| Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Lettland | Litauen | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal |
| Schweiz | Spanien | Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Ebers vattentorn: Nederländerna |
| Eber Ohlsson |
 Nr 5/2023 Schoonhoven |
 Nr 4/2020 Aalsmeer |
 Nr 1/2017 Haag |
 Nr 6/2014 Emmeloord |
 Nr 4/2013 Bussum |
 Nr 2/2011 Radio Kootwijk |
 Nr 2/2010 Oss |
 Nr 5/2003 Rotterdam |
 Nr 6/2000 Groningen |
 Nr 1/1999 Eindhoven |
|
Cirkulation 5/2023 I den holländska staden Schoonhoven, som ligger mellan Utrecht och Rotterdam, byggdes 1901 ett 50 m högt maskinhus och vattentorn ritat av arkitekt F. A. de Jongh i holländsk nyrenässansstil. Det nedre huset är korsformat och här finns i markplanet en maskinsal och ovanför denna en maskinistbostad. Därovanför finns ett åttakantigt torn som hade en reservoar på 150 m³. Tornet var i drift till 1982, för att sedan säljas till en stiftelse som restaurerade tornet. I byggnaden finns nu två silversmedjor. För priset av den holländska valutan en gulden som stiftelsen gav, blev det mycket silver.
|
|
Cirkulation 4/2020 Varje tid har sin arkitekturstil och signifikant för mellankrigstiden är stilen art deco. Det är också en stil som vattentornet i Aalsmeer har. Tornet, som byggdes 1926-28, står någon mil söder om Amsterdam i Nederländerna, vid kanten av sjön Westeinderplassen, som är en gammal torvtäkt. Det 50 meter höga vattentornet är ett verk av Hendrik Sangster, som även har ritat flera andra vattentorn. Tornet, med reservoarer på 520 respektive 480 m³, togs ur drift 1994 och är nu kulturskyddat och ansett som ett av de vackraste vattentornen i Nederländerna. Det är öppet för besök några gånger om året.
|
|
Cirkulation 1/2017 Haag eller som den officiellt heter 's-Gravenhage, är regeringsstad i Nederländerna. Norr om stadens kustsamhälle Scheveningen finns vidsträckta sanddyner, som inte har fått bebyggas eftersom de har nyttjats för filtrering av dricksvatten. Här står sedan 1874 ett vattentorn med två reservoarer, en övre på 1 000 m³ och en undre på 1 200 m³. Det 49 meter höga tornet i neoklassicistisk stil är ritat av arkitekterna L. A. Brouwer och Thy. Stang. Tornet, som fortfarande är i drift, var i dålig kondition när skribenten såg det på 1980-talet, men är nu som bilden visar återställd i sin forna glans.
|
|
Cirkulation 6/2014
I Nederländerna bygger man vattentorn i sjön. Ja, först så invallar man ett vattenområde, sedan så pumpar man ut vattnet, och har då fått en polder. Nordostpoldern är ett sådant område med mycket jordbruksmark, men även med den medelstora staden Emmeloord. I staden anordnades det en idtävling om ett vattentorn, som vanns av arkitekt H. van Gent. Han ritade sedan tillsammans med arkitekten J. W. H. C. Pot det 65,5 meter höga tornet, som fick reservoarer på 1 850 m³ och byggdes 1957-59. Här finns även ett klockspel med 48 klockor. I tornet finns numera turistbyrå, möteslokaler och restaurang.
|
|
Cirkulation 4/2013
Nederländernas mest hållbara kontor är ett vattentorn från 1897. Det står i Bussum, en stad sydost om Amsterdam. Från att ha varit ett klassiskt 200 m³ stort Intze-torn, har det nu förlorat sin reservoarfunktion, men har fått en ny överdel i glas med vindmölla på taket samt en sidobyggnad. Här är det nollenergi och klimatneutralt, med termisk energilagring, värmepumpar och kraftvärme. All nödvändig elenergi genererat internt med vindkraft, solceller och kraftvärme, en kraftvärme som använder vegetabilisk spillolja. Tornet har eget vatten- och avloppsverk. Etc, etc. Ett torn i tiden.
