| Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Lettland | Litauen | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal |
| Schweiz | Spanien | Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Ebers vattentorn: Tyskland |
| Eber Ohlsson |
 Nr 7/2024 Reichenbach |
 Nr 2/2022 Hohenbudberg |
 Nr 6/2023 Rastatt |
 Nr 1/2023 Gütersloh |
 Nr 7/2022 Neu-Ulm |
 Nr 3/2022 Frankfurt/M |
 Nr 7/2021 Wulsdorf |
 Nr 4/2021 Solingen |
 Nr 7/2020 Essen |
 Nr 3/2020 Bielefeld |
 Nr 7/2019 Berlin |
 Nr 4/2019 Chemnitz |
 Nr 6/2018 Eberswalde |
 Nr 3/2018 Heide |
 Nr 6/2017 Hanau |
 Nr 3/2017 Rotenburg |
 Nr 7/2016 Mülheim |
 Nr 1/2016 Mülheim |
 Nr 7/2015 Merseburg |
 Nr 3/2015 Plön |
 Nr 7/2014 Kiel |
 Nr 4/2014 Visselhövede |
 Nr 1/2014 Aachen |
 Nr 3/2013 Hamburg |
 Nr 7/2012 Lützen |
 Nr 3/2012 Groitzsch |
 Nr 7/2011 Möglingen |
 Nr 4/2011 Borkum |
 Nr 7/2009 Misburg |
 Nr 4/2010 Mannheim |
 Nr 7/2009 Utscheid |
 Nr 3/2009 Hohenlockstedt |
 Nr 6/2008 Wulmenau |
 Nr 2/2008 Rühstädt |
 Nr 3/2007 Berlin |
 Nr 7/2006 Joachimsthal |
 Nr 4/2006 Bremen |
 Nr 2/2006 Velbert |
 Nr 1/2005 Flensburg |
 Nr 7/2004 Worms |
 Nr 1/2004 Kehl |
 Nr 4/2003 Hannover |
 Nr 1/2003 Neunkirchen |
 Nr 5/2002 Köln |
 Nr 2/2002 Berlin |
 Nr 7/2001 Cuxhaven |
 Nr 4/2001 Garching b M |
 Nr 3/2001 Stuttgart |
 Nr 2/2000 Rostock |
 Nr 8/2000 Mannheim |
 Nr 5/2000 Dortmund |
 Nr 2/2000 Babenhausen |
 Nr 8/1999 Bochum |
 Nr 6/1999 Hamburg |
 Nr 2/1999 Seligenstadt |
 Nr 7/1998 Berlin |
 Nr 6/1998 Flensburg |
 Nr 1/1998 Mönchengladbach |
|
Cirkulation 7/2024 Det finns vattentorn som innanför sina väggar har många verksamheter. Ett sådant torn står i tyska Reichenbach, en stad i Vogtland i södra Sachsen. Det är inte bara ett vattentorn, utan här finns också ett värdshus, ett ungdomshärbärge samt överst ett utsiktsplan. Arkitekt för det 28 m höga vattentornet, som byggdes 1926, var Rudolf Ladewig. Efter DDR-tiden rekonstruerades tornet 1997/98 och då ersattes 1 000 m³ betongreservoar med fyra stålcisterner på totalt 410 m³. Funkisvattentornet är idag byggnadsminne och där kan man vissa dagar under sommarhalvåret besöka ett museum om tornet.
|
|
Cirkulation 2/2024 80 ånglok i aktivitet på en rangerbangård med 73 spår i bredd kräver mycket vatten. Därför byggdes det 1915-16 ett vattentorn med bostäder i Hohenbudberg, väster om Rhen i Ruhr. Rhenvattnet blev renat och uppumpat i det 35 m höga tornet, med två reservoarer på totalt 1 000 m³. Eftersom rangerbangården var Tysklands näst största och militärt mycket betydelsefull, blev den kraftigt förstörd under andra världskriget, men återuppbyggd. Tornet förlorade sin betydelse med banelektrifieringen och är nu byggnadsminne. Samhällets strukturomvandling medförde en bangårdsnedläggelse 1986.
|
|
Cirkulation 6/2023 När man bygger nytt intill äldre byggnader, brukar den nya byggnadens arkitektur anpassas till den gamla. Vattentornet i staden Rastatt i sydvästra Tyskland, nära floden Rhen, är med sin arkitektur anpassad till staden, barockslottet och det intill liggande minislottet Pagodenburg. Vattentornet från 1901, som är 47 meter högt och har en Intze-reservoar på 670 m³, är ritat av arkitektprofessor Friedrich Ratzel. Han lade ner stor energi på att utforma taket, som kom att utgöra en tredjedel av byggnadens höjd. Tornet fick nederst i en tillbyggnad från 1953, kafé- och restaurangrörelse.
|
|
Cirkulation 1/2023 I Gütersloh, en stad i tyska Nordrhein-Westfalen, byggde de preussiska statsjärnvägarna 1917 ett 30 m högt vattentorn i armerad betong med en reservoar på 285 m³ för att förse ångloken med vatten. Intill tornet låg hushållsmanskintillverkaren Mieles fabrik. När ångloken och behovet av vatten försvann för järnvägen på 1950-talet och Mieles fabrik samtidigt växte och inneslöt vattentornet, arrenderade Miele tornet och vattenrättigheterna 1959. De köpte det 2013, restaurerade det för 250 000 EUR och målade om tornet i sina färger, rött och vitt. Vattentornet är nu kulturminnesmärkt.
|
|
Cirkulation 7/2022 Att bygga ett vattentorn ovanpå ett gammalt krutmagasin kan tyckas vara ett förslag med sprängkraft. Dock genomfördes detta i den bayerska staden Neu-Ulm, granne med den mer kända württembergiska staden Ulm på andra sidan floden Donau. Vattentornet blev byggt 1898/1900 i barockstil på gammal befästningsmark och fick en totalhöjd på 48 meter varav det befintliga krutmagasinet var 6,6 meter. Vattenspegelns höjd över marken i Intze-konstruktionen blev 33,5 meter och reservoaren fick en volym på 350 m³. I byggnaden finns givetvis numera inget krut, sådant skall som bekant hållas torrt.
