Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum | Vattenblandat | aVA |
VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
VA-Profiler i Asfaltblänk och Vattenstänk Profiles within Water Supply and Sewerage published in the journal Asfaltblänk och Vattenstänk |
I personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk (1974-1992), fanns artiklar som kan inordnas under rubriken VA-Profiler. |
Gunnar Behre |
Sigvard Gudmundson |
Gossen Rune |
Ann-Christin Sundahl, Tilla Larsson |
Sven Widing |
VA-Profilen: Gunnar Behre Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 1/1974 |
Sigvard Gudmundson |
Verksdirektören presenterar sin efterträdare: Gunnar Behre |
Att Gunnar är född och uppväxt i trakten av Göta älvs mynning vid Västerhavet behöver man inte betvivla. Det hörs på idiomet. Och att hans far var gymnastikdirektör, det syns på hållningen. Där har man de båda mest märkbara dragen i Gunnars utvändiga porträtt. Men färgerna måste mjukas upp för att bli rättvisa. Över 27 års jobb med vatten och avlopp i Skåne har måhända gett litet av slättprofil åt Kålle-snacket. Till bilden hör ju också att Gunnar på senare år etablerat sig som ”bonde” på Söderslätt - åtminstone stadstorpare. Och det är ju också ett gott tecken. Vad hållningen beträffar så kan man ju snabbt konstatera att Gunnar inte alls är så styvnackad som han ser ut bakifrån. Framsidan är gladlynt och öppen och lätt att prata med. I könsdiskrimineringsdebattens era som då och då gör sig påmind tar Gunnar gärna flickornas parti och försöker ordna så att de ska få samma möjligheter att komma ut på fältet, som deras manliga arbetskamrater och ges tillfälle se det praktiska bakom ritningsteorin. Frisk luft är också nyttig ibland. Om jag skulle göra ett försök att analysera Gunnars teoretiska va-meriter så kommer jag fram till att han måste ha lärt sig det mesta efter det han kom till va-verket 1950. Därför att jag kommer ihåg att han på sin tid anställdes av vår gamle chef Alfred Jerdén uteslutande - ja kanske inte helt uteslutande - för att han hade ett fint gymnastikbetyg. Alfred höll styvt på fysisk spänst och kondition som grunden för god andlig prestation. Alltnog, här vill jag kort och gott konstatera att Gunnar gjort sig känd som skicklig va-utredare både tekniskt och ekonomiskt. Miljösidan får vi inte heller glömma. Gunnar har limnologiutbildning vid Lunds Universitet bakom sig. Va-verkets driftproblem har han också brottats med under 4 ½ år. |
Privat är Gunnar förutom ”lantbrukare” bl a även kortoxe och skidåkare. Till lantbruket hör hästuppfödning för att hans döttrar ska kunna rida. (Åtminstone har jag hört att han själv emellanåt gett hästen en hötapp). Som bridgespelare är Gunnar välkänd och uppskattad bland gelikar. Något SM-tecken har han väl också tillsammans med sin maka Ingalill. Skidåkningen brukar bedrivas i vårvinterfjällen gärna som färdledare för någon skolgrupp. Till slut tillåter jag mig citera Hawamals kloka ord som ett gott råd till Gunnar när han nu ska ta hand om va-skutan: Listig man, som lyss till råd, mästrar sin makt med måtta, bland orädda han inser snart, att ingen övergår allt. |
VA-Profilen: Sigvard Gudmundson Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 2/1974 |
Per Ansner |
Är detta en raljant, kanske respektlös inledning på en intervju med direktören för Malmö vatten- och avloppsverk? Inte alls! All respekt finns kvar, men här ligger en kamratlig ton under, som är betecknande för samarbetet på va-verket mellan chefen och underställda. VA-verket var på Guttens initiativ en av de första förvaltningarna i kommunen där tilltalsordet Du infördes genomgående. Kan en chef vara kamrat med alla medarbetare under sig? Vi låter frågan gå vidare till D/va. Ja, det har inte varit några svårigheter. Arbetet har inte påverkats negativt. Tvärtom. Det blir lättare att umgås och samarbeta. Om jag minns rätt var det på en personalfest på Moriska paviljongen som jag föreslog titelbortläggningen. Chefen avgår den 1 april. Det är inget aprilskämt, som många säkert frestas att tro med hänsyn till den spänst, som Gutten besitter idag. - När började Du på va-verket? - Den 11 mars 1937. Min första söndag här nere var en solig, strålande vinterdag. Jag var imponerad av Skånevintern. - En av Dina mera kända insatser på va-verket är inspektionen av Vombledning I när den färdigställts. Hur gick det egentligen till? - Den var rolig. Lennart Larsson och jag kom överens om att göra det växelvis. Det tog två dagar för sträckan Vomb-Malmö. Vi använde en specialkonstruerad vagn. Vi stod med ena knäet på vagnen och