Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Vattentorn: Småland/Water Towers: Småland

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Vattentorn: Småland
Water Towers: Småland

Sandbäcks-hult

Smålands-stenar

Strömsnäsbruk

Strömsnäs-bruk

Sundhults�brunn

Alvesta, Aringsåsvägen
N 56.8973 - E 14.5739

Reservoarvolym: 900 m³
HVY över mark: 29 m
Färdigt år: 1959
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Armerad Betong

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Alvesta, Södra Stambanan (SSb) (railway)
N 56.9042 - E 14.5627

Från skriften "Alvesta Järnvägsstation, byggnadsminne i Kronobergs län":
SJ byggde 1909-10 ett lokstall med 6 platser. Samtidigt byggdes två vattentorn, ett sammanbyggt med lokstallet (bilden ovan) och ett i söder vid Salens strand. Det senare är sedan länge borta. Fram till 1950-talet användes ånglok på sträckan Borås-Alvesta-Växjö. /Ingrid Evaldsson

Vislanda, Sockenvägen
N 56.7746 - E 14.4258

Aneby, Vattengatan
N 57.8401 - E 14.8015

Reservoarvolym: 300 ³
HVY över mark: 25 m
Färdigt år: 1960
Projektör: AIB
Entreprenör: Rambrant & Broddegård

Sundhultsbrunn, Morgonstigen
N 57.9302 - E 14.9179

Frinnaryd, Östra Stambanan (ÖSb) (railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC00530
Frinnaryd 1928.

Eksjö, Storegårdsgatan (Gamla vattentornet)
N 57.6689 - E 14.9786

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Eksjö, Prästhagsgatan (Nya vattentornet)
N 57.6656 - E 14.9955

Ingatorp
N 57.6420 - E 15.4181>

Ingatorp, Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBEB01078
Ingatorp 1972.

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBEB01080
Ingatorp 1972.

Emmaboda, Rasslebygd
N 56.6388 - E 15.5624

Linnefors, CWJ (Karlskrona-Växjö Järnväg) (railway)
(tower demolished)

Bilden, förmedlad av Torsten Israelsson, ingår i en bildsamling tillhörig Göran Persson, Vissefjärda.

Fotograf: Egon Jonsson, Karamåla, Vissefjärda.
Bilden förmedlad av Torsten Israelsson.

Till vänster tankar loket vatten. Vattentornet revs efter det att banan blev elektrifierad 1954-55.

Mer information om Linnefors station finns på sajten för Linnefors Stationshus Vänner.

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA03453
Linnefors 1946.

Anderstorp, Lindvägen
N 57.2677 - E 13.6360

Gislaved, Hulugårdsvägen
N 57.2989 - E 13.5295

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Reftele, Jättevägen
N 57.1802 - E 13.5948

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Smålandsstenar, Furugatan
N 57.1580 - E 13.3923

Gnosjö, Säterivägen
N 57.3647 - E 13.7549

Gnosjö, Borås-Alvesta Järnväg (BAJ) (railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA03303
Gnosjö 1940.

© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC00602
Gnosjö 1933.

Hultsfred, Skolgatan
N 57.4833 - E 15.8378

Reservoarvolym: 350 m³
HVY över mark: 21 m
Färdigt år: 1953
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Målilla, Hägelåkravägen
N 57.3938 - E 15.8147

Silverdalen, Parkvägen
N 57.5391 - E 15.7434

Lönneberga, Kyrkvägen
N 57.5498 - E 15.7155

Virserum, Käringeryggen
N 57.3268 - E 15.5794

Mörlunda, Ryssebovägen
N 57.3258 - E 15.8852

Järnforsen
N 57.4056 - E 15.6278

Järnforsen, Vetlanda järnvägar (VJ) (railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBAA05881
Järnforsen 1961-08-22.

Hultsfred, Lokstallet (railway)
N 57.4834 - E 15.8482

Högsby
N 57.1841 - E 16.0232

Berga, Kyrkvägen
N 57.2192 - E 16.0422

Jönköping, Åsenverket (markreservoar)

Skyltext vid Åsenverket

Åsenverket

Jönköping var den tredje staden i Sverige som byggde vattenledning. Behovet av "godht" dricksvatten var stort när ledningen byggdes, år 1865. Åsenverket anlades med sandfilter och utjämningsbassäng. Bassängerna blev ett attraktivt utflyktsmål. Vattnet från vattenledningen leddes till en början inte in i husen, utan distribuerades vid bestämda hämtningsställen.