|
|
Cirkulation 3/2022 Rödelheim är idag en stadsdel i tyska Frankfurt am Main, men var 1899 när vattentornet byggdes en egen stad. Civilingenjör Max Hessemer konstruerade och byggde tornet på egen räkning, men där marken ställdes till förfogande av staden. Basaltsten från ett närliggande stenbrott klär den 10 m höga foten och skiffersten täcker den tolvsidiga reservoardelen. Tornet har en höjd på 51 meter och har två reservoarer på totalt 380 m³. När Rödelheim 1910 inkorporerades med Frankfurt och anslöts till dess ledningsnät, togs tornet ur drift. Det finns sedan 1972 på listan över skyddsvärda byggnader.
|
|
Cirkulation 7/2021 Tegelexpressionism är en arkitekturstil som var vanlig på 1920- och 1930-talet i Nordtyskland och 1926-27 byggdes ett vattentorn i denna stil i Wulsdorf i Bremerhaven. Ett vattentorn som också har bostäder, något tyskarna kallar Wohnwasserturm. Det 34 meter höga tornet består av ett armerat betongskelett, utfyllt med tegelväggar. Överst finns två betongcisterner på tillsammans 1 500 m³, därunder finns 24 bostäder. Byggnaden har lisener och markerade hörnpilastrar samt från fasaden utskjutande triangulära trapphus. Vattentornet är byggnadsminne sedan 1978 och togs ur drift 1996.
|
|
Cirkulation 4/2021 Vattentornet i Gräfrath, i den kända knivtillverkarstaden Solingen i tyska Ruhrområdet, visar hur man kan omvandla ett gammalt vattentorn till ett torn med högteknologisk egg. Det byggdes 1904 som ett klassiskt Intze-vattentorn och var sedan i drift till 1983. I stället för rivning blev det byggnadsminne, men oanvänt i 10 år. Nu har tornet blivit ett skyltfönster för två ljusteknikfirmor, men också ett torn där regenerativ energi visas, och sedan 2009 geotermiskt uppvärmt. Under glaskupolen anordnas också kulturevenemang på en lite högre nivå. Ett vässat torn, Lichtturm Solingen.
|
|
Cirkulation 7/2020 På högsta punkten i staden Steele i tyska Ruhrområdet byggdes 1898 ett vattentorn med tegeltornskaft och en 1 000 m³ stor nitad stålreservoar. Stålet kom kanske från Krupp-Werke, en av finansiärerna av 1864 års vattenverk i Steele. Krupp hade säte i Essen, en stad Steele blev sammanlagd med 1929. Kuriöst är att både Steeles och Krupps vapen var tre sammanflätade ringar, trots olika historia. Tornet togs ur drift 1986 och blev byggnadsminne 1987. Efter försäljning blev tornet grundligt renoverat och fick 32 nya fönster. Här blev först galleri till 2006 och sedan kontor för ett IT-företag.
|
|
Cirkulation 3/2019 Järnvägsvattentornet i den westfaliska staden Bielefeld i Tyskland är en känd byggnad för dem som har modelljärnvägar som hobby. Förklaringen är att en stor tillverkare av byggnader och andra tillbehör till modelljärnvägar har valt att göra en modell av just detta vattentorn. Originaltornet var ursprungligen ett detaljrikt vattentorn från 1906, med tegelfasad och många fönster under klotreservoaren, en reservoarform vanlig vid de tyska järnvägarna. Nu är fönstren igenmurade och den forna glansen har falnat. Så den som vill se hur tornet en gång såg ut, får studera modellen.
|
|
Cirkulation 7/2019 Ett tegelexpressionistiskt vattentorn med antika arkitekturelement står i den tyska huvudstadens stadsdel Steglitz. Med byggstart 1916 i det då självständiga Steglitz följde många svårigheter, där första världskriget och dess ekonomiska följder och inte minst brist på rör gjorde att tornet först 1928 kunde tas i drift med sina 2 000 m³. Tornet blev skadat under andra världskriget, men kunde efter en reparation 1950 vara i drift fram till 1962. Det blev byggnadsminne 1992 och efter en ombyggnad år 2000 finns nu i tornet, som står på Steglitz kyrkogård, kontor för ett medicinskt förlag.
|
|
Cirkulation 4/2019 Spegla sig i ett vattentorn är inte möjligt på så många torn, men som är möjligt på det nya vattentornet i den tyska staden Chemnitz i Sachsen. På den 1 350 m² stora fasaden har konstnären Peter Apfel med 400 stycken 2,5 meter höga plattor i rostfritt stål i två silvergrå nyanser, matt och speglande, gjort detta möjligt. Chemnitztornet har först byggts som en 22 meter hög kon i armerad betong och har därefter beklätts med rostfria stålplattor för att få en variationsrik fasad. Den totala byggkostnaden blev 4,6 miljoner euro inklusive statliga bidrag, där den extra fasaden kostade 400 000 euro.
|
|
Cirkulation 6/2018 1918, för 100 år sedan stod ett tegelexpressionistiskt vattentorn klart i Eberswalde, en stad några mil norr om Berlin. Det 49 m höga tornet med fyra pelare och en reservoar i armerad betong på 200 m³, var ritat av arkitekt Paul Mebes. Byggherre var det stora mässingsverket här, med anor från 1698. Mässingsverket blev krigsbyte 1945, men återindustrialiserat i början på 1950-talet. Vattentornet blev avställt 1964 och renoverat för många miljoner 2004-2011. Det hyser idag information om vattentornet och mässingsverket. Man kan bese hela tornet samt ta hissen upp till utsiktsplattformen.
