| Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Lettland | Litauen | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal |
| Schweiz | Spanien | Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Ebers vattentorn: Danmark |
| Eber Ohlsson |
 Nr 8/2023 Brede Værk |
 Nr 8/2022 Silkeborg |
 Nr 8/2021 Hvidovre |
 Nr 8/2020 Ølgod |
 Nr 8/2019 Store Heddinge |
 Nr 8/2018 Nyborg |
 Nr 8/2017 Orebjerg |
 Nr 8/2016 Skjern |
 Nr 8/2015 Jægersborg |
 Nr 8/2014 Hovedgård |
 Nr 8/2013 Korsør |
 Nr 8/2012 Risø |
 Nr 8/2011 Tønder |
 Nr 8/2010 København |
 Nr 8/2009 Kolding |
 Nr 8/2008 Haderslev |
 Nr 8/2007 Herlufsholm |
 Nr 8/2006 Herning |
 Nr 8/2005 Nysted |
 Nr 8/2004 København |
 Nr 8/2003 Glostrup |
 Nr 8/2002 Frederiksberg |
 Nr 1/2002 Esbjerg |
 Nr 4/2000 Fredericia |
 Nr 1/2000 Sakskøbing |
 Nr 8/1998 Horsens |
 Nr 3/1998 Svaneke |
|
Cirkulation 8/2023 Mølleåen norr om Köpenhamn är Danmarks industriella vagga, och sedan 2007 ett nationellt industriminne. Vid en av åns fördämningar skapades Brede Værk, där det först i 200 år bedrevs kopparbearbetning och sedan i 124 år textilproduktion. Textilbränder kan släckas snabbt och automatiskt med ett sprinklersystem i kombination med släckmedlet vatten. Danmarks första sprinklersystem från 1894 var på Brede Værk kopplat till två vattencisterner överst i den högsta byggnaden, där ett påmålat tornur på utsidan visar evig tid. Brede Værk tillhör nu Nationalmuseet, som har museifilial här.
|
|
Cirkulation 8/2022 En ringa vattenförsörjning i den unga jylländska staden Silkeborg gjorde att försäkringsbolagen krävde höga brandförsäkringspremier för stadens textilindustri. Den framgångsrika textilfabriken C. Commichau & Co bedömde då att det skulle bli förmånligare att själv både ordna sin vattenförsörjning och bygga ett eget vattentorn. År 1902 byggde de därför, över en 40 m djup brunn, ett 15,5 m högt vattentorn i armerad betong med en reservoar på 23,5 m³ ritad av arkitekt Arnold Rosen i historiserad stil. På 1980-talet restaurerade Silkeborg kommun tornet och 1986 blev det byggnadsminne.
|
|
Cirkulation 8/2021 När arkitekter skall rita en byggnad är det inte ovanligt att de inspireras av äldre byggnader. Så var det när Hvidovre vattentorn skulle byggas. Hvidovre är en sydvästlig förstadskommun till Köpenhamn, som fick kommunalt vattenverk och vattentorn på 1930-talet. Arkitekten Carl Jørgensen hade när han ritade det 36 meter höga vattentornet med en reservoar på 300 m³ och som stod klart 1937, Rundetårn i Köpenhamn som förebild. Liksom kung Christian 4:s berömda och lika höga observatorietorn från 1642 i inre Köpenhamn har det pilastrar och utsiktsplattform, men i modern funktionell stil.
|
|
Cirkulation 8/2020 Ølgod är ett danskt samhälle i Västjylland. Ordet "øl" är ett gammalt danskt ord för "helgedom" och ordet "god" betyder "gud". Ølgod betyder alltså inte god öl, även om öl dyrkas i Danmark. I detta stationssamhälle byggdes 1914 ett 28 meter högt vattentorn i armerad betong, ritat av den kände vattentornskonstruktören G. R. Øllegaard. Tornet, som i folkmun blev kallat "Det upprättstående röret", togs ur drift 1971. Efter renovering 1990 överläts det på Ølgod Museum. Föreningen "Vandtårnets venner" säkrar dess framtid, ett torn som blev Ølgods officiella kännetecken när det fyllde 100 år.