Gott om dåligt vatten
Staden låg huvudsakligen i området mellan sjöarna Rocksjön, Lillsjön (Munksjön) och Vättern. En stad så kringfluten av vatten kunde nog skaffa tillräckliga kvantiteter, men kvaliteten var ett stort problem. De hygieniska förhållandena gjorde det öppna vattnet i sjöar och kanaler olämpligt att dricka. Dricksvattnet hämtades i allmänhet ur Vättern från små bryggor. I stormigt väder och speciellt under den kalla årstiden var det allt annat än lätt. Det ankom på kvinnorna att forsla de tunga såarna med vatten den långa vägen hem, i ett ok vilande på axlarna. Ibland anlitade de hellre kanal- eller Lillsjövattnet. Så här skrev Thecla Wrangel i sin bok Från forna tider:

"- befanns vattnet knappt i kökssån och ville man spara sig en smula hade man ju vid södra gatlängan kanalen så nära till hands. Hur ofta såg jag ej kökspigorna komma löpande ner till denna kanals stillastående vatten för att där rensa fisk och rotsaker eller för att skölja upp ett par kökshanddukar eller köksförkläden i samma kanal där kattungar och råttor dränktes och nattkärlen, täckta med förklädet, tömdes i arla morgonstunden av bakgårdens madammer."

Stinkande utlopp
Kanalen fungerade delvis som kloakledning. När utloppet ibland slammade igen, gav det ruttnade innehållet upphov till obehaglig lukt. Samma var förhållandet i Lillsjön där orenligheter från Smedjegatans garverier, snusfabriker och slakterier tömdes ut.

Vättervattnet var inte heller särskilt rent inne vid land. En hel del orenligheter tömdes direkt i sjön, och vid nordlig vind kunde det hända att avskrädet bildade ett lager ovanpå vattnet, där hämtningen av dricksvattnet gjordes.

Koleraepidemier.
I dåliga hygieniska förhållanden som dessa fanns jordmån för epidemier och sjukdomar av olika slag. Magtyfus härjade ofta. Men svårast var naturligtvis koleran. Den härjade som värst 1834 men förekom även senare. År 1853 åsamkade koleran staden utgifter på 10.000 riksdaler.

Juni källa
I samband med epidemin kom så frågan om en vattenledning på tal. År 1854 lämnade lantmätarna Engström och Strandberg in en hemställan att "magistraten måtte bereda lämplig väg till avhjälpandet af stadens behof av godht dricksvatten". De lämnade också karta och kostnadsförslag över vattenledning från Junikällan, belägen på hemmanet Åsens ägor. Magistraten var inte vidare tilltalad av förslaget, men utlyste ändå ett sammanträde.

Till detta möte hade allmänheten mött upp talrikt. Resultatet blev att man beslutade anlägga vattenledning, på stadens bekostnad, i enlighet med Engströms och Strandbergs förslag. Kostnaden var beräknad till 70.000 riksdaler. För ytterligare utredning tillsattes en kommitté. Därpå blev det tvärstopp. Kanske beroende på stadens ekonomi. Staden hemsöktes på den tiden av svåra eldsvådor med stora förluster för stad och enskilda.

Brännvinsbolaget anslår medel
Utskänkningsbolaget hade börjat avsätta medel till vattenledningen genom ett årligt anslag av överskottet. Några delägare i bolaget företog därför en egen undersökning av vattentillgången i stadens omgivningar. Den torra sommaren 1859, efter en månads ihållande torka, prövades källorna vid Åsen. Undersökningen gav till resultat, att Junikällan kunde lämna 20 kannor vatten i minuten. De rekommenderade därför förslaget att hämta vattnet till vattenledningen därifrån.

Järnvägen tar upp frågan
Frågan blev åter aktuell 1864. Den nybyggda järnvägen hade behov av vattenledning. Järnvägsstyrelsen förklarade sig villig att lämna bidrag till vattenledningens byggande, "då den kunde komma att draga nytta av densamma".

Dessutom hade järnvägen stängt det fria tillträdet till Vättern. Förutom svårigheten att nå dricksvattnet medförde detta betydande faror ur brandsynpunkt. Stadens träbebyggelse eldhärjades ofta. Med utsikt att få ekonomiskt stöd av järnvägen tillsatte nu fullmäktige ytterligare en kommitté.

