Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Rörnät - USA tur och retur

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Asfaltblänk och Vattenstänk

Rörnät - USA tur och retur
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk & Vattenstänk 1/1986.

Bengt Persson och Sven Sjöblom lät sig inte imponeras allt för mycket under sitt USA-besök.
Fast nog ser dom små ut framför de ståtliga skyskraporna.

Tidigt på morgonen den 17 november 1985 samlades Ludde, Sven och Peter från rörnätsavdelningen nere i Malmö hamn, för att därifrån transporteras vidare till USA.

På initiativ från Svenska kommunförbundet, som också stod för huvuddelen av kostnaderna för resan, skulle vi åka över och ta reda på hur långt man i datorernas förlovade land kommit när det gäller datorbaserad underhållsplanering av ledningsnät.

Först Chicago
Efter mer än 14 timmars resa, med korta anhalter i Köpenhamn och Amsterdam landade vi något omtumlade på O'Hare flygplatsen i Chicago. Vi möttes där av Roger Olson, svenskättling och representant för Illinois Flood Control District, som skulle ta hand om oss under vår vistelse i Chicago.

Redan nästa morgon var det dags för vårt första besök. Detta gällde staden Des Plaines utanför Chicago, där vi också träffade representanter för konsultfirman Donohue.

Man har i Des Plaines under några år arbetat med att ta ett digitalt kartverk över stadens VA-nät. Detta var upplagt på ett CAD-system av märket Intergraph.

Några planer på att utvidga kartsystemet till att även omfatta datorbaserad underhållsplanering hade man inte.

Nästa studiebesök gällde Chicagos "Tunnel and Reservoir Plan" (TARP), som sannolikt är det största byggnadsprojekt som någonsin utförts för att förhindra bräddningar och översvämningar.

Hittills har man byggt ut ett 49 km långt tunnelsystem för uppsamling av bräddavloppsvatten. I nedströmsänden av tunneln finns en pumpstation som lyfter upp det magasinerade vattnet till ett avloppsreningsverk.

Kapaciteten på pumpstationen är 45 m³/sek. Som resultat av den kraftiga nederbörden under året besök i Chicago, fick vi se prov på några rejäla översvämningar. När allt kommer omkring är vi nog ändå ganska lyckligt lottade i Malmö.

Sedan St Louis
Nästa anhalt på resan var St Louis, som ligger någon timmes flygresa söder om Chicago. Vi hade där bokat in möten med Metropolitan St Louis Sewer District (MSD), som har ansvaret för avloppshanteringen inom regionen samt med konsultfirman Sverdrup & Parcel som utfört datoriseringen av MSD:s ledningskartor.

Liksom i Des Plaines hade datoriseringen av ledningskartverket i St Louis skett på ett Intergraph-system. Detta arbete har främst syftat till att fram ett tillförlitligt kartverk.

Eftersom man i St Louis råkat ut för en hel del svåra "ledningskollapser" har man för avsikt att gå vidare och även försöka utnyttja datorsystemet för datoriserad underhållsplanering.

Planerna är dock endast på idéstadiet och man var mycket intresserad av att få ta del av erfarenheterna från Malmö.

Efter ett par dagar i St Louis var det dags att bege sig vidare söderut. Veckoslutet tillbringade vi i New Orleans där vi koppl-

ade av i de berömda "French Quarters", besökte Basin Street och Satchmo Park och där vi även hann med en flodtur på Mississippi.

Och sist Houston
Den sista anhalten på vår resa var Houston där vi besökte stadens Public Works Department. Vi fick där även träffa representanter för andra förvaltningar samt den konsult som ansvarat för uppläggningen av det nya digitala kartverket.

I Houston använder man ett CAD-system av märket SYNERCOM. Inmatningen av ledningarnas läge i datorsystemet har skett genom digitalisering från befintliga ledningskartor.

Den noggrannhet man får med detta förfaringssätt är +/- 0,75 m, vilket anses helt acceptabelt. För Houston hade det inneburit problem att lägga ut hela arbetet med datorisering av kartverket på konsult.

Man ansåg att Malmös angreppssätt, med etappvis genomförande av datoriseringen och användande av egen personal, var betydligt fördelaktigare.

I dag har man i Houston stora problem med att alltför mycket icke grafisk information matats in i CAD-systemet. För att lösa dessa problem kommer man att rensa ut sådan information som inte oundgängligen behövs eller som med fördel kan lagras i något annat datorsystem.

Efter besöket i Houston var det dags att resa hem till Malmö, dit vi anlände på eftermiddagen den 29 november.

Sammanfattningsvis kan sägas att den företagna studieresan gav oss flera impulser och idéer beträffande uppläggning av datoriserade ledningskartverk.

USA både före och efter
Vi kunde konstatera att det utvecklingsarbete som bedrivs i Malmö ligger helt i linje med utvecklingen i USA. På flera områden har vi också kommit betydligt längre än USA, t ex:

— Konsekvent genomförd kodning av knytpunkter och anordningar på ledningsnätet.

— Lagring av icke grafisk information i en särskild databas och ej direkt i CAD-systemet.

— Uppdelning av den grafiska informationen i ett stort antal nivåer.

— Tillämpning av CAD-tekniken på underhållsplanering av ledningsnät.

Bland de områden där vi kan dra lärdom av erfarenheterna från USA kan speciellt pekas på:

— Behovet av kraftfullare datorer för att få ökad snabbhet och flexibilitet i hanteringen av den grafiska databasen.

— Möjligheterna att ta fram kartor utan omständlig och tidskrävande sammanläggning av i förväg definierade kartblad.

— Användