Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Ludde - vad händer nu?

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Originalpublicering

VA-tidskriften Cirkulaton

Asfaltblänk och Vattenstänk

Ludde - vad händer nu?
Publicerad i personalbladet Vattenstänk 53 (1995-05-02)

— Ludde, när du arbetade inom VA omkring 1970, var Vatten- och avloppsverken självständiga verk. När du återkom 1982, var vår verksamhet avdelningar inom Gatukontoret för att sedan bli en division inom samma förvaltning.

På 1990-talet är VA-verket ett affärsområde inom Förvaltningen för Teknisk Produktion. Hur ser VA-verket ut när du går i pension?

Ludde: Det där med tiden för min pensionering kan vi kanske lämna därhän. Låt oss istället omformulera frågan till: Hur ser VA-verket ut år 2000?

För mig är visionen att VA-verksamheten då drivs i bolagsform och att detta bolag inte bara svarar för Malmös VA-försörjning utan är ett av flera kommuner samägt regionalt VA-bolag, där gemensamma tekniska och personella resurser utnyttjas mer optimalt än vad varje enskild kommun själv har möjlighet till.

I dag arbetar vi tillsammans med ett antal grannkommuner för att utveckla samarbete inom en rad olika delområden av VA-verksamheten. Ledande politiker i respektive kommun har uttalat sitt stöd för detta samverkansprojekt genom att underteckna ett gemensamt policydokument.

Att det finns vinster att göra genom samverkan är nog alla inblandade överens om. Min personliga tro är dock att det inte räcker med enbart samverkan för att "håva in" de stora vinsterna, utan att det krävs att denna samverkan vidareutvecklas till ett regionalt VA-bolag.

Då skapas betydligt bättre möjligheter till de optimeringar och prioriteringar som behövs för att uppnå det självklara målet — sänkta kostnader för abonnenterna.

— Är privatiseringen ett avslutat kapitel?

Ludde: Om man ser till den närmaste 4-årsperioden ser den onekligen ut som att svaret på den frågan är "ja". Efter nästa val kan ju dock en annan politisk situation uppstå och privatiseringsfrågan åter komma upp på dagordningen.

Jag tror emellertid att möjligheterna att genomföra en privatisering minskar betydligt om man lyckas åstadkomma ett regionalt VA-bolag, eftersom det då skulle krävas att samtliga delägande kommuner blev övertygade om privatiseringens förträfflighet.

— Hur blir beställare/utförare-systemet nu när vi inte blir privatiserade?

Ludde: I det förfrågningsunderlag som vi lämnade anbud på, förutsattes att en hel del av de arbetsuppgifter som idag ligger på VA-verket skulle föras över till beställaren/Gatukontoret. Detta kommer vad jag kan förstå inte att genomföras.

Gatukontoret kvarstår dock som vår beställare, även om Gatu- och Trafiknämnden nyligen beslutade att avskaffa det tidigare beställarorganet, VA- och Avfallsavdelningen.

Från och med 1996 får vi dessutom utökade arbetsuppgifter, eftersom det då är meningen att VA-verket skall överta abonnentdebiteringen från Malmö Energi AB.

— Kundorientering är idag ett nyckelord. Hur är vår kundorientering idag och i framtiden?

Ludde: Formellt har vi ju bara en kund i Malmö idag, nämligen Gatukontoret, med vilket vi fortfarande har ett s k intraprenadavtal. Men trots det har vi ändå fortsatt och betrakta abonnenterna som våra verkliga kunder som vi skall betjäna på bästa sätt.

De senaste årens osäkerhet och turbulens har bland annat fått till följd att vi försummat att utveckla och förbättra våra relationer till abonnenterna. Detta är något som vi nu måste råda bot på. Kundorientering blir alltså ett viktigt inslag i den organisationsöversyn som nu påbörjats.

— Du nämnde om organisationsöversyn. Vad jag förstår så har beslut fattats om att genomföra en organisationsöversyn för VA-verket. Varför görs en organisationsöversyn just nu och hur kommer den att genomföras?

Ludde: I varje företag är det nödvändigt att man då och då se över organisationen för att utröna om den är anpassad till aktuella krav och förutsättningar. Det är nu länge sedan någon ordentlig organisationsöversyn gjordes för VA-verksamheten i Malmö, bortsett från de smärre justeringar som gjordes då vi blev utförare 1992.