|
|
Cirkulation 3/2018 Staden Heide i tyska Holstein marknadsför sedan 2005 sitt vattentorn som en lämplig plats för giftermål. För begivenheten får man åka hiss till plan 8 och sedan gå i en spiraltrappa upp till plan 10. Här i vigselrummet, där en gång vattencisternen stod och som nu har plats för 24 personer, har man utsikt i alla väderstreck. När det 46 m höga vattentornet byggdes 1903, fick det en reservoar med volymen 225 m³. Tornarkitekt var Wilhelm Voigt. Det vackra vattentornet blev minnesmärke 1978 och avställdes 1989. Heide är annars känt för att vara huvudort i den medeltida bonderepubliken Ditmarsken.
|
|
Cirkulation 6/2017 Den irländske veterinären och uppfinnaren John Boyd Dunlop var den som fick patent på den pneumatiska ringen. Hans första utlandsfabrik byggdes i Hanau, en stad strax öster om Frankfurt am Main i Tyskland. Den nuvarande fabriken byggdes 1903 och vattentornet tio år senare. Andra världskrigets bombraider gick hårt åt de tyska städerna och industrierna, och 1945 blev hela Dunlops fabrik i Hanau fullständigt förstörd vid en sådan raid - allt utom vattentornet. Fabriken är nu återuppbyggd och mitt i fabriksområdet stoltserar vattentornet med firmanamnet och loggan på reservoarfasaden.
|
|
Cirkulation 3/2017 Hartmann Freiherr von Richthofen köpte 1920 slottet Gothard vid Rotenburg/Wümme i tyska Niedersachsen. Genast började han om- och utbyggnad av godset, där han vid den stora vägen söderut mot Verden fick byggt ett vattentornshus för godsets vattenförsörjning. Överst på tornet fanns från början en vindmölla, som kunde ge kraft till vattenuppfordringen. Nu är vindmöllan borta liksom det 1972 rivna slottet, medan huset med sitt stora vattentorn står kvar. Om namnet von Richthofen låter bekant, så beror det nog på släktingen Manfred von Richthofen, mer känd som flygaresset Röde Baronen.
|
|
Cirkulation 7/2016 Världens största camera obscura i sin art finns i ett vattentorn i tyska Mülheim an der Ruhr. Det 25,5 meter höga tornet byggdes 1904 för att försörja den nationella järnvägens ånglok med vatten. Området med lokstallar och en stor järnvägsverkstad blev bombat 1943, men lyckligtvis klarade sig vattentornet utan skador. När Mülheim 1992 anordnade en stor trädgårdsutställning på järnvägsområdet, installerades överst i det byggnadsminnes-förklarade tornet en camera obscura, som här innebar att man i ett mörkt rum genom en liten ljusöppning i taket samt genom linser avbildade omvärlden.
|
|
Cirkulation 1/2016 Från vattenmagasin till kunskapsmagasin är den egenbeskrivning Aquarius Wassermuseum i Mülheim an der Ruhr i Tyskland har. Vattentornet byggdes 1892/93 när August Thyssen skulle ordna vattenförsörjning för sina valsverk och gruvor. Det 35 m höga vattentornet fick en reservoar på 500 m³. 1912 överfördes vattentornet till det nybildade RWW Rheinish-Westfälisches Wassergesellschaft. 1982 togs tornet ur drift och 1992 blev det byggnadsminnesförklarade vattentornet ett vattenkunskapscentrum för att belysa olika aspekter på vattnet. Det har inspirerat svenska motsvarigheter.
|
|
Cirkulation 7/2015 I Tyskland är det inte ovanligt att finna krigsskadade kyrkor eller kyrkor som har blivit ruiner. Hansastaden Merseburg, som ligger mellan städerna Halle och Leipzig, blev hårt drabbat under andra världskriget, inte minst eftersom det finns stora kemiindustrier nära staden, där bland annat syntetbensin tillverkades. I staden finns också ruinen efter kyrkan St Sixti, grundad 1045 och under 1500-talet ombyggd till sengotik, men som blev ruin redan under det trettioåriga kriget. Det gamla kyrktornet blev 1888 ombyggt till stadens nya vattentorn, en funktion det numera dock har mist.
|
|
Cirkulation 3/2015
Feriehus förknippas ofta med en litet hus vid en sjö eller vid havet. Det finns dock alternativ, som vattentornet i den nordtyska staden Plön. Staden ligger i ett område som kallas Holsteinische Schweiz, ett område format av den senaste istiden. Det 42 m höga vattentornet är byggt 1913 och rymde 150 m³ vatten innan det 1974 togs ur drift. Vattenverket ville riva det, men i stället blev det byggnadsminne. Med ny ägare blev tornet 1984 ombyggt till en bostad. Nu kan man alltså hyra 100 m² lägenhet och bada i ett vattentorn, samt på en balkong som går runt hela tornet, ha utsikt över Plöns sjösystem.
|
|
Cirkulation 7/2014
I stadsdelen Ravensberg i den nordtyska staden Kiel byggdes 1886 en högreservoar som en 2 500 m³ stor markreservoar. Sedan hände det som har hänt i andra städer, vattentrycket var inte tillfyllest när högre belägna områden bebyggdes och stadens hus blev högre, det behövdes ett nytt vattentorn. Ovanpå markreservoaren fick Kiel 1898 ett 34 m högt tegelvattentorn ritat av Rudolph Schmidt. Reservoarvolymen blev 1500 m³ med 15 m högre högsta vattenyta än markreservoarens. Tornet blev 1976 byggnadsminne samt togs ur drift 1990, för att 10 år senare privatiseras. Nu byggs tornet om och får 33 unika bostäder.
|
|
Cirkulation 4/2014
Ett vattentorn i staden Visselhövede i Niedersachsen hade under ett år en bifunktion. Tornet, som stod klart 1899, fick en höjd på 25 meter och en reservoar på 20 m³. Det tillhörde honungsfabriken "Sonnentau", och försörjde fabriken med rent vatten och gott tryck vid tillverkningen av honung. En funktion som den bara hade i ett år. När fabriken år 1900 blev ansluten till den offentliga vattenförsörjningen, blev tornet fram till 1950 enbart brandsläckningsreserv. Tornet rekonstruerades 2002, och är nu konstgalleri med ett vigselrum på balkong-våningen. Förmodligen för mindre bröllop.
|
|
Cirkulation 1/2014
I Karl den stores huvudstad Aachen, nära trepunkten för Tyskland, Nederländerna och Belgien, finns ett vattentorn på höjden Lousberg med namnet Belvedere, det franska ordet för utsiktstorn. Tornet, som är byggt 1956-58, fick kontor på de nedre planen och 1970 överst en roterande restaurang med en utsiktsplattform. I början av 1990-talet upphörde restaurangrörelsen, den gick inte runt. Försöket 2005 med kafé slutade 2011, det blev inte heller nu snurr på ruljangsen. Vattentornsfunktionen upphörde helt 1988 och sedan 1990 är tornet byggnadsminne och ett exempel på 1950-talets stil.
|
|
Cirkulation 3/2013
Vatten förenar himmel och jord i det eviga kretsloppet. Himmel och vatten förenades också i Hamburgs vattentorn i Winterhude. Arkitekt Oskar Menzel vann 1907 en idétävling om detta torn, som ligger i i slutet av en 1 400 m lång axel i Hamburgs stadspark. Tornet var i drift i stadens högzon från 1916 till 1924, då det delvis förlorade sin funktion när två av stadens tryckzoner slogs samman. 1930 tillkom ett planetarium i tornets nedre del och 1944 blev vattenledningen till tornet så bombskadat, att tornet togs ur drift. Det 64,5 m höga tornet, som är kulturminne sedan 1981, rymde 3 000 m³ vatten.
|
|
Cirkulation 7/2012
Den 6 november i den julianska kalendern skulle i dagens gregorianska kalender ha varit den 16 november. Lützen är för många förknippat med vattenmättad luft i november, en föreställning som inte minst historieböcker har byggt upp. Luften i denna tyska stad i förbundslandet Sachsen-Anhalt och det välkända slagfältet i nordost, i riktning mot Sachsens största stad Leipzig, är dock inte alltid lika vattenmättad. Solen lyckas här, som överallt annars många gånger förånga luftens fuktighet, vilket känns bra när stadens vattentorn skall fotograferas. Därmed har kanske månadens nummer av Cirkulation, nu 380 år efter den mest kända Lützendimman, lyckats visa en annan och soligare sida av staden.
|
|
Cirkulation 3/2012
Ett litet hus överst på ett Eiffeltorn kan man kanske karakterisera vattentornet i staden Groitzsch söder om Leipzig i tyska förbundslandet Sachsen. Det är enastående, eftersom de två andra tornen som byggdes i samma stil numera är skrotade. Dortmundfirman August Klönne konstruerade det 45 m höga vattentornet, som har en reservoar på 300 m³. Tornet, som togs i drift 1904, blev skadat av bombflyg i andra världskriget, men reparerades och är fortfarande i drift. Allmänheten har möjlighet att komma upp på utsiktsplattformen under stadsfest- och öppet husdagarna, och då är det givetvis kö.
|
|
Cirkulation 7/2011
Det första vattentornet med en hyperbolisk struktur konstruerades av den ryske ingenjören Vladimir Sjuchov till en panrysk utställning 1896 i Nizhny Novgorod (Gorkij under Sovjettiden). Hyperboliska torn kan byggas med raka strävor, där man genom strävvinkeln får smalare mitt än bas och topp. Det blir både starka och smäckra torn. Det 30 meter höga vattentornet i samhället Möglingen, 15 km norr om Stuttgart i tyska förbundslandet Baden-Württemberg, har en reservoar på 400 m³. Tornet med en diameter 9,6 m vid marken, 7 m vid midjan och överst 15,5 m, ritades av arkitekten R Kessler och togs i bruk 1965.
|
|
Cirkulation 4/2011
Borkum är den största och västligaste av de tyska ostfrisiska öarna och består mest av marskland och sanddyner. I äldre tid hade öborna egna brunnar, men med ökad befolkning och turism anlades ett vattenverk vid sanddynerna en kilometer öster om bebyggelsen. Närmare bebyggelsen byggdes samtidigt ett vattentorn och år 1901 togs de båda i drift. Tornet förlorade dock sin funktion 1955, men fick 1983 genom myndighetsbeslut skydd som minnesmärke och har nu även fått en egen bevarandeförening. Nordväst om ön finns grundet Borkumriff, känt för sitt fyrskepp och från radions väderrapporter.
|
|
Cirkulation 7/2010
Vattenmusik skapades av Georg Friedrich Händel i början av 1700-talet. I det tidigare vattentornet i Misburg nära Hannover i Tyskland, 20 mil nordväst om Händels födelsestad Halle, skapas det numera vattentornsmusik, dock mera rock än Händels barock. Tornet, nu en symbol för Misburg, om än inte vacker, är en gammal luftskyddsbunker från kriget, som 1959/60 byggdes om till vattentorn. Det blev 1992 privatägt och ombyggt till en musikbunker med 10 övningsrum på fyra våningar. Grannar uppfattar det kanske fortfarande som ett skyddsrum, nu skydd mot inifrån kommande hårdrocksbandljud.
|
|
Cirkulation 4/2010
Vattentornet par préférence står på Friedrichsplatz i tyska Mannheim. I en arkitekttävling 1884 om tornets gestaltning vann arkitekten Gustav Halmhuber. Med en reservoar på 2 000 m³ blev det monumentala 60 meter höga nybarocktornet i gul sandsten invigt 1889, 2½ gång så dyrt som planerat. Mannheim är en stor och mycket viktig industristad vid Rhen, så tornet blev illa åtgånget under bombraiderna 1943-45. Efter kriget fanns planer på att bygga om tornet till en betongkonstruktion, men efter folkliga protester restaurerades tornet på 1960-talet och är idag stadens stolthet och symbol.