Överkörd kommitt�
Kommitt�ns arbete blev dock förekommet. En överstelöjtnant Leijonancker hade nämligen i skrivelse till stadsfullmäktige skissat upp ett förslag till en vattenledning för en beräknad kostnad av 170 000 riksdaler. Som chef för byggnadsarbetet föreslog Leijonancker civilingenjören Apelberg, som "i ett för allt betingade sig 6 000 riksdaler" för sitt arbete. Arbetslönerna för hela bygget uppgick till 61 000 riksdaler.

Fullmäktige fattade då beslutet att vattenledningen skulle anläggas. Finansieringen skulle ske dels genom lån, dels genom avgifter från konsumenterna. Vattnet skulle betalas "i mån av den förmodade vattenkonsumtionen och den enskildes förmögenhetsvillkor". Jönköpings utskänkningskommitté lovade att bidra med medel. Men Järnvägsstyrelsen kunde inte vänta, utan lät gräva brunn på västra stadsdelen.

Damm och reningsverk
Vattenledningens vatten hämtades alltså uppifrån June�bäcken, så staden fick sitt vatten med självtryck. Genom att anlägga en damm på det ställe, där bäcken störtade genom en djup bergsklyfta, plus en mindre dammbyggnad, åstadkoms ett dammbäcken med ytan 11.200 m² och volymen 26.200 m³ Den större dammbyggnadens krön förlades på 90,7 meter över Vätterns yta. Dammen är urgrävd till fast botten, och den uppbyggda sidan vid utloppet är en kallmur utförd i granit. (se bild)

Till tätning i dammen användes puddling eller ältad lera, som byggdes upp i form av en vägg med en tjocklek på 0,9 m botten och 0,6 m i toppen. För att skyddas mot frost placerades lerväggen mellan kallmuren och den mot bäckenet stensatta fyllningen.

Strax nedanför dammen anlades ett öppet sandfilter med ytan 450 m² för filtrering av vattnet samt en öppen reservoar med volymen 950 m³. Ledningen från dammen till filtret bestod av 200 mm grova gjutna järnrör. Huvudledningen till staden bestod också av 200 mm järnrör. Byggnadssättet för filtret och reservoaren är särskilt anmärkningsvärt, eftersom man här utelämnade den obligatoriska lerpuddeln. Man stampade i stället omsorgsfullt sidorna och bottnen i bassängerna. Bassängerna är utgrävda i fint lerblandat grus, och beklädda med ca 12 cm tjocka kalkstenshällar.

Filterbädden, som har en tjocklek av 1,8 m, utfördes i olika lager rullsten, singel och grus upp till 1,05 m och därovan 0,75 m filtersand.

äntligen klart
Vattenledningen togs i bruk i november 1865 och färdigställdes på sommaren 1866. Den hade då kostat i runda tal 190 000 kronor. Drätselkammaren hade bisträckt med 100.000 och resten hade brännvinsbolaget betalat. Anmärkningsvärt är att ett enskilt bolag kunde bidra med så stort belopp. Kanske berodde det på att brännvin ansågs vara ett så osvikligt medel mot kolera, att inkomsterna från epidemin möjliggjorde bolagets generösa anslag.

Vattenledningen utrustades med en hel del finesser ifråga om reservoaren och reningsanläggningen. Den blev dessutom en sevärd attraktion. Både Jönköpingsbor och hitresta turister fotvandrade hela vägen från staden upp till Åsenverket för att beskåda det sprudlande vattnet i bassängerna.

När ledningen efterhand byggdes vidare ut i staden blev vattenmängden otillräcklig. Trots flertalet utvidgningar med Hökabäcken, Ulvstorpsbäcken och senare Sandserydsbäcken, trots större ledningsdimension och ny högreservoar 1935, måste nya vattenverk till. Först Ekelundshov vid Vättern och senare Häggeberg. Åsenverket var i bruk fram till 1958.

K�llor: Artikel av civilingenjor C. A. Brooberg införd i Svenska Kommunaltekniska Föreningens Handlingar 1924. Artikel Jönköpings Posten 1936 av signaturen Falk

Jönköping, Södra Stambanan (SSb) (railway)
(Södra Stambanan = Malmö-Nässjö-Falköping)
57.7880 - 14.1510

Jönköping, Södra Stambanan (SSb) (railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBAA02548
Jönköping 1929-01-16.

