och rymmer 2 500 m³. Professor Fernand Mortelmans har ritat tornet.
|
Cirkulation 5/2022 Ursprungsbefolkningen i det som idag är USA, kallade vi "indianer". Efter européernas bosättning kom en stor del av ursprungsbefolkningen att till sist hamna i reservat. Den bild vi länge har haft av dessa reservat är att befolkningen där har haft torftiga levnadsförhållanden. Under senare delen av 1900-talet har denna befolkning mer kraftfullt hävdat sina rättigheter och har också skaffat sig nya inkomster. Ett bevis på att modernare tider kommit är när man ser ett vattentorn nära Battle Mountain i nordöstra Nevada, som förklarar att här finns västra Shoshonernas Te-Moak-stam.
|
Cirkulation 6/2022 För 120 år sedan var Hapsal (Haapsalu) en kurort i Estland för den ryska aristokratin och tsarfamiljen. För att snabbt och bekvämt ta sig dit från S:t Petersburg var det tåg som gällde och därför byggdes det en järnväg från Tallinn till Hapsal. Ångloken krävde vatten och det innebar att det på denna linje byggdes tre snarlika vattentorn, i Riisipere, Risti och Haapsalu. Vattentornet i Risti, byggt 1905 är 18 m högt med en reservoar på 63 m³. Det har senare blivit köpt och restaurerat av en vattentornsvän. Originalutrustningen som gjutjärnstrappa och ugn för uppvärmning av vattnet finns kvar.
|
Cirkulation 7/2022 Att bygga ett vattentorn ovanpå ett gammalt krutmagasin kan tyckas vara ett förslag med sprängkraft. Dock genomfördes detta i den bayerska staden Neu-Ulm, granne med den mer kända württembergiska staden Ulm på andra sidan floden Donau. Vattentornet blev byggt 1898/1900 i barockstil på gammal befästningsmark och fick en totalhöjd på 48 meter varav det befintliga krutmagasinet var 6,6 meter. Vattenspegelns höjd över marken i Intze-konstruktionen blev 33,5 meter och reservoaren fick en volym på 350 m³. I byggnaden finns givetvis numera inget krut, sådant skall som bekant hållas torrt.
|
Cirkulation 8/2022 En ringa vattenförsörjning i den unga jylländska staden Silkeborg gjorde att försäkringsbolagen krävde höga brandförsäkringspremier för stadens textilindustri. Den framgångsrika textilfabriken C. Commichau & Co bedömde då att det skulle bli förmånligare att själv både ordna sin vattenförsörjning och bygga ett eget vattentorn. År 1902 byggde de därför, över en 40 m djup brunn, ett 15,5 m högt vattentorn i armerad betong med en reservoar på 23,5 m³ ritad av arkitekt Arnold Rosen i historiserad stil. På 1980-talet restaurerade Silkeborg kommun tornet och 1986 blev det byggnadsminne.
|
Sammanställning ländervis av Ebers vattentorn. |
Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Lettland | Litauen | Luxemburg | Nederländerna | Norge | Polen |
Portugal | Schweiz | Spanien | Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
Senast uppdaterad 240214 |