|
|
Cirkulation 8/2019 Medeltida stadsmurar begränsade, skyddade och markerade sina städer, men här fanns även porttorn på strategiska ställen för in- och utpassage. Under senare sekler har mycket av detta rivits när städerna har expanderat. Porttornen har dock i vissa fall återkommit, när arkitekter har försökta formmässigt passa in nya vattentorn i en äldre stadsform. I Store Heddinge på Själland i Danmark har arkitekten G B Hagen ritat ett 18 m högt vattentorn som ett porttorn. Det byggdes 1911 med kritsten från det närbelägna Stevns klint och har inslag av röda tegelstenar samt med ett stadsvapen på fasaden.
|
|
Cirkulation 8/2018 Det är många parametrar som påverkar valet av plats när ett vattentorn skall byggas. En sådan är om det redan finns högt belägen mark nära förbrukarna, för i så fall minskar byggkostnaden, liksom om marken redan är i offentlig ägo. Därför finner man också flera vattentorn på fortifikatorisk mark. En dylik höjd är Dronningens bastion i staden Nyborgs renässansförsvarsanläggning. Här på den danska ön Fyns östkust byggdes därför 1899 ett vattentorn i tegel, knappt 23 m högt och ritat av arkitekt Emil Swanenflügel. Vattentornet, med en fasadvattenståndsvisare, är sedan 1997 byggnadsminne.
|
|
Cirkulation 8/2017 Ett vattentorn som är byggt av en te- och kaffeimportör, skulle kunna tyda på att vatten är en viktig ingrediens vid tillagningen av dessa njutningsmedel. Det är känt att vattnets hårdhet påverkar dryckernas kvalitet, och det är inte utan skäl som kaffefirmorna tillhandahåller Skånerost, även om det vatten som levereras i de skånska kommunala vattenledningsnäten numera har lägre hårdhet. Grosshandlare Christian Fode köpte 1918 Orebjerg Gods på danska Sjælland och moderniserade gården med bland annat elverk och vattenverk. Uppe vid vägen byggde han även ett 13 meter högt vattentorn.
|
|
Cirkulation 8/2016 Staden Skjern i danska Västjylland är skapad av järnvägen. Här står sedan 1898 ett 15 m högt vattentorn för ånglokens försörjning. Det är ritat av NPC Holsø, en av Danmarks ledande järnvägsarkitekter. Tornet är byggnadsminne sedan 1981. Skjern, som ligger i ett frikyrkligt område, var en tid alkoholmässigt torrlagd. Men det fanns ett vattenhål. På stationens servering kunde törsten släckas, men bara om man hade en tågbiljett. Därför såldes det många biljetter till den närmaste stationen, den 4 km bort liggande Tarm. Antalet som konkret reste mellan stationerna var dock betydligt färre.
|
|
Cirkulation 8/2015 Vindflöjlar som kyrktuppar är en inte ovanliga, så varför skulle inte en sådan hane även kunna finnas på ett vattentorn? Vilket det gör det på tornet i danska Jægersborg, norr om Köpenhamn. Den är lätt att iaktta, eftersom tornet är riktmärke för de som färdas på motorvägen söderut mot den danska huvudstaden. Tornet, som är byggt 1955, är ritat av arkitekt Edvard Thomsen. Under senare år har det inrättats fritidslokaler i tornets nedre våningar och 36 ungdomslägenheter på planen under reservoaren. Arkitekten Dorte Mandrup har här med de lätta fönsterkonstruktionerna fasetterat tornet.
|
|
Cirkulation 8/2014
Om man säger svampvattentorn, så ser de flesta för sitt inre öga ett vattentorn som Svampen i Örebro eller dess många efterföljare. Dessa torn har också en ideal form, stor volym överst för jämnt vattentryck och liten volym nederst där vattenomsättningen kan vara mindre. En form som blev möjlig att bygga då spännarmering blev en del av konstruktionen. I danska Hovedgård, ett mindre samhälle mellan Horsens och Aarhus, står ett annorlunda svampvattentorn. Ett enkelt mindre vattentorn från 1930-talet har svampar av alla sorter målade på fasaden. Ett svampställe som det är lätt att finna.