Tenhult, Klevavägen
N 57.7109 - E 14.3304

Öxnehaga, Kohagsgatan
N 57.7711 - E 14.2732

Öxnehaga (2)

Öxnehaga (3)

Pettersberg, Broholmsvägen
N 57.7819 - E 14.3024

Barnarp, Björkvägen
N 57.7010 - E 14.1792

Kalmar, Västra Vallgatan (Gamla vattentornet)
N 56.6637 - E 16.3599

Reservoarvolym: 483 m³
Höjd över mark: 65 m
Färdigt år: 1900
Arkitekt: Hans Hedlund
Avställt som vattentorn: 1972
Ombyggt till bostäder: 1984

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling. Bildtext: Vesterport, Västra Valllgatan och Vattentornet år 1905.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Förslag till ombyggnad av gamla vattentornet, planer och sektion. Ritning av K-konsult 810820. Click to Enlarge.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Kalmar, Klunkens backe (Nya vattentornet)
N 56.6950 - E 16.3394

Reservoarvolym: 4 500 m³
HVY över mark: +60 m
Höjd över mark: 45,5 m
Största diameter: 43,76 m
Färdigt år: 1972

Tornets utformning är resultatet av en arkitekttävling mellan arkitektstuderande vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund, varvid det förslag som vann både myndigheters och allmänhetens gillande fick ligga till grund för det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Tändsticksask. Från Eber Ohlssons samling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Kalmar, Södra Långgatan (old steam mill)
N 56.6642 - E 16.36701408

Kalmar S Kalmar järnväg (KJ) (railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA03548
Kalmar S 1950

Ljungbyholm Kalmar-Torsås järnväg (KTJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAA11763
Ljungbyholm 1966-07-02.

Hovmantorp Karlskrona-Växjö järnväg (CVJ) (railway)
N 56.7858 - E 15.1408

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA03493
Hovmantorp 1940.

Kosta-(Lessebo) järnväg (KLJ)(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC00987
Kosta 1910.

Ljungby, Åsgatan
N 56.8382 - E 13.9321

Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: 40 m
Färdigt år: 1961
Projektör: VBB
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Strömsnäsbruk, Wennerbergsgatan
N 56.5436 - E 13.7421

Strömsnäsbruk Skåne-Smålands järnväg (SSJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBAA04828
Strömsnäsbruk 1940.

Mönsterås, Europaväg 22
N 57.0496 - E 16.4377

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Vattenmagasinets volym: 900 m³
HVY över mark: 39 m
Färdigställandeår: 1960
Projektör: Skånska Cementgjuteriet
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

© Eber Ohlsson 1989

Mönsterås Mönsterås järnväg (MÅJ)(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ05881
Mönsterås 1916.

Blomstermåla, Vattentornsvägen
N 56.9754 - E 16.3492

Fliseryd, Moavägen
N 56.1225 - E 16.2690

Sandbäckshult, Mönsterås-Åseda järnväg MÅJ (railway)
N 56.9958 - E 16.2888

Bankeberg, Bankebergs Gård (agrarian)
N 57.1208 - E 16.1882

The water tower is from 1910 and is built in three floors from the beginning. The water tower served a milkery and all houses on the farm Bankebergs Gård. It has been used as a water tower until 1948, when the milkery in Bankeberg was closed down.

The water tank is on the third floor and cannot be removed. In the water tower is there now a flat with three rooms, kitchen and toilet/shower.

An old gentleman lives there since about 30 years. The two chimneys are still used, even if we now have central heating.

My family who owns Bankebergs Gård.

Karl Johan Johansson

På facebook (Jenny Andersson är på Bankebergs Gård) fanns följande information 2018-11-24 :
Vattentornet på Bankeberg är ledigt att hyra from 1/2-2019. Två våningar, tre rum uppe ett rum nere samt kök, badrum och hall. Dubbelgarage, förråd samt växthus på tomten. Egen infart. Pm vid intresse.