|
|
Cirkulation 2/2011
När Nederländerna på sin tid ville kommunicera med sina kolonier, exempelvis med den nästan antipodiska kolonin som är nuvarande Indonesien, behövdes det när tekniken så gjorde det möjligt en stor radiosändare. En sådan anläggning, ritad av arkitekt J. M. Luthmann byggdes på ett hedområde nära Apeldoorn. En katedralliknande huvudbyggnad och sedan 1922 ett 38 m högt vattentorn med en reservoar på 110 m³, vatten för att kyla ner värmen från radiorören, står fortfarande kvar på den plats som heter Radio Kootwijk. Nu finns det inga kolonier och kommunikationen är ersatt med annan teknik.
|
|
Cirkulation 2/2010
Kan ett vattentorn bli en minaret? Möjligheten finns i staden Oss i södra Nederländerna, men är ännu inte förverkligat. Det gäller ett av arkitekt J H J Kording ritat 48,5 m högt vattentorn från 1935, med en reservoar på 600 m³. Det nu avställda tornet, som är ett byggnadsminne, fick för några år sedan en turkisk-muslimsk församling köpa för 1 Euro. I tornet blev det en livsmedelsbutik, och i lågbyggnaden en moské. Tornunderhållet belastar dock församlingens ekonomi, så därför står hoppet nu till inkomster från mobilantennhyror. De har fått erfara, att nästan gratis är inte alltid billigt.
|
|
Cirkulation 5/2003
Ett eklektiskt vattentorn står på området De Esch i Rotterdam, Nederländerna. Med detta menas att arkitekturen består av olika stilar. För det här tornet, ritat av direktören för byggnadskontoret C. B. van der Tak, är det närmast romansk stil, nyrenässans men även österländskt som är gällande. I det 44 meter höga tornet, som står vid floden Nieuwe Maas, fanns när det stod klart 1873 en reservoar på 1 500 m³ och därunder maskinistbostäder. Det är därmed ett av Nederländernas äldsta och största vattentorn. Det är nu byggnadsminneförklarat, och ombyggt till kontor med adress Watertorenweg.
|
|
Cirkulation 6/2000
En sparsmakad version av vattentorn är kanske det första intrycket man får, när man ser vattentornet i den gamla hansastaden Groningen i norra Nederländerna. Tornet, som står inne på gården i ett centralt bostadskvarter, representerar en reservoartyp som kallas Barkhausen-reservoar efter sin tyske upphovsman, en professor i Hannover. Vattenbehållaren har formen av en cylinder som nedåt övergår i en halvsfär. De vertikala stöttorna är fästa i övergången mellan dessa geometriska former. Det är en enkel typ att tillverka och det uppstår heller inga invecklade tryckkrafter. Vattentornet i Groningen är byggt 1908 av A. Wilke & Co, Braunschweig och förmodas vara ritat av Carl Francke, Bremen. Det är 45,3 meter högt och rymde 1 000 m³ vatten, innan det togs ur drift för ca 20 år sedan.
|
|
Cirkulation 1/1999
Tre bollar i luften samtidigt, är normalt inte ett avancerat jonglörnummer. Det blir annorlunda om bollarna är av stål, har en diameter på 10 meter och innehåller vatten. Vattentornet med de tre svävande sfärerna är en vacker syn i staden Eindhoven i södra Nederländerna. Konstruktör till detta jonglörnummer är professor W G Quist från Rotterdam. Vattenreservoarer som är åtskilda kan i andra länder innebära att de betjänar olika tryckzoner, men Nederländerna är inte känt för sina stora höjdskillnader och helt följdriktigt är alla de tre kloten i Eindhoven kopplade på samma huvudledning. Det problem som skulle kunna uppstå med kommunicerade kärl på olika höjd, löses med ståndrör som alla når upp till 42 meters höjd. Med 523 m³ vatten i varje sfär kommer hela konstruktionen att väga 3 000 ton. Det vita futuristiska vattentornet från 1971 är kanske en tribut till stadens fotbollsklubb PSV Eindhoven - kulan i luften.
|
| Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn. |
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 240214 |