Förutsättningarna för vår verksamhet har de senaste åren genomgått en del viktiga förändringar. Som ett resultat av konkurrensutsättningen har vi från och med 1995 fått snävare ekonomiska ramar som vi måste leva upp till. Vidare har vi gjort internationella åtaganden (Klaipeda) som ställer vissa krav på vår organisation.

Från och med 1996 tar vi, som jag tidigare nämnt, över abonnentdebiteringen, vilket kräver sina resurser. Politikernas krav att vi skall arbeta för att utveckla den regionala samarbetet har naturligtvis också stor betydelse i sammanhanget.

Sist men inte minst är det viktigt att vi får en organisation som stärker VA-verksamhetens kundorientering och därigenom skapar en bättre "goodwill" hos såväl allmänhet som politiker. Att genomföra en organisationsöversyn under 1995 är därför både lämpligt och nödvändigt.

Organisationsöversynen genomförs på följande sätt:
Arbetet leds av en styrgrupp som består av VA-verkets ledningsgrupp förstärkt med vår förvaltningschef Sten-Åke Tjärnlund. Jag fungerar som ordförande i styrgruppen.

Styrgruppen arbetar för närvarande med att utforma direktiven till projektgruppen som består av Peter Stahre och Ronnie Persson med den sistnämnde som ordförande.

Projektgruppen kan, om man så önskar, knyta till sig andra medarbetare i VA-verket och eventuellt också extern experthjälp. I projektet skall dessutom finnas en referensgrupp där det bland annat skall finnas representanter för de fackliga organisationerna.

Tidplanen för organisationsöversynen ser ut så här:
Styrgruppens direktiv är i stort sett klara och kommer inom kort att spridas ut i organisationen. Projektgruppens första uppgift blir att utarbeta några alternativa organisationsstrukturer som sedan behandlas i styrgrupp och referensgrupp.

Målet är att organisationens huvudstruktur skall vara klar till semestern. Detaljutformning, bemanning etc utarbetas under hösten och allting skall vara klart för genomförande den 1 januari 1996.

— Vi har fått en arbetsgrupp för att öka vi-känslan inom VA-verket. Jag vet att ämnet ligger dig varmt om hjärtat, skulle du vilja utveckla dina tankar om vi-känslan.

Ludde: Det är helt riktigt att detta projekt ligger mig varmt om hjärtat. VA-verksamheten är ju ett sammanhängande produktionssystem från vattenverk till recipient. För att hela systemet skall fungera bra och de krav som ställs på våra produkter skall uppfyllas, behövs många olika delverksamheter som alla är viktiga kuggar i vårt maskineri.

Dessa delverksamheter är ofta mycket olika varandra och kräver därför olika typer av specialister. Eftersom var och en normalt bara ser det som hon eller han själv ägnar sig åt, är det inte alltid så lätt att veta eller förstå vad andra delar av organisationen sysslar med och hur de kommer in i helhetsbilden.

Kanske tycker de som handgripligen sysslar med driften av våra anläggningar att manschettfolket på kontoret är något som man lätt skulle kunna var utan!

Och de som arbetar med sina specialiteter på kontoret när det t ex gäller ledningsnätet kanske bara har en vag uppfattning om vad som egentligen sker på våra vatten- och avloppsverk.

För att vi skall få ett optimalt fungerande VA-verk tror jag att det är viktigt att alla har en hyfsad kunskap om vad man gör på andra delar av VA-verket och vilken betydelse de olika delverksamheterna har för helheten.

Det här projektet är särskilt viktigt nu när vi drar igång en organisationsöversyn på VA-verket. Det borde bland annat hjälpa till att skapa bättre förståelse för de förändringar som kan bli följden av organisationsarbetet.

— Vi tackar för intervjun.

Luddes vision om ett kommande regionalt VA-bolag skulle med tanke på att Ludde är latinare, kanske kunna ha namnet Cloaca Maxima?

© Eber Ohlsson
Bengt Ludvig "Ludde" Persson, va-chef.

© VA-verket Malmö
Det rör samarbete och gemenskap.

© Eber Ohlsson
Styrgrupp på Sjölundaverket.

© Eber Ohlsson
Revir, hinder eller skydd?

© Eber Ohlsson
Varje rännil ger bidrag till recipienten.

Vattenblandat
Water mixed

Senast uppdaterad 050725