|
|
Cirkulation 8/2013
Byggnader får ibland folkliga epitet, vattentorn inte undantagna. I danska Korsør har ett av tornen i folkmun fått epitet Kindtanden. Vatten-tornet är resultatet av en arkitekttävling 1947, som vanns av E Frandsen och J Falster. De vann på vann, som en skåning skulle ha sagt. Det 30 m höga tornet i armerad betong rymmer 450 m³. Tänder, tandstatus och karies var annars något som allmänt diskuterades för 50 år sedan. Då fanns förslag om att tillsätta fluor i dricksvattnet. Men det blev protester, ingen hade bett om denna allmänmedicinering. Med-borgarna har trots det ett gott bett utan proteser.
|
|
Cirkulation 8/2012
Nobelpristagaren Niels Bohr var en av dem som låg bakom grundandet av det norr om danska Roskilde liggande forskningscentrat Risø, där forskning om fredligt utnyttjande av kärnkraften skulle ske. För att kyla ner reaktorer krävs vatten, och detta vatten skall säkert och snabbt komma till hjälp med en av fysikens lagar, gravitationen. Därför byggdes det 1959 ett 45 meter högt vattentorn på marken ovanför Risø, med en nedkylningsreserv på 300 m³. Tornet är ritat av Preben Hansen och Paul Niepoort. Sedan den sista reaktorn på Risø lades ned för några år sedan, har torndriften upphört.
|
|
Cirkulation 8/2011
År 1902 byggdes det ett vattentorn i den tyska staden Tondern, som låg i dåvarande Schleswig-Holstein. Det 39 m höga tegeltornet, med en reservoar på 200 m³, var i den övre utkragade delen skifferbeklädd. När Danmark 1920 återfick Nordslesvig, nu kallad Sønderjylland, bytte staden namn till Tønder. Efter det att torndriften upphört 1980, blev det efter en donation 1994 renoverat, med den övre delen nedlyft, ombyggd och återsatt. I det nu 40 m höga tornet med utsikt över marsklandet, finns en permanent utställning av stolar designade stadens son, den berömde möbelarkitekten Hans Wegner.
|
|
Cirkulation 8/2010
Arkitekt Ib Lunding var en mångsidig begåvning, något som han fick möjlighet att praktisera på stadsarkitektkontoret i Köpenhamn. Han designade exempelvis stadens nya trådbussar och spårvagnar, med dess hörnrundade fönster. Hans signum, runda fönster, sätter också sin prägel på det av honom ritade 34 meter höga betongvattentornet i stadsdelen Brønshøj. Tornet som byggdes 1928, har en reservoar på 3 000 m³. På gatan förbi tornet gick spårvägslinje 2, där hans spårvagnar rullade åren 1931-69, varför två av hans designverk har mötts här. Vattentornet är sedan år 2000 bevarandeskyddat.
|
|
Cirkulation 8/2009
Det är lätt hänt att när framtiden ser ljus ut, kosta på en nybyggnad mer än vad som vad som skulle ha gjorts i en kärv tid. Det nya vattentornet skall kanske glänsa lite mer än grannkommunens torn. När den jylländska staden Kolding på 1960-talet skulle bygga ett nytt vattentorn i stadens östra del, var Danmark inne i en sådan ljus period. Koldings nya vattentorn, som stod klart 1967, fick trots att det blev dyrare, ett utvändigt stålskelett beklätt med lätta metallplattor. Det var arkitekt Henning Noes-Pedersen som ritade det 42 meter höga tornet med volymen 750 m³. Det blev ett glänsande torn.
|
|
Cirkulation 8/2008
En skål som öppnar sig mot himlen kan både symbolisera att vi tacksamt tar emot den uppifrån kommande livgivande vätskan, och att denna vätska bärs fram till medborgarna. Ett vattnets skafferi, som alltid står till disposition med kvalitetsvaror. I Haderslev, en stad i danska Sønderjylland byggdes 1991-92 ett betongvattentorn som i högsta grad visualiserar detta. Arkitekt Wolfgang Kleemann har här format vattentornet som en skål, stående på två skivor. Tornet med en diameter på 32 m och en höjd på 18 m, har fått volymen 3 300 m³. Det blev ett torn med enkla och klara linjer. Skål för vattnet.