|
|
Cirkulation 7/2009
6 års drifttid är inte mycket för ett vattentorn. Det var mellan 1957 och 1963, som det 18,5 m höga vattentornet i röd sandsten i byn Utscheid-Buscht i södra Eifelbergen i Tyskland var i drift. Å andra sidan var reservoarvolymen inte heller imponerande, bara 30 m³. År 1993 omvandlade arkitekturprofessor Oswald Mathias Unger det gamla vattentornet till ett eget feriehus i fem våningsplan, med spiraltrappa och moderna faciliteter. De nuvarande ägarna, ett holländskt par, har i tornet även skapat en liten konsertsal, där allmänheten ibland bjuds in till aftnar med klassisk musik och poesi.
|
|
Cirkulation 3/2009
Ett vattentorn ger på avstånd ofta en tydlig signal. I de flesta fall att man närmar sig en viss ort. Men vattentornet i Hohenlockstedt norr om Hamburg i Tyskland, byggt 1900-01 och i drift till 1980-talet, gav förr en signal som kunde betyda skillnaden mellan liv och död. Här finns i en mast på tornet en upphissbar boll som förr visade när skarpskjutning pågick på den närbelägna preussiska arméns övningsfält. Här finns även en tornskylt som på tyska och finska anger att här har utbildats finska jägare. Jägare för kampen om finsk självständighet, där senare dessa blev kärnan i den finska armén.
|
|
Cirkulation 6/2008
Det är inte helt ovanligt att finna gedigna vattentorn på tyska jordbruksgods. Ett sådant exempel är godset Wulmenau, söder om Lübeck och bara 5 kilometer öster om en Autobahn, som många nordbor kör när de skall söderut. Dessa semesterfarare skulle om de ibland avvek från Tysklands bilpulsådrar, upptäcka en ny kulturvärld. Vattentornet i Wulmenau, som var i drift 1912-1972, är byggt i armerad betong på ett naturstensfundament. Det fem våningar höga tornet med en reservoar på 50 m³, är idag klassificerat som kulturminnesmärke. Ägaren söker nu investerare som kan skapa bostäder i tornet.
|
|
Cirkulation 2/2008
Där det finns storkar finns det vatten. En god regel med tanke på var dessa fåglar hämtar sin föda. Mer ovanlig är regeln att om det finns storkar så finns det vattentorn. Detta gäller dock i den tyska byn Rühstädt vid floden Elbe, 15 mil uppströms Hamburg. I slottsparken står här sedan 1885 ett vattentorn, med ett storkbo sedan 1952. Med ytterligare ca 140 storkar i byn, borde födelsetalet vara stort, men här bor blott 240 invånare. Men de fick en storkfjäder i hatten, då de 1996 utsågs till Den Europeiska Storkbyn. Vattentornet som togs ur drift 1912 och restaurerades 1992 är symbol för Rühstädt.
|
|
Cirkulation 3/2007
En vattentornsvy med brunkolsvagnar och tvåtaktsbilar. DDR-prägeln är klar, vilket dock inte luften var. Brunkolsdoften är fortfarande förnimmbar, när bilden av det tyska vattentornet på Prenzlauer Berg i Berlin projiceras på näthinnan. Området kring vattentornet var ursprungligen ett vindmölleberg, där engelsmännen 1855/56 byggde ett vattenverk, som dock lades ner 1915. Kvar står förutom ett 150-årigt tegelståndrör, bildens vattentorn. Ett vattentorn med ståndrör byggt 1875, och som hyste bostäder redan från början. Det har fått uppleva många av Berlins politiska regimer.
|
|
Cirkulation 7/2006
En fördel med vattentorn är höjden. Förutom tryck i ledningarna får man också ofta en 360-graders vy över omgivningen. Något som utnyttjas på vattentornet i Joachimsthal, en ort 5 mil norr om Berlin. Tornet byggdes 1960 och avställdes 1990. Det upptäcktes av det brittiska konstnärs- o arkitektparet Sarah Phillips och Richard Hurding, som nu har ett 99-årsarrende på den kulturskyddade byggnaden. Med EU-bidrag har det byggts ett hisstorn bredvid det trappomslutna tornet, nu bostad. Därför kan besökare idag utan kostnad bese, 24 m upp, det omgivande UNESCO-utnämnda biosfärreservatet.
|
|
Cirkulation 4/2006
Floden Weser flyter genom den gamla fria tyska hansastaden Bremen, med fotbollsarenan Weserstadion på högra stranden och stadens äldsta vattentorn på vänstra stranden. Det 47 meter höga tornet i rött tegel och sandstensgesimser, fyra åttakantiga hörntorn, två cisterner på totalt 1 700 kubikmeter och ångmaskindrivna pumpar därunder, stod klart 1873 och är ritat av Fr. R. Th. Berg och J. G. Poppe. I ett hörntorn fanns skorsten, i två torn till- och frånledningar samt i fjärde tornet en trappa. Tornet blev träffat av en bomb under det senaste kriget, men är i dag restaurerat, minnesmärkt och i drift.
|
|
Cirkulation 2/2006
Vattenskador i bostadshus är ett växande problem enligt försäkringsstatistiken. Eftersom det runt om i världen finns en hel del byggnader, som kombinerar bostäder med en vattenreservoar, borde dessa hus enligt logiken löpa en större risk att få skador. Risker som inte minst borde beröra Tyskland, med dess många bostadsvattentorn. I Velbert, en tysk stad mittemellan floderna Ruhr och Wupper, byggdes ett vattentorn av denna typ år 1957. Allra överst i huset finns en 10 m hög reservoar i spännarmerad betong med en volym på totalt 3&nsp;000 m³ vatten. Det är många vattendroppar som strävar nedåt.