Nybro, Algatan
N 56.7512 - E 15.9074

Knivingaryd, Mönsterås-Åseda järnväg MÅJ (railway)
N 56.9216 - E 15.9791

Anneberg
N 57.7229 - E 14.7900

Nässjö, Hembygdsparken
N 57.6598 - E 14.6958

Reservoarvolym: 2 000 m³
HVY över mark: 27 m
Färdigt år: 1963
Projektör: Viak
Entreprenör: Stenbeläggningar

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Nässjö, Lokstationen Södra stambanan SSB (railway)
N 57.6609 - E 14.6831

Nässjö Södra Stambanan (SSb)(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAA07148
Nässjö 1928.

Forserum
N 57.7014 - E 14.4771

	Reservoarvolym: 400 m³ HVY över mark: 28 m Färdigt år: 1962 Projektör: Orrje & Co Entreprenör: Nya Asfalt

Kristdala, Tallbarrsgatan
N 57.4044 - E 16.2133

Reservoarvolym: 200 m³
HVY över mark: 19 m
Färdigt år: 1956
Projektör: Orrje & Co
Entreprenör: Armerad Betong

Oskarshamn, Fridhemsgatan (Gamla vattentornet)
N 57.2698 - E 16.4426

Oskarshamn, Stengatan (Nya vattentornet)
N 57.2579 - E 16.4427

Reservoarvolym: 1 800 m³
HVY över mark: 36 m
Färdigt år: 1958
Projektör: Skånska Cementgjuteriet
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Påskallavik, Vattugatan
N 57.1651 - E 16.4468

Click to Enlarge

Uppgifter i Kungl Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
bok VA 19 1967 "Vattentorn i Sverige"

Reservoarvolym: 75 m³
HVY över mark: 21 m
Färdigt år: 1955
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

VBB:s egna uppgifter

Fårbo
N 57.3785 - E 16.4824 N 57.3786 - E 16.4820

Oskarshamn, Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ (railway)
N 57.2596 - E 16.4607

Click to Enlarge.

Sävsjö
N 57.4079 - E 14.6556

Sävsjö, Södra Stambanan (railway)
N 57.4048 - E 14.6656

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE07089
Sävsjö 1920.

Norraryd
Karlshamn-Vislanda järnväg (KWJ/KVBJ)
Hönshylte-Kvarnamåla järnväg (HKJ)
N 56.4829 - E 14.6957

Torsås Kalmar-Torsås järnväg (KTJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAA08573
Torsås 1970.

Åseda, Torpagatan
N 57.1628 - E 15.3465

Reservoarvolym: 400 m³
HVY över mark: 14 m
Färdigt år: 1961
Projektör: Viak
Entreprenör: EMO, Åseda

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Sävsjöström Nybro-Sävsjöström Järnväg (NSJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KCAC16876

Vaggeryd, Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) (railway)
N 57.4974 - E 14.1446

© Sveriges Järnvägsmuseum, KdDAA08826
Vaggeryd 1996-02-21.

Vetlanda
N 57.4411 - E 15.0925

Reservoarvolym: 1 000 m³
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1963
Projektör: Granholm & Kr�ger
Entreprenör: E Harbrecht

Korsberga, Bygdegårdsvägen
N 57.2985 - E 15.1301

Alseda Vetlanda-Målilla Järnväg (HvMJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBEB02662
Alseda 1965.

Kvillsfors Vetlanda-Målilla Järnväg (HvMJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBAA06665
Kvillsfors 1961-08-22.

Frödinge, Frödinge vattentorn
N 57.7007 - E 16.0077

Gullringen, Gullringens Vattentorn
N 57.8064 - E 15.7123

Rumskulla Vimmerby-Ydre järnväg (VYJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ05524
Rumskulla 1924.

Storebro, Vattentornsvägen
N 57.5927 - E 15.8400

Södra Vi, Parkgatan
N 57.7418 - E 15.7954

Vimmerby, Bryggaregatan
N 57.6688 - E 15.8686

Vimmerby, Lögstadsgatan (railway)
N 57.6601 - E 15.8624

Värnamo, Magnusgatan
N 57.1917 - E 14.0762

Värnamo, Halmstad-Nässjö järnväg, HNJ (railway)
N 57.1911 - E 14.0352

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA03264
Värnamo 1940.

Sölaryd Borås-Alvesta Järnväg (BAJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDBA03276
Sölaryd 1940.

Ankarsrum, Jonas Spånbergs väg
N 57.6979 - E 16.3590

Ankarsrum Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnväg (NVHJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ01901
Ankarsrum 1958.