sparkade oss fram i ledningen med en pannlampa på huvudet. Vi trodde det skulle bli syrebrist och använde först en fläkt för att blåsa in luft. Det blev ett förfärligt oljud. Det blev tillräckligt drag med öppna däxlar så fläkten kunde slopas. En kröp ned i manhålsluckan medan den andre placerade sig vid öppningen längre bort. Längsta åksträckan utan öppning var 1,8 km. Ledningen användes som rörtelefon. Varje skarv protokollfördes, och för varje skarv som passerades rapporterades om tillståndet till protokollföraren. Vi fann både verktyg och hoppandre grodor. Det stod ju 30-40 cm vatten i ledningens lågpunkt. - Du är ju norrlänning från Jämtland. Har du haft nytta av Dina norländska färdigheter här i Skåne? - Ja, under kriget åkte jag skidor från Veberöds järnvägsstation till Vombverket. Det var ont om bensin då. Vintern 1942 blev det driftstopp i Grevie. Första dagen gick jag till Grevie, sen blev det skidor. På tal om vinter så har jag inte frusit någonstans så som i Skåne. Vinden blåser rakt igenom kläderna. - Känns det svårt att lämna va-verket? - Både - och. Just nu känns det skönt. De senaste åren har varit stressiga. Men självklart kommer jag att sakna allt det roliga och framförallt kamratskapet. - Vilket har glatt dig mest under de här åren? - Det var roligt att efter alla utredningar sätt igång Vombverket. Det hade varit mycket bekymmer med vattenförsörjningen under kriget. - Hur många personer var anställda vid va-verket 1937? - Antalet har underligt nog inte ökat mycket. Det fanns 223 anställda år 1937, varav 202 kollektivt anställda och 21 tjänstemän. Idag har vi ca 300 anställda, varav 130 GS-anställda och 170 tjänstemän. Vi hade förr om åren inte så mycket maskiner. - Hur tycker du utvecklingen varit under Dina chefsår? - Min tjänstgöringstid har råkat sammanfalla med en våldsam utveckling på verket. Detta återspeglas dels i kostnader och dels i vattenmängder. Kostnaden för drift- och kapitalutgifter har ökat från 2,5 till 100 MKr per år. |
Om vi summerar alla investeringar som gjorts blir summan 360 MKr för vatten- och avloppsanläggningar. Omräknat i dagens penningvärde motsvarar detta ca 600 MKr. Vattenförbrukningen har ökat från 185 l/p·d till 348. Vattenpriset har ökat från 25 till 80 öre/m³. - Vad skulle Du vilja önska verket? - Ett lugnare arbetstempo nu när vatten- och avloppsfrågorna i huvudsak är lösta och man kan följa med i lugnare takt. Jag hoppas, att Sydvattenprojektet blir lyckligt genomfört. - Vad tror Du om framtiden för va-verket? - Utvecklingstakten minskar. Grunden är lagd för en tid framöver. Miljöskyddskraven kommer dock att öka och ställa krav på pengar och arbete. Vi måste betala om vi vill ha en god miljö. Glöms ofta bort när miljögrupper kräver åtgärder. Vissa grupper går med skygglappar för ögonen utan att se åt sidan vad övriga samhällsbehov kräver i pengar. Kostnadsaspekten måste vara med här som annars i samhällsbyggandet. - Är det något speciellt projekt Du skulle vilja följa upp? - Sydvattenprojektet. Jag är även nyfiken på hur avloppsvattenfrågan kommer att utvecklas med tanke på Öresund. Ett renare Öresund hare varit ett önskemål i Öresundskommittén, där jag suttit med i 25 år. - Skall Du bo kvar i Malmö eller flyttar Du till Norrland? - Nej, jag stannar kvar här. Jag har trivts fantastiskt bra i Skåne. Det enda jag saknat är vintern med snö, så jag har farit till Norrland någon vecka mest varje år. - Slutligen den oundvikliga frågan i sådana här sammanhang. Hur skall Du få tiden att gå när Du slutar på va-verket? En dag för direktören på va-verket är ju fylld av intensivt arbete i telefon, sammanträden, upprättande av skrivelser. Kontrasten måste bli stor. - Jag har statligt förordnande som ledamot i va-nämnden, som fungerar som en domstol och sammanträder var 3:e eller 4:e vecka. Civilförsvaret och Stiftelsen för Tekniska Museets tillbyggnad kommer att ta något av min tid. Så skall jag ta upp mina hobbies: foto, filmning och målning. Hoppas jag får mer tid till friluftsliv och besöka de norrländska vildmarker, som jag ännu inte hunnit med.
|
Läs även: Fyra VA-chefer 2009, Sigvard Gudmundsons 100-årsdag. |
Läs även: Malmö va-verk under 40 år, en artikel som Sigvard Gudmundson skrivit. |
Läs även: Strömavbrottet den 18-20 mars 1942, en rapport av Sigvard Gudmundson, om arbetet i Grevie vintern 1942. |
Läs även: Gäst: Sigvard Gudmundson (om Cavat och Cavatina) |
Läs även: Mjukt vatten Om att mjukgöra vattnet och Sigvard Gudmundsons USA-resa 1950 |
Hem Home |
VA-Profiler Profiles within Water Supply and Sewerage |
Upp Up |
Senast uppdaterad 100330 |