|
|
Cirkulation 8/2007
Herlufsholm i Danmark var ett medeltida benediktinerkloster, som 1565 omvandlades till en internatskola, dit företrädesvis den danska adeln sände sina söner. Som många andra självständiga enklaver, så ordnades även här en del av infrastrukturen inom institutionen, som skolans vattentorn från 1911. På denna anspråksfulla stjärnskola fanns det även ett astronomiskt observatorium. Det var byggt ovanpå ett pumphus, där vattnet togs från Susån. När denna byggnad revs, så placerades det nya observatoriet 1970/71 på taket av vattentornet. Eleverna kunde då åter sikta mot stjärnorna.
|
| Cirkulation 8/2006
Västjylland är ett område i Danmark med mager jordmån, vilket har skapat kärva betingelser för befolkningen. Det har tvingat dem till både sparsamhet och företagssamhet. Likheterna med Småland är påtagliga, både när det gäller ekonomiska och religiösa förhållanden. Sparsamhetsdygden kom till uttryck 1950, när Herning, metropolen i hedområdet, skulle bygga ett nytt vattentorn, men även en ny kyrka. Besparingspotentialen var påtaglig om vattentorn och kyrktorn kombinerades. Kyrkan Sct Johannes torn, ritat av Öllgaard och Packness, hyser därför idag en vattenreservoar på 400 m³.
|
|
Cirkulation 8/2005
I Danmarks sydligaste och minsta köpstad, Nysted på Lolland, uppförde man 1912-1913 ett 35 meter högt vattentorn med en reservoar på 94 m³. Det gula putsade svagt koniska betongtornet med vita gesimser, en entré i nybarock och ett rött sextonsidigt tegelmansardtak, projekterades av arkitekt Alf. Jørgensen och ingenjör Georg Jochumsen. Tornet som var i drift till 1976, renoverades 1977 och 1988, för att därefter under sommarhalvåret hysa utställningar samt ge besökare möjlighet att gå upp och beundra utsikten. Det blev det sjätte vattentornet i Danmark som fått byggnadsminnesstatus.
|
|
Cirkulation 8/2004
Grodor och vatten hör ihop, men inte i vattentorn. På Lyngbyvej i Köpenhamn, Danmark kan man dock se blinkande grodor utanpå vattentornet, här som ljusreklam. Det är ett skorstensvattentorn för godistillverkaren Galle & Jessen. Den 50 m³ stora reservoaren från 1927 tillkom därför att förbrukningen ibland var så stor, att det kommunala ledningsnätet inte alltid kunde leverera den behövliga vattenmängden. Fabriken flyttade 1988, men tornet står kvar och blev skyddat 1998 och 10 år framåt. Därför kan det fortfarande göras reklam för en av firmans stora produkter - fyllda chokladgrodor.
|
|
Cirkulation 8/2003
Utstansningen "G.V." på vindflöjeln på vattentornet i danska Glostrup, är en stolt markering att förortskommunen väster om Köpenhamn är ett modernt samhälle med eget vattenverk. Det 33 m höga vattentornet i tegel, med en reservoar på 110 m³, byggdes 1905 i romansk stil under jugendstilens glansperiod, efter ritningar och beräkningar av ingenjör August Fensmark. Tornet var i bruk fram till 1963, då det ersattes av ett nytt och större vattentorn. Förslaget att riva vattentornet och anlägga en bensinstation gick om intet, så idag vårdas det gamla vattentornet som Glostrups kännetecken.
|
  |
Cirkulation 8/2002
Peder Andersen var en fabrikör som levde och verkade på 1800-talet i Frederiksberg, en av den danska huvudstaden omsluten kommun. Han ordnade 1869 en privat vattenförsörjning för östra delen av hemkommunen, och byggde då ett vattentorn på sin tomt. År 1877 upprepade han bedriften genom att längre västerut, vid P Andersens Vej, uppföra ett nytt vattenverk och vattentorn. Tornet, med en av krysspelare uppburen reservoar på ca 500 m³, togs ur bruk 1948 och är sedan 1990 byggnadsminne. Än i dag står namnet Andersen på vattentornet, ett vackert minne som kanske även skulle passa andra son-namn...
