Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Vattentorn: Helge Torulf/Water Towers: Helge Torulf

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Vattentorn: Arkitekter

Vattentorn: Helge Torulf
Water Towers: Helge Torulf

Södermanland, Gnesta, Fjällgatan (Gamla tornet)
N 59.0455 - E 17.3172

© Eber Ohlsson 2004

Förslag till Gnesta vattentorn, ritning av Allmänna Ingeniörsbyrån, AIB.
Ritningen är undertecknad av Helge Gustaf Torulf och Karl Vilhelm Bille.

Kulturhistorisk dokumentation av gamla vattentornet i Gnesta
Gnesta 71:20, Frustuna socken, Gnesta kommun, Södermanlands län
Sörmlands museum i uppdrag åt Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2006-01-03

Kulturhistorisk värdering

Omkring år 1910 började de första vattentornen med stomme av armerad betong att byggas i Sverige, då även de första svenska normerna för armerad betong kom ut. Tidigare var det vanligt att tornets vattenbehållare var av stål, att den bärande stommen var av tegel och att vattenbehållaren inte markerades exteriört. De gamla vattentornet i Skara, byggt 1898-99 och ritat av Ernst Torulf, och Eslöv, byggt 1905, var tidiga föregångare på att visa en utkragande överbyggnad. Eslöv är dessutom byggt med armerad betongstomme.

Gnesta gamla vattentorn är ett av de tidigare exemplen i Sverige på vattentorn som är byggt med en tydlig skelettkonstruktion av betong, med utkragande överbyggnad och därigenom väl synlig cistern, samt enkelt putsade fasader. Vattentornet är ett pionjärarbete och har ett stort byggnadsteknikhistoriskt värde. Tornet har ett tydligt jugendformspråk. Flertalet av samtida vattentorn har tegelfasader och ett nationalromantiskt formspråk.

Vattentornet är konstruerat och ritat av den namnkunnige väg- och vattenbyggnadsingenjören Helge Gustaf Torulf, född 1870, som vid tiden var ägare av konsultföretaget Allmänna Ingenjörsbyrån. Helge var bror till den ofta anlitade arkitekten Ernst Torulf, som tillsammans med Ivar Tengbom ritat flera svenska vattentorn.

Gnesta vattentorn är dock ett verk av Helge, vilket också syns i de enkla konstruktionsformerna. Helge Torulf medverkade även vid byggandet av Katrineholms vattentorn 1907 (dock ritat av Tengbom & Torulf), sannolikt tornet i Solna, Hagalund 1911-12 (även det ritat av Tengbom & Torulf), samt tornet i Östhammar 1915. Östhammars vattentorn har stora likheter med Gnestas, med putsade fasader, synliga strävpelare och en kupolformad takkupa. Även Östhammars torn är undertecknat K V Bille.

Sannolikt är det Helge Torulfs tidigare erfarenheter från arbetsåren i Berlin, som styrt gestaltningen av tornet. Genom att tornet är ritat av Torulf har det ett arkitekturhistoriskt värde och då det fortfarande har kvar inredning och ännu inte är ombyggt har det ett förstärkande autenticitetsvärde.

Tornet har ett samhällshistoriskt värde då det visar på den framåtanda som spirade i Gnesta de första åren in på 1900-talet, då Västra stambanan var i full trafik och Gnestas befolkning ökade. Vattentornet är en representant för den första stora byggnationen av vattentorn i Sverige, då de växande samhällena fick nya behov av större mängder vatten, till hushåll, sjukhus, industrier och i Gnestas fall även järnvägstrafiken.

Genom sin placering på Gnestahöjden har tornet ett viktigt miljöskapande värde, då dess silhuett syns vida omkring ovan samhället Gnesta.

För de boende i Gnesta har vattentornet fått ett starkt identitetsvärde. Vid omröstningen som utfördes i hela landet, på initiativ av Stadsmiljörådet, under arkitekturåret 2002 om vilka byggnader som var mest omtyckta, röstades vattentornet fram som ”alla tiders bästa byggnad i kommunen”. En kommentar låter ”Vattentornet ÄR Gnesta!”.

Det är vid eventuella reparationer av stor vikt att behålla samma material och utförande som kan avläsas i det befintliga tornet. Den ursprungliga takplåten har stort autenticitetsvärde och skall bevaras så långt det är möjligt. Vid eventuella byten av plåtar skall format, skarvar och läggning bibehållas. Vid inventeringen fanns ingen möjlighet att bedöma plåtens eventuella rostgenomslag, och därmed plåtens skick. Även putsen är original, med enstaka senare lagningar och bör lagas med samma material och metod som befintligt.

Hela rapporten med bilder och ritningar finns hos Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Detta vattentorn är ett av de 83 vattentorn som presenteras i boken "Svenska vattentorn".

Vattentorn
Water Towers

Vattentorn: Arkitekter
Water Towers: Architects

Senast uppdaterad 091213