|
|
Cirkulation 1/2005
Civilingenjör G Oesten i Berlin, Tyskland fick i maj 1901 i uppdrag av den schleswigska staden Flensburg att projektera ett vattentorn vid det befintliga vattenverket på Mühlenstrasse. Detta eftersom försörjningen i den övre tryckzonen i fjordstaden behövde bli bättre. För bygget anslogs 170 000 Goldmark. Bygget kom i gång hösten 1901 och var klart i augusti 1902. Det mönstermurade vattentornet blev 29 m högt och fick en reservoar på 350 m³. Vid slutredovisningen i augusti 1902 visade det sig att bygget underskridit budgeten med ca 30 000 Goldmark, en upplevelse förunnad få beställare.
|
|
Cirkulation 7/2004
Får man kalla vattentornet i Worms i Rheinland-Pfalz för en vattenkatedral? Det finns nog skäl till det. Vattentornet är nämligen byggt i samma stil som katedralen i denna tyska stad. Medan domkyrkan har sitt ursprung på 1000-talet, byggdes vattentornet 1888-1890. Det som präglar katedralen är 1100-talets senromanska stil, samma stil som arkitekten K Hofmann har applicerat på vattentornet. Det 58 meter höga tornet har en reservoar på 1 200 m³. Det är ett påkostat bygge för en stad som vid denna tid hade en befolkning på 32 000 invånare och en capitaförbrukning på 103 liter per person och dygn.
|
|
Cirkulation 1/2004
Den badiska staden Kehl i Tyskland, granne med Strassburg, slöt på sin tid ett avtal med civilingenjör M. Hessemer från Frankfurt am Main, om att han för egna pengar skulle ordna stadens vattenförsörjning. På grund av det privata företagets höga vattenpris, lyckades staden efter process ta över verksamheten 1910. Det 1904-1905 privat byggda tornet, med en totalhöjd på 47,5 m och en reservoar på 300 m³, fick en harmonisk gestaltning med tornhuvud som både var infallsrikt och komplicerat. Dessvärre gick ursprungsformen förlorad under kriget, men ersättningen får sägas vara acceptabel.
|
|
Cirkulation 4/2003
Det nya vattentornet i Hannovers norra stadsdel Vahrenwald hade Europas största vattentornsreservoar när det stod klart det 1911. Den nitade Intze-konstruktionen rymde 4 100 m³ vatten, och vilande på 140 stålpelare. Den totala tornhöjden ovan mark, för det av arkitekt Schaedtler ritade niedersachsiska tornet, var 62 m. Fasaden var grovhuggen blågrön kalksandsten, med en manshög hannoversk vapensköld ovanför dörren. Tornet blev som många andra tyska vattentorn både bombskadat och reparerat. Det avställdes till sist 1963, men äras nu med en egen spårvägshållplats - "Wasserturm".
|
|
Cirkulation 1/2003
Biofilm i en vattenreservoar anses som något negativt, en förorening. I Neunkirchen i tyska Saarland är biofilm däremot något positivt, eftersom man i det nedlagda järnverkets kylvattentorn har inrett fyra biosalonger. Det 41 meter höga tornet med en största diameter på 14 meter, rymde 2 200 m³ vatten när det stod klart 1936. Vattentornet blev byggnadsminne 1985, och efter om- och tillbyggnad 1996 finns här nu motionscenter, pub, bistro, café och ett brauhaus med ölsorterna Turm Gold och Turm Black. Men också multibiografen Cinetower, som kanske någon gång kör en urvattnad filmstory.
|
 |
Cirkulation 5/2002
Eau de Cologne är kanske det, som numera fyller det gamla vattentornet på Kaygasse i Köln. Annorlunda var det, när det 35 meter höga tornet stod klart 1872, då fylldes det med en annan form av vatten från Köln, 3 600 m³ dricksvatten. Det av den engelske arkitekten John Moore ritade tornet avställdes vid det förra sekelskiftet, varefter det hyste verkstäder och lager. Under det andra världskriget blev tornet en bunker med tjock betong. Krigshandlingarna skadade tornet svårt, men det gick en ny vår till mötes när det i slutet av 1980-talet byggdes om till ett ytterst smakfullt lyxhotell, kanske Tysklands bästa och mest särpräglade, där gästerna säkert omslutes av någon eterisk vätska.
|
|
Cirkulation 2/2002
Hydriatri (kallvattenbehandling) botar nervösa sjukdomar. Kan det ha varit tankar om denna terapeutiska behandling, som gjorde att när man i den kejserliga tyska huvudstaden Berlin i slutet av 1800-talet skulle bygga ett nytt psykiatriskt sjukhus för 1 000 patienter, även planerade in ett vattentorn? Eller var det bara ett konstaterande att friskt vatten ger friska liv. År 1880 stod i alla fall hospitalet klart, med vattentornet centralt placerat i området. Arkitekt för det som i dag heter Karl-Bonhoffer-Nervenklinik var Stadtbaurat Herman Blankenstein. Det 28 meter höga vattentornet, med en kvadratisk grundplan, hade ursprungligen en reservoar på 85 m³, men denna ökade till 90 m³ vid ombyggnaden 1967, när reservoarens kopparplåt byttes ut mot förzinkat stål. I vilken mån även behandlingen har förändrats är okänt, kanske är någon metod droppad.
