Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

VA-Profiler i Asfaltblänk och Vattenstänk
Profiles within Water Supply and Sewerage
published in the journal Asfaltblänk och Vattenstänk

I personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk (1974-1992), fanns artiklar som kan inordnas under rubriken VA-Profiler.



Gunnar Behre

Sigvard Gudmundson

Gossen Rune

Ann-Christin Sundahl, Tilla Larsson

Sven Widing

VA-Profilen: Gunnar Behre
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 1/1974

Sigvard Gudmundson

Verksdirektören presenterar sin efterträdare: Gunnar Behre
Att Gunnar är född och uppväxt i trakten av Göta älvs mynn­ing vid Västerhavet behöver man inte betvivla. Det hörs på idiomet.

Och att hans far var gymnastik­di­rek­tör, det syns på håll­ningen. Där har man de båda mest märk­bara dragen i Gunnars ut­vänd­iga porträtt.

Men färgerna måste mjukas upp för att bli rättvisa. Över 27 års jobb med vatten och avlopp i Skåne har måhända gett litet av slättprofil åt Kålle-snacket.

Till bilden hör ju också att Gunnar på senare år etablerat sig som ”bonde” på Söderslätt - åt­minst­one stadstorpare. Och det är ju också ett gott teck­en.

Vad hållningen beträffar så kan man ju snabbt konstatera att Gunnar inte alls är så styvnackad som han ser ut bakifrån. Framsidan är gladlynt och öppen och lätt att prata med.

I könsdiskrimineringsdebattens era som då och då gör sig på­mind tar Gunnar gärna flickornas parti och försöker ordna så att de ska få samma möjligheter att komma ut på fältet, som deras manliga arbetskamrater och ges tillfälle se det praktiska bakom ritningsteorin. Frisk luft är också nyttig ibland.

Om jag skulle göra ett försök att analysera Gunnars teoretiska va-meriter så kom­mer jag fram till att han måste ha lärt sig det mesta efter det han kom till va-verket 1950.

Därför att jag kommer ihåg att han på sin tid anställdes av vår gamle chef Alfred Jerdén uteslutande - ja kanske inte helt ute­slut­ande - för att han hade ett fint gymnastikbetyg.

Alfred höll styvt på fysisk spänst och kondition som grund­en för god andlig prestation.

Alltnog, här vill jag kort och gott konstatera att Gunnar gjort sig känd som skicklig va-utredare både tekniskt och eko­nom­iskt. Miljösidan får vi inte heller glömma. Gunnar har limno­logi­ut­bild­ning vid Lunds Universitet bakom sig. Va-verkets drift­problem har han också brottats med under 4 ½ år.


Privat är Gunnar förutom ”lantbrukare” bl a även kortoxe och skidåkare. Till lant­bruk­et hör hästuppfödning för att hans döttr­­ar ska kunna rida. (Åtminstone har jag hört att han själv emellanåt gett hästen en hötapp).

Som bridgespelare är Gunnar välkänd och uppskattad bland gelikar. Något SM-tecken har han väl också tillsammans med sin maka Ingalill. Skidåkningen brukar bedrivas i vår­vinter­fjäll­en gärna som färdledare för någon skolgrupp.

Till slut tillåter jag mig citera Hawamals kloka ord som ett gott råd till Gunnar när han nu ska ta hand om va-skutan:

Listig man, som lyss till råd,
mästrar sin makt med måtta,
bland orädda han inser snart,
att ingen övergår allt.


VA-Profilen: Sigvard Gudmundson
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 2/1974

Per Ansner

Gutten, vad skall du göra när du slutar på VA-verket?
Intervju med avgående VA-direktören Sigvard Gudmundson.

Är detta en raljant, kanske respektlös inledning på en intervju med direktören för Malmö vatten- och avloppsverk? Inte alls! All respekt finns kvar, men här ligger en kamratlig ton und­er, som är betecknande för samarbetet på va-verket mellan chefen och underställda.

VA-verket var på Guttens initiativ en av de första för­valt­ning­ar­na i kommunen där tilltalsordet Du infördes genomgående. Kan en chef vara kamrat med alla medarbetare under sig? Vi låter frågan gå vidare till D/va.

Ja, det har inte varit några svårigheter. Arbetet har inte på­verk­ats negativt. Tvärtom. Det blir lättare att umgås och sam­arbeta. Om jag minns rätt var det på en personalfest på Mor­iska paviljong­en som jag föreslog titelbortläggningen.

Chefen avgår den 1 april. Det är inget aprilskämt, som många säkert frestas att tro med hänsyn till den spänst, som Gutten besitter idag.

- När började Du på va-verket?

- Den 11 mars 1937. Min första söndag här nere var en solig, strålande vinterdag. Jag var imponerad av Skånevintern.

- En av Dina mera kända insatser på va-verket är in­spektionen av Vombledning I när den färdigställts. Hur gick det egent­ligen till?

- Den var rolig. Lennart Larsson och jag kom överens om att göra det växelvis. Det tog två dagar för sträckan Vomb-Malmö.

Vi använde en specialkonstruerad vagn. Vi stod med ena knäet på vagnen och sparkade oss fram i ledningen med en pann­lampa på huvudet.

Vi trodde det skulle bli syrebrist och använde först en fläkt för att blåsa in luft. Det blev ett för­färligt oljud. Det blev tillräckligt drag med öppna däxlar så fläkten kunde slopas.

En kröp ned i manhålsluckan medan den andre placerade sig vid öppningen längre bort. Längsta åksträckan utan öppning var 1,8 km. Ledningen användes som rörtelefon.

Varje skarv protokollfördes, och för varje skarv som passerades rapport­er­ades om tillståndet till protokollföraren. Vi fann både verk­tyg och hoppandre grodor. Det stod ju 30-40 cm vatten i led­ning­ens lågpunkt.

- Du är ju norrlänning från Jämtland. Har du haft nytta av Dina norländska färdigheter här i Skåne?

- Ja, under kriget åkte jag skidor från Veberöds järn­vägs­station till Vombverket. Det var ont om bensin då.

Vintern 1942 blev det driftstopp i Grevie. Första dagen gick jag till Grevie, sen blev det skidor. På tal om vinter så har jag inte frusit någon­stans så som i Skåne. Vinden blåser rakt igenom kläderna.

- Känns det svårt att lämna va-verket?

- Både - och. Just nu känns det skönt. De senaste åren har varit stressiga. Men självklart kommer jag att sakna allt det roliga och framförallt kamratskapet.

- Vilket har glatt dig mest under de här åren?

- Det var roligt att efter alla utredningar sätt igång Vomb­verk­et. Det hade varit mycket bekymmer med vattenförsörjningen under kriget.

- Hur många personer var anställda vid va-verket 1937?

- Antalet har underligt nog inte ökat mycket. Det fanns 223 an­ställda år 1937, varav 202 kollektivt an­ställda och 21 tjänste­­män. Idag har vi ca 300 anställda, varav 130 GS-an­ställda och 170 tjänstemän. Vi hade förr om åren inte så mycket maskiner.

- Hur tycker du utvecklingen varit under Dina chefsår?

- Min tjänstgöringstid har råkat sammanfalla med en våldsam utveckling på verket. Detta återspeglas dels i kostnader och dels i vattenmängder. Kostnaden för drift- och kapitalutgifter har ökat från 2,5 till 100 MKr per år.



Om vi summerar alla investeringar som gjorts blir summan 360 MKr för vatten- och avloppsanläggningar. Omräknat i dagens penningvärde motsvarar detta ca 600 MKr. Vatten­för­bruk­ning­en har ökat från 185 l/p·d till 348. Vattenpriset har ökat från 25 till 80 öre/m³.

- Vad skulle Du vilja önska verket?

- Ett lugnare arbetstempo nu när vatten- och avloppsfrågorna i huvudsak är lösta och man kan följa med i lugnare takt. Jag hoppas, att Sydvattenprojektet blir lyckligt genomfört.

- Vad tror Du om framtiden för va-verket?

- Utvecklingstakten minskar. Grunden är lagd för en tid fram­över. Miljöskyddskraven kommer dock att öka och ställa krav på pengar och arbete. Vi måste betala om vi vill ha en god miljö.

Glöms ofta bort när miljögrupper kräver åtgärder. Vissa grupp­er går med skygglappar för ögonen utan att se åt sidan vad övriga samhällsbehov kräver i pengar. Kost­nads­aspekt­en måste vara med här som annars i sam­hälls­bygg­an­det.

- Är det något speciellt projekt Du skulle vilja följa upp?

- Sydvattenprojektet. Jag är även nyfiken på hur av­lopps­vatten­­fråg­an kommer att utvecklas med tanke på Öresund. Ett renare Öresund hare varit ett önskemål i Öre­sunds­kom­mitt­én, där jag suttit med i 25 år.

- Skall Du bo kvar i Malmö eller flyttar Du till Norrland?

- Nej, jag stannar kvar här. Jag har trivts fantastiskt bra i Skåne. Det enda jag saknat är vintern med snö, så jag har farit till Norrland någon vecka mest varje år.

- Slutligen den oundvikliga frågan i sådana här sammanhang. Hur skall Du få tiden att gå när Du slutar på va-verket?

En dag för direktören på va-verket är ju fylld av intensivt arbete i tele­fon, sammanträden, upprättande av skrivelser. Kontr­ast­en måste bli stor.

- Jag har statligt förordnande som ledamot i va-nämnden, som fungerar som en domstol och sammanträder var 3:e eller 4:e vecka.

Civilförsvaret och Stiftelsen för Tekniska Museets till­bygg­nad kommer att ta något av min tid. Så skall jag ta upp mina hobbies: foto, filmning och målning.

Hoppas jag får mer tid till friluftsliv och besöka de norr­länd­ska vildmarker, som jag ännu inte hunnit med.



Anm: D/va var en intern tjänstebeteckning för
Direktören för va-verket.
Läs även:   Fyra VA-chefer 2009,   Sigvard Gudmundsons 100-årsdag.
Läs även:   Malmö va-verk under 40 år,   en artikel som Sigvard Gudmundson skrivit.
Läs även:   Strömavbrottet den 18-20 mars 1942,   en rapport av Sigvard Gudmundson, om arbetet i Grevie vintern 1942.
Läs även:   Gäst: Sigvard Gudmundson   (om Cavat och Cavatina)
Läs även:   Mjukt vatten   Om att mjukgöra vattnet och Sigvard Gudmundsons USA-resa 1950

Hem
Home
VA-Profiler
Profiles within Water Supply and Sewerage
Upp
Up
Senast uppdaterad 100330