Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Gäst: Folke Nilsson

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Gäst: Folke Nilsson, Malmö

Databehandling på gatukontoret 1979
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk och Vattenstänk 4/1979

Folke Nilsson framför datorn 1979.

Säkert har alla observerat att datorerna — våra slavar eller framtida herrar — krupit oss allt närmare in på livet. Datorerna har med åren blivit allt snabbare och tekniskt bättre och framförallt mycket billigare. Detta gör att de som är emot datorn och databehandling söker sina motargument på det rent mänskliga planet.

Detta gör diskussion för eller emot datorn svår, eftersom man inte kan jämföra tekniskt - ekonomiska synpunkter med rent mänskliga. Många uppfattningar finns, personligen tror jag att datorn har åtskilliga fler fördelar än nackdelar. Vi måste förvisso leva med den, men se till att det är vi som styr. Datorn får en viktig uppgift men förblir ändå vår slav — vår burkslav.

Databehandling på gatukontoret
På gatukontoret har viss datahantering påbörjats. Den del jag själv sysslar med är s k teknisk databehandling, dvs, uppgifter av problemlösningskaraktär. Denna typ av datahantering upplever jag som intressant och helt ofarlig. Risken att några jobb skall försvinna på grund av denna dataverksamhet är liten. Man bör nämligen ha klart för sig att det krävs mycket arbete för att få system och program att fungera på ett bra sätt.

Obetydligt tillspetsat kan man säga att programmering av en dator innebär att en man arbetar en månad för att få en dator att på en minut utföra det arbete som en man annars skulle utfört på en dag. Det finns säkerligen många arbetsmoment som skulle kunna datoriseras, men det måste vara en mycket ofta förekommande arbetsuppgift för att det ekonomiskt skall kunna försvaras.

Datorer på tre nivåer
På gatukontoret sysslar vi med datorer på tre nivåer, bordsdator-, minidator- och stordatornivå.

Den första bordsdatorn fick vi 1975 och nu har vi tre stycken. Det är en form av mobil databehandling. Med hjälp av en väska flyttar vi omkring den skrivmaskinsstora datorn och löser våra (oftast geodetiska) problem direkt på skrivbordet. Program, f n ca 80, finns lagrade på kassettband.

För den som vill lära sig förstå datateknik är bordsdatorn ett utmärkt hjälpmedel. Den kan trots sin litenhet lösa komplicerade problem och den har en riktig dators alla viktiga egenskaper — allt dock i ett litet och lättfattligt format.

Minidatorerna (Malmö kommun har ca 20 st) är nästa nivå av datorhjälpmedel. Det är f n inte så stor verksamhet som pågår på den tekniska sidan. Trafikdatasektionen lagrar trafikräkningen och förhoppningsvis snart också trafikolyckor på systemet. KOMB (Kommunala mätningstekniska beräkningar) är på gång, vilket bl a innebär den stora förbättringen att vi får tillgång till stadsbyggnadskontorets (SBK) koordinatdatabank. Via minidatorn kan vi också få kontakt med KOORDA, ett annat av SBK:s system. Detta är dock inte av särskilt stort intresse för gatukontoret.

Vad den administrativa sidan beträffar känner jag till att två nya system är på gång. REBUS skall hålla ordning på våra pengar och MPAI skall hålla ordning på personaluppgifter — icke att förväxla med flextidssystemet som ju håller ordning på vår inarbetade tid och våra lunchpromenader.

Vår tekniska minidator finns i en källare i stadshusfilialen i Rosengård. Vi har kontakt med datorn vid en s k terminal arbetsplats (Rum 4080) som genom telefonledning har förbindelse med datorn. Vid samma terminalarbetsplats har vi möjlighet att göra en omkoppling till vårt 3:e system — stordatorsystemet. Datorn UNIVAC finns vid Lunds datacentral och nås således också via telefonledning. Det finns en enorm datakraft lagrad i detta system. Det vi utnyttjar just nu är trafikberäkningar av olika slag.

Energiverken kommer vid årsskiftet att installera en UNIVAC-dator. Denna stordator kommer att kunna serva en mängd terminaler. Självklart kommer det att vara av stort intresse för gatukontoret att med hjälp av fasta (=snabba) teleledningar bli inkopplade på denna dator, eftersom vi då kan utnyttja flera av från Lund överflyttade program. Vidare kommer vi att kunna använda vägverkets stora väg- och gatuprojekteringssystem STEPP som vi får utnyttja gratis.

Datorn 80-talets hjälpmedel
80-talet står för dörren. Säkert kommer datateknik i olika former att utvecklas allt mer. Rit- och skrivpersonal, tekniker och ingenjörer kommer, förhoppningsvis, i ett lugnt tempo att vänja sig vid datorer och terminaler. Vissa av de mest rutinbetonade manuella arbetsmomenten kommer säkerligen att övertas av datorn. Om så sker, får man mera tid och krafter över till de intressantare och mera skapande delarna av sin arbetsuppgift.

Gästsidor
Guest pages

Senast uppdaterad 060121