|
|
Cirkulation 7/2001
Cuxhaven är sista hoppet att nå sin båt, för den i Hamburg akterseglade sjömannen (90 km med taxi, vilket säkert någon gammal va-maskinist känner till). Staden är nämligen hemmahamn för lotsarna vid Elbes utlopp. Skulle sjömannen missa båten, och ändå vilja ha sin koj under vattenlinjen, kan han kanske ställa hoppet till stadens vattentorn. Här finns nämligen fyra lägenheter under den 950 m³ stora reservoaren. Det 48 meter höga vattentornet byggdes 1897, och är ett verk av firma Hoffmann i Berlin. överst fanns en tornspira med ett förgyllt klot, samt en vindflöjel formad som en delfin. Vid en takrenovering 1967 fann man att arbetarna hade kompletterat de officiella dokumenten som placerats i klotet, med egna papper. De har idag blivit värdefulla sociala dokument. Tornet som alltjämt är i bruk, är nu byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 4/2001
En högt placerad villa med perfekt utsikt och där träden inte skuggar. Det är det intryck man får när man ser det 26 meter höga vattentornet i Garching b. München i Tyskland, en stad norr om den bayeriska metropolens agglomeration. Vattentornet, med en kvadratisk bas på 5,4 meter, byggdes i armerad betong och utrustades med en reservoar på 63 m³. Arkitekten är okänd, men tornet planerades 1909 och stod klart i december 1911, allt under uppsikt av Königlich Bayerishes Wasserversorgungsbüro. Vattentornet togs ur bruk 1961, eftersom brunnarna i Garching hade förorenats. I stället får abonnenterna nu sitt vatten direkt från Münchens vattenledningsnät. Tornet är sedan 1981 skyddat som industriminnesmärke, och blev restaurerat 1988 i samband med att reservoaren skrotades. Nu pågår diskussioner om på vilket sätt tornet skall brukas. Skulle det bli bostad, får man nog hindra gästerna att gå ut på altanen.
|
|
Cirkulation 3/2001
En reservoar på bara 25 m³ vatten, skapar normalt inte ett pampigt vattentorn. Men så är inte heller Bismarcktornet på höjderna i nordvästra Stuttgart i Tyskland ett vanligt vattentorn. Det byggdes 1904 för att hedra den något år tidigare avlidne grundaren av Tyska riket, rikskansler Otto von Bismarck. Arkitekt för det 20 meter höga tornet i sandsten var professorn från Dresden, W. Kreis. Självfallet har den altarliknande stenhögen med sitt höjdläge över den württembergiska huvudstaden fungerat som utsiktstorn, men på toppen har även brunnit midsommareldar. Det var dock inte behovet av att släcka dessa eldar, utan mera behovet av att få ett bättre vattentryck för de närliggande villakvarteren, som gjorde att man år 1928 skapade en vattenreservoar i monumentet. Den begränsande reservoarvolymen ger en liten vattenyta på 4,5 x 2,5 meter, en vattenyta som dock når upp till höjden 426 meter över havet.
|
|
Cirkulation 2/2001
Den tongivande arkitekturstilen i de nordtyska medeltidsstäderna var gotiken. Vad var då inte naturligare än att denna gotik var inspiration för de självmedvetna städerna, då de för ett sekel sedan skulle bygga ut samhällsservicen. Den nordtyska gotiska kyrkan med sin höga tornspira, fick sin efterföljare i den nya tekniska erans nygotiska vattentorn med tinnar, som i den mecklenburgiska hansastaden Rostock i Tyskland. Här står sedan 1903 ett vattentorn i mönstermurat tegel med sju trappstensgavlar och med blinderade fönster, allt vilande på en sockel av granit. Det var Stadbaudirektor Dehn som ritade det 60 meter höga vattentornet med en diameter vid grunden på 18 meter. Tornet rymde tills det togs ur drift 1959 en reservoar på 800 m³ vatten. Efter restaurering är tornet numera byggnadsminne och inrymmer magasin för stadens museum, samt i bottenplanet en samlingslokal för barn och handikappade.
|
 |
Cirkulation 8/2000
Ett skolexempel på vattentorn återfinnes i den badiska staden Mannheim i Tyskland. I stadsdelen Luzenberg bildar vattentornet och skolan ett integrerat byggnadskomplex. Denna inte helt vanliga kombination tog sin början 1907-08 då vattentornet byggdes som en solitär. Därefter uppfördes under åren 1912-14 skolbyggnaderna, i huvudsak två flygelbyggnader till tornet. Utsmyckningen av skolans inre rum byggde inte oväntat på temat vatten. Vattentornet är 56 meter högt, och hade en reservoar på 2 000 m³ innan det avställdes 1970. Numera har tornet blivit ett mycket högt cirkulärt "akustiskt" uppehållsrum med cafeteria för skolans elever. Dagens modesta torntak är en nykonstruktion, eftersom andra världskrigets bombningar skadat det gamla taket, ett tak med brant resning, avslutat med en kula. Trots nuvarande torns reducerade höjd är byggnaden ett markant inslag i stadsbilden och har blivit symbolen för Luzenberg. Med rätta har jugendvattentornet därför blivit förklarat som byggnadsminne.
|
|
Cirkulation 5/2000
Forna tiders vattenkrävande järnvägsdrift - ånglok, krävde att dessa små mobila vattentankar då och då fylldes på med nytt vatten. För detta ändamål byggdes stationära vattenreservoarer, ofta standardiserade mindre vattentorn. Det finns dock exempel på mer särpräglade former, som vattentornet vid Dortmund Südbahnhof. Det av de tyska statsbanorna 1927 uppförda 43 meter höga vattentornet i armerad betong, ritades av arkitekterna H Lehman och M Venner. Förutom två betongcylindrar, med en sammanlagd reservoarvolym på 800 m³ i byggnadens övre tredjedel, fylldes tornet även med kontor, övernattningsrum och badanstalt för järnvägens personal. Fasaden, där våningsplanen är markerade med horisontella putsgesimser, orienterar sig mot "Amsterdamskolans" tegelexpressionistiska formspråk. Reservoarerna, som försörjdes från det allmänna vattenledningsnätet, var i bruk till ångloksepokens svanesång i slutet av 1950-talet. Vattentornet är nu byggnadsminne.