Edsbruk, Kärrgatan
N 58.0178 - E 16.4707

Reservoarvolym: 150 m³
HVY över mark: 14 m
Färdigt år: 1952
Projektör: Orrje & Co

Fårhult Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar (NVHJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ01830
Fårhult.

Gamleby, Skogsvägen
N 57.8966 - E 16.4049

Reservoarvolym: 750 m³
HVY över mark: 24 m
Färdigt år: 1962
Projektör: Sven Hellgren, Stockholm
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Gunnebo, Ödängsvägen
N 57.7201 - E 16.5233

Jenny Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar (NVHJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KBDA00875
Jenny 1957-04-19.

Storsjö Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnväg (NVHJ)
(railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ00830
Storsjö 1906.

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAJ00831
Storsjö 1920.

Västervik, Kattkullegatan (Gamla vattentornet)
N 57.7533 - E 16.6471

Reservoarvolym: 500 m³
Färdigt år: 1905
Projektör: Johan Gustaf Richert
Tornet är ej i drift.

Västerviks dåvarande [1905] stadsvapen.

Vykort 1962. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Click to Enlarge

Click to Enlarge

Kalmar läns museum har gjort en byggnadsantikvarisk rapport augusti 2012:

Gamla vattentornet i Västervik. Bebyggelsehistorisk utredning.

Ladda även ner:

Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2. Plan och genomförandebeskrivning.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Västervik, Kolonivägen (Nya vattentornet)
N 57.7624 - E 16.6057

Reservoarvolym: 2 100 m³
HVY över mark: 17 m
Färdigt år: 1958
Projektör: VBB
Entreprenör: Armerad Betong

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Överum, Tallstigen
N 57.9872 - E 16.3018

Hovs kulle, Kungsgatan (tower demolished)
N 56.8849 - E 14.8076

Vattentorn från 1887. Vykort ställt till förfogande av Patrik Jonasson.

Grundmuren till vattentornet från 1887, vy fr nya vattentornet.

Grundmuren till vattentornet från 1887, med det nya vattentornet till vänster.

Hovs kulle, Kungsgatan (tower demolished)
N 56.8849 - E 14.8079

© Eber Ohlsson 1988
Vattentornet och domkyrkan,
vy fr vattentornet vid Teleborg.

Reservoarvolym: 1 200 m³
HVY över mark: 25 m
Färdigt år: 1957
Projektör: Viak
Entreprenör: Skånska Cementgjuteriet

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Tornen på Solberget

Byggherren Kärnhem, ägt av det norska bostadskooperativa bolaget Obos, har gjort en �coffee table book� på 160 sidor, som beskriver tillblivelsen av det prestigefyllda bostadshuset, där de på 25 sidor även förtjänstfullt har berättat om de båda vattentornen och dess historia.

Bokanmälan av Eber Ohlsson i VA-tidskriften Cirkulation nr 3/2019:

Teleborg, Teleborgsvägen
N 56.8449 - E 14.8262

Vattentornet på Teleborg kallas "Ekotemplet". Det är förståeligt eftersom Teleborgstornets konkava reservoarbottnen samtidigt ger rummet under ett konvext tak, och ett kupolformat tak kan få ljud att studsa på ett överraskande sätt. I Teleborg ger kupolformen en exeptionell stark ekoeffekt. Detta har blivit så känt, att vattentornet har blivit en "hörvärdhet" i Växjö, och parkeringsplatser har fått tillskapats för alla dem som vill ta del av effekten.

Reservoarvolym: 4 500 m³
HVY: +225 m
Byggnadshöjd: 28 m
Tornets diameter: 35 m
Färdigt år: 1974

Domkyrkan och vattentornet vid Teleborg, vy fr vattentornet vid Hovs kulle.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Älmhult, Östra Esplanaden
N 56.5500 - E 14.1484

Reservoarvolym: 1 000 m³
HVY över mark: 49 m
Färdigt år: 1965
Projektör: VBB
Entreprenör: Erik W Johansson

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Vykort. Från Eber Ohlssons bildsamling.

Älmhult Södra Stambanan (SSb) (railway)(tower demolished)

© Sveriges Järnvägsmuseum, KDAE07881
Älmhult 1918.

Vattentorn
Water Towers

Vattentorn: Götaland
Water Towers: Gothia

Senast uppdaterad 200812