Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum ![]() |
Vattenblandat ![]() |
aVA |
VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
Vatten i nästan 450 år Broschyr publicerad första gången i slutet av 1970-talet efter originalidé av författaren. |
Eber Ohlsson |
I nästan 450 år har Malmö haft en i samhällelig regi ordnad vattenförsörjning, den äldsta i Sverige. Nedan följer en kort beskrivning i text och kartor av Malmös vattenförsörjning sedan 1580-talet. Nuvarande Gamla staden med Stortorget samt den naturliga kustlinjen har i alla kartbilderna använts som referens. |
![]() |
1580-talet-1860-talet 1580-talet dämdes Korrebäcken upp och första Pildammen bildades. Vattnet leddes i vattenledningar av urborrade trästockar till en murad brunn på Stortorget. Senare lades även träledningar i omgivande gator samt ledningar till kvartersbrunnar. Rännemästaren, stadens förste VA-tjänsteman, anskaffade och utövade tillsyn över rännorna (vattenledningarna). |
1860-talet-1879 Malmö byggde 1867 ett modernt vattenverk, Pildammsverket. Vattnet togs från de utvidgade Pildammarna, behandlades i långsamfilter samt pumpades i ångmaskindrivna pumpar ut i gjutjärnsrör i stadens gator. Stadens medborgare kunde nu erhålla vatten med tryck inne i husen under dygnets alla timmar. Då maskinerna inte var i tjänst garanterade en vattenreservoar, belägen där nu Pildammstornet står, trycket i vattenledningarna. |
![]() |
![]() |
1879-1901 Stadens expansion med kraftigt ökad befolkning och vattenledningar i husen medförde ökad vattenförbrukning. Staden fick 1879 anlägga ett nytt vattenverk, Bulltoftaverket. Detta vattenverk tog sitt vatten från Sege å, renade det först i en avsättningsbassäng och sedan i långsamfilter, för att därefter samla upp vattnet i en renvattenreservoar. Därifrån pumpade ångmaskindrivna pumpar ut vattnet i stadens ledningsnät. Samma år byggdes också Kirsebergstornet. |
1901-1949 Stadens vattenbehov fortsatte att öka och befintliga ytvattentäkter blev otillräckliga. Lösningen 1901 blev grundvattentäkten Alnarps-strömmen öster om staden. Denna täkt ger än idag ett bidrag till Malmös vattenförsörjning. Vatten från ca 30 st 70 m djupa brunnar pumpas till Bulltoftaverket. Här tas järn- och mangan bort i en luftnings- och filteranläggning varefter vattnet pumpas ut i staden. 1916 tillkom Södervärnstornet. Samtidigt avställdes Kirsebergstornet och det 1903 byggda Pildammstornet. |
![]() |
![]() |
1949- Stadens expansion med kraftigt ökad befolkning och vattenledningar i husen medförde ökad vattenförbrukning. Lösningen på stadens fortsatta expansion och ökade vattenbehov blev 1949 Vombverket. Det naturliga grundvattnet och det i sandfälten infiltrerade Vombsjövattnet tas upp från ca 120 brunnar,15-20 m djupa, reduceras på järn och mangan i en luftnings- och filteranläggning,varefter det pumpas över Romeleåsen till Malmö. Från Vombverket, som numera ägs av Sydvatten, levereras även vatten till andra samhällen i sydvästra Skåne. Under perioden tillkom nya vattentorn, Botildenborgstornet 1949, Oxietornet 1972 samt Hyllietornet 1973. |
Mindre verk 1944-1979 Färdigställandet av Vombverket och ledningarna till Malmö fördröjdes under 1940-talets krigsår. Det ökande vattenbehovet klarades med provisoriska vattenverk. Bulltoftatäkten nyttjades 1944-1948, detta vatten renades på Bulltoftaverket. Limhamns vattenverk med kalkbrottets vattentäkt var i drift 1946-1948. Katrinetorps vattenverk levererade vatten till staden 1947-1948. Med Oxie inkorporering 1967 följde Oxie vattenverk, i drift till 1972 och Käglinge vattenverk,i drift till 1979. Kristineberg vattenverk tillkom efter inkorporeringen och var i drift 1970-1979. Med Bunkeflo inkorporering 1971 följde Bunkeflostrands vattenverk, i drift till 1976 och Tygelsjö vattenverk,i drift till 1974. |
![]() |
Hem Home |
VA-historia History of Water and Sewerage |
Upp Up |
Senast uppdaterad 201225 |