|
|
Cirkulation 2/2000
I Babenhausen, Tyskland har man kunnat köra bil under vattnet. Rakt över Bürgermeister Rühl-Straße i denna sydliga hessiska stad står sedan 1928 ett vattentorn likt ett medeltida stadsporttorn. Det murade tornet med en höjd på 31 meter och med en kvadratisk bas på 10 meter, vilar på fyra pelare av hessisk basalt och krönes av ett koppartak. Tornet med en reservoarvolym på 200 m³ kostade på sin tid 300.000 riksmark. Konstruktör var den Mannheimska firman Brand och tornet anses vara ett typiskt verk för denna firma. Med en bredd på 6 meter överbryggar det gotiska valvet axeln mellan Babenhausens medeltida stadsslott och jaktslottet i Harreshausen. Tornet, som under andra världskriget fick tornet tjänstgöra som arkiv för stadens viktiga handlingar, är nu taget ur drift och byggnadsminnesförklarat.
|
|
Cirkulation 8/1999
En synvilla i Bochum är det mycket eleganta bostadshuset på Hattinger Strasse i stadsdelen Weitmar. Den yttre gestaltningen avslöjar inte att denna byggnad en gång varit ett vattentorn. Villan/tornets formspråk för snarare tankarna till sydligare nejder än dess plats i centrala Ruhrområdet. Vattentornet hade när det stod klart år 1905 en volym på 2 000 m³, uppdelade på två reservoarer. Vattenverksförbundet Bochum tog vattentornet ur drift 1959 och sålde det 1971 till staden Bochum för en symbolisk summa. Numera huserar ett nationellt dockteaterinstitut i det gamla vattentornet.
|
|
Cirkulation 6/1999 "Hände weg vom Wasserturm!" är en halvannan meter hög graffitiuppmaning man i många år har kunnat läsa på vattentornet i Sternschanze i Hamburg. Fritt översatt är det en uppmaning att hålla tassarna borta från vattentornet, en uppmaning som synbarligen inte har gällt dem som har skrivit på den vackra tegelmuren. Den koncisa texten bottnar i en tvist på den politiska scenen om hur det 1961 avställda tornet skall nyttjas. Tornets historia började eljest med en arkitekttävling vid det förra sekelskiftet, med 135 inkomna förslag på torngestaltning. Det förslag som utfördes blev det åttasidiga och 60 meter höga vattentornet med en största diameter på 32 meter. Tornet hade då det stod klart 1907/1908 två reservoarer på vardera 2.150 m³, för respektive lågzon och högzon. Tornet är nu byggnadsminne och får därmed förhoppningsvis en fredlig framtid i det gamla skansområdet.
|
 |
|
Cirkulation 2/1999
Att bo nära vattnet anses som mycket attraktivt, och vad vore då inte attraktivare än att bo i ett vattentorn. Följdriktigt finns det många vattentorn som även hyser bostäder, som exempelvis vattentornet i Seligenstadt i södra Hessen i Tyskland. En mindre stad från 800-talet med alla de kvaliteter äldre tyska städer har, och ett vattentorn som i stil harmonierar med den lokala byggnadstraditionen. Det innebär att tornet verkar vara äldre än dess byggnadsår 1936/37. Det 50 meter höga vattentornet med en reservoar på 500 m³ är ej längre i drift, vilket gjort att det finns planer på att även ha lägenheter i den övre delen av tornbyggnaden. Tornet står nu som symbol för staden, jämbördig med basilikan och andra mycket gamla byggnader. Seligenstadtborna bor även med ett torrlagt vattentorn nära vattnet, eftersom den idylliska staden med dess gamla korsvirkeshus ligger på floden Mains vänstra strand.
|
|
Cirkulation 7/1998 Mycket tegel för lite vatten - det kan kanske vara en sammanfattning av vattentornet i Volkspark Jungfernheide i Berlin. Det är inget slätstruket vattentorn, utan här skapar tegelstenarna en fasad som är kontrastrik, livfull och spännande. Arkitekt för detta byggnadsverk, som stilmässigt kan kategoriseras som tegelexpressionism, var Magistratsoberbaurat Walter Helmcke. Det 38 meter höga vattentornet byggdes 1926/27, och med en högreservoar på 200 m³ försåg den parken med bevattningsvatten under den korta tid det var i bruk. Under kriget blev tornet svårt skadat, men restaurerades under 1950-talet. En loggia byggdes 1987/88 på den plats där det i de ursprungliga ritningarna skulle ha funnits en restaurang.
|
|
Cirkulation 6/1998
Staden Flensburg i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein ligger i innersta delen av den fjord som bär stadens namn. På västra sidan av fjorden, Altstadt-sidan, finns ett vackert men traditionellt mönstermurat vattentorn i gult och rött tegel, byggt 1901-1902. På höjderna öster om fjorden finns ett i högsta grad kontrasterande vattentorn, både till färg och till form. Det är ett vattentorn som nyttjar betongens möjligheter att bygga i spännande geometriska former. Arkitekt professor Fritz Trautwein har här 1961 konstruerat ett vattentorn, starkt präglat av tornskaftets parabelsegment kring en vertikal, och ytterligare betonat av de ljusa och tunna vertikallisterna. För det facila priset av 1 D-Mark, kan man under fem sommarmånader komma upp till den 26 meter ovan mark belägna besöksplattformen, omslutande en reservoar på 1 500 m³, och där beundra utsikten över Flensburgfjorden och danska Sønderjylland. Efter ett sådant besök kan den som inte bara vill ha vatten till livs, med fördel besöka det närbelägna Hotel "Am Wasserturm", och få vatten blandat med jäst, malt och humle.
|
|
Cirkulation 1/1998
Ett tyskt vattentorn i jugendstil, som är Mönchengladbachs stolthet. Med rätta, för frågan är om det finns ett vackrare vattentorn. Men så hade det också kostat staden 216 000 Goldmark, när det stod klart 1908-1909. För denna summa fick man en reservoar på 3 100 m³. Vill man idag även se vattentornet invändigt, kan man nyttja någon av de fem lördagar varje år, som det är allmän visning av vattentornet på Viersener Strasse.
|
| Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn. |
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 241113 |