|
 |
Cirkulation 1/2002
Att illustrera margarinpaket med vattentorn är inte vanligt, men har använts av Esbjerg Maragarinefabrik. Det är ett grepp som är förståeligt, eftersom ett varumärke skall vara särpräglat och därtill kopplat till positiva värden. Vad kan då vara mera lämpligt än ett magnifikt vattentorn och därtill den danska stadens kännetecken. Arkitekt för det sedan 1897 på en kulle, tillika bronsåldershög, stående västjylländska tornet, med sina karakteristiska tureller, var Christian Hjerrild Clausen. Han har med stor sannolikhet haft det medeltida Haus Nassau i Nürnberg som förebild. Tornets cylindriska reservoar rymde endast 130 m³, vilket tidigt blev för lite i den expansiva exporthamnstaden. Det sedan länge avställda tornet, fick för tio år sedan en gedigen upprustning, och hyser idag sommarutställningar med tornutsikt. Det byggnadsminneförklarade tornet med egen förening har nu, skulle man kunna säga, hamnat i smöret.
|
|
Cirkulation 4/2000
Förvara och försvara. Det är ord som kan användas om vattentornet i den jylländska staden Fredericia. Staden, som 350-årjubilerar i år, är en av Nordens bäst bevarade fästningsstäder. På krönet av en av bastionerna, Prins Georgs Bastion, står det vita vattentornet sedan 1909, samma år som fästningen Fredericia blev nedlagd. Tornet är 16 meter högt och har överst en krenelering som alluderar till ett medeltida försvarstorn. Det var entreprenör Gudnitz från Köpenhamn som för 24 500 danska kronor byggde vattentornet i armerad betong. Ovanför reservoaren på 440 m³ finns det ett utsiktsplan, som är öppet för allmänheten under sommarhalvåret. Härifrån är det en strålande utsikt över danska vatten, inte minst Lilla Bält. Så tornet försvarar sin plats.
|
|
Cirkulation 1/2000
I den lilla danska staden Sakskøbing på Lolland byggdes ett 33 meter högt vattentorn 1908. Reservoarvolymen var inte överväldigande, bara 60 m³. Med andra ord ett ordinärt danskt vattentorn. Den enda särprägeln var vindflöjeln i form av en ullsax, en anspelning på stadens vapen. Den stora förändringen kom då arkitekt Flemming Skude ritade ett förslag till bemålning av tornet. År 1982 var ansiktet på reservoardelen färdigmålat, med två av tornets fönster som ögon samt torntaket som en naturlig hatt. Tornet togs ur drift 1985, men är idag stadens ansikte mot omvärlden och återfinnes på skyltar och broschyrer. "Saxine - det smilende vandtårn" blev ett ansiktslyft och ett riktigt klipp för staden.
|
|
Cirkulation 8/1998 Ett stålvattentorn som avviker från den normalt standardiserade och helt dominerande rotationssymmetriska formen finner man i den danska staden Horsens. Här, i den södra förstaden Tyrsted, har arkitekt Holger Koch Nielsen skapat ett vattentorn i 206 ton stål med en medveten skulptural form. En hydrauliskt bra form, där man nyttjat stålets fördelar. På den oktagonala centrumkolonnen och de åtta i solfjädersform placerade sidopelarna återfinns en reservoar, formad som en slipad diamant. Liksom för den betydligt mindre transparenta diamanten, tillför ljuset här plusvärden. Ljusspeglingar och skuggor skiftar med solens gång över himlavalvet på de sexton reservoarsidorna. Det är inte förvånande att vattentornet fick "Det Europeiska Stålpriset", byggåret 1983. Bakom de blåmålade stålytorna ryms 2 000 m³ vatten, och detta till en byggkostnad för hela tornet på 3,6 miljoner danska kronor. Det 28 m höga vattentornet i Östjylland har med rätta fått epitetet "den blå diamanten", och nog är det ett vackert smycke i Horsens by.
|
 |
Cirkulation 3/1998
Ett särpräglat vattentorn, av en världsberömd arkitekt, finner man på Bornholms östkust. I den idylliska orten Svaneke står ett vattentorn, som kallas för sjömärket. Namngivningen är lätt att förstå, men inte den vattentekniska formen. Snapsglasformen hade nog varit bättre, även i Danmark. Pyramidformen är kanske det pris man får betala, när den okonventionelle arkitekten Jörn Utzon ritar vattentorn. Några år senare skapade han en annan särpräglad byggnad, Australiens berömda Sydney-opera. Svanekeborna är stolta över det vattentorn de fick 1952. Med en reservoarvolym på 110 m³, klarade det försörjningen fram till 1988. Nu är det avställt och förklarat som byggnadsminne.
|
| Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn. |
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 240214 |