| Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Gäst: Erik de Maré, Malmö |
| ”Käringsnack!” Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk & Vattenstänk nr 3/1977. |
|
”Där skall huset stå” sa godsägaren. ”Ja, men jag kommer ihåg att dom var här från Malmö stad för några år sedan och la ner en vattenledning där nå´nstans” sa grannfrun." ”Käringsnack!” sa godsägaren. Och så lät han bygga huset, det ena av två nya arbetarebostäder till anställda på godset. Året var 1951. Hade de grävt grunden ett spadtag djupare, hade de kört spaden rätt i Grevieledning 1. En tid senare var några man från vattenverket ute för att göra sina förberedelser för omläggning av Grevieledningarna över Bulltofta flygplats. När de lyfte sina blickar från mull och mo och spanade österut längs ledningarna gnuggade de sig antagligen i ögonen och tog sig en titt till. För där, där de trodde att ledningarna tryggt och ostört slingrade sig fram i jordens mörka innandöme, där reste sig två nästan färdigbyggda enfamiljshus. Livlig diskussion utbröt troligtvis. Kartor och kompasser plockades fram. Vinkelinstrument riktades än hit, än dit. Men till slut var de alldeles säkra på sin sak. Det låg antagligen ett, kanske flera hus ovanpå Grevieledningarna. En detaljundersökning visade med osviklig säkerhet, att det norra av de båda nyuppförda husen delvis låg över den äldre Grevieledningen och dessutom på mark som staden ägde. En markremsa hade nämligen exproprierats som ledningsområde för ledningen. En på platsen sysselsatt person tillfrågades för säkerhets skull men han hade inte sett till några ledningar när grunden för huset grävdes. Gripna av den hemska misstanken, att man kanske hade glömt att lägga ner ledningen (och vad var det i så fall för |
vatten som kom fram till Bulltofta) tog va-laget till spaden och arbetade sig allt djupare ner i jorden. Och si, deras misstankar besannades inte. Ty där, 2 dm under husets grundplatta hittade de Grevieledning 1 i högönsklig välmåga. Sedan vidtog stort administrativt rabalder. Vems var felet? Vad skulle man göra? Hur någon kunde ge sig till att bygga på annans mark utan att någon av de inblandade myndigheterna (hälsovårdsnämnd, byggnadsnämnd, länsstyrelse m fl) reagerade, är fortfarande en gåta. Och vad skulle man göra? Huset låg där redan. Anklagelserna korsade varandra. Till slut blev det så, att godsägaren fick bygga en tunnel kring ledningen under huset och lämna en inteckning på 5.000 kr som säkerhet för att han skulle sköta det hela. Nåväl, tunneln byggdes och affären sjönk i glömska. 1977 aktualiserades historien igen. Då var det knappast någon som kom ihåg den. Vi for ut för att se om där verkligen fanns en tunnel. Vi hittade huset. Där skulle enligt ritningarna finnas två nedstigningsbrunnar till tunneln. Den ena fann vi på baksidan av huset, äckt av en gammal bit stålplåt. Vi lämpade undan plåten och tittade ner. Vatten ända upp. Tunneln var helt vattenfylld. Inte sjutton har godsägaren någonsin tittat till tunneln. Numera har Malmö kommun köpt godset och sålt vidare till Burlövs kommun. Inte sjutton tittade fastighetskontoret på tunneln innan de köpte. Där ser man vad en inteckning på 5.000 kr är värd. |
 © Anna-Kerstin Lundberg 1977 |
| Hem Home |
Gästsidor Guest pages |
Upp Up |
| Senast uppdaterad 040801 |