Hagalund Övre, SJ:s driftverkstad
Arkitekt: Folke Zettervall |
| Huvudsta, Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg (SWB) lokstall |
Bofors, Nora Bergslags järnväg (NBJ)
N 59.3263 - E 14.5410 |
| Kil, Bergslagernas Järnvägar (BJ) |
© Eber Ohlsson 2005 |
Kristinehamn, Mora-Vänerns järnväg (MVJ)
N 59.3169 - E 14.1013 |
Munkfors, Nordmark-Klarälvens järnväg (NKlJ)
N 59.8388 - E 13.5373 |
| Sandaholm, Åmål-Årjängs järnväg (ÅmÅJ) |
© Eber Ohlsson 1992 |
Nora, Nora Bergslags järnväg (NBJ)
N 59.5155 - E 15.0409 |
Järnboås, Nora Bergslags järnväg (NBJ)
59.6546 - 14.8666 |
| Kolbäck, Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg (SWB) |
Byggt: 1931 |
| Riddarhyttan, Köping-Uttersberg-Riddarhyttans järnväg (KURJ) |
 |
© Eber Ohlsson 2009 |
Järnvägen hade den ovanliga spårvidden 1093 mm pga av måttförväxling. Banan var planerad för 1067 mm.
Lokstallet byggdes 1888, medan vattentornet tillkom 1930. I vattentornets reservoar finns nu en utställning om järnvägen och industrin i Riddarhyttan. |
Jädraås, Tallås-Jädraås järnväg (TJJ - del av DONJ)
N 60.8409 - E 16.4711 |
 |
 |
 |
År 1913 brann den nya verkstaden ner till grunden, bara två år gammal. Som en direkt följd av vattenbristen vid branden på-börjades genast bygget av detta imponerade vattentorn. Det dimensionerades för betydligt större kvantiteter än vad tank-ningen av loken erfordrade.
Det ska därför snarare ses som ett reguljärt vattentorn varifrån vattenledningar utgick till byggnader och brand-poster. Till bygget köptes minst 9 330 slaggtegel och till murningen be-ställdes en hel vagn med kalk!
Dessa tunga slaggtegel lastades om i Ockelbo för 1 öre per sten och omlastningen av den hela vagnslasten kalk kostade bara 3 kronor.
Tanken ligger på 14,2 meters höjd över spåret och rymmer 72 kubikmeter. Den totala pumphöjden var 27,2 meter och vattnet pumpades upp från dammen vid hyttan.
Ledningen var 400 meter lång och till detta fanns en centrifugal-pump, vars kapacitet var 500 liter i minuten. Någon tankning av |
|
lok har inte skett på länge vid tornet utan DONJs lok tankades istället vid den stora kolbrygga som fram till sextiotalet fanns vid infarten från Linghed.
Tanken i vattentornet har inte använts sedan banan lades ner och pumparrangemanget slopades en bit in på 1970-talet.
Efter ångloksepoken fanns högst upp en radiomast för radio-dirigering av trafiken och det var också då den invändiga spiraltrappan sattes in. Tidigare fanns bara inmurade stegjärn i hörnen, vilket knappast är något för den som lider av svindel.
Notera även vindflöjeln med sitt sirliga ångtåg. Denna är givetvis gjord av järnvägens personal och torde även ha suttit på det tidigare vattentornet. Under tiden med radiomast var flöjeln nedtagen.
Den var dock undanlagd i säkert förvar av järnvägspersonalen, varför den snabbt kunde återbördas till sin plats sedan masten tagits ned. |
Gävle, Lokstallet (Järnvägsmuseet)
N 60.6640 - E 17.1733 |
| Holmsveden, Norra stambanan |
© Eber Ohlsson 1979 |
© Eber Ohlsson 2005 |
© Eber Ohlsson 2005 |
© Eber Ohlsson 2005 |
Kropptjärn, Orsa-Härjedalens järnväg (OHJ)
N 61.8855 - E 14.5632 |
Sveg, Indlandsbanan
N 62.0373 - E 14.3512 |
Flåsjön, Inlandsbanan
N 64.0068 - E 15.8926 |
Gulåtjärn, Inlandsbanan
N 63.4910 - E 14.8932 |
Nederhögen, Inlandsbanan
N 62.4117 - E 14.4265 |
Trångsviken, Norrländska tvärbanan Bräcke-Storlien
N 63.3312 - E 14.0148 |
|
Information på vattentornet
Reservoarvolym: 20 m³
Tornet är flyttat från en plats 100 m väster om stationshuset. |
Östersund, Bangården
N 63.1643 - E 14.6451 |
Meselefors, Inlandsbanan
N 64.4406 - E 16.8149 |
Vilhelmina, Järnvägsgatan
N 64.6195 - E 16.6573 |
Lappträsk, Haparandabanan
N 66.0316 - E 23.5082 |
Älvsbyn, Stambanan genom övre Norrland
N 65.6778 - E 20.9940 |
| Skelleftehamn, statsbanan Bastuträsk-Skellefteå-Skelleftehamn |
Rossön, statsbanan Forsmo-Hoting
N 63.9225 - E 16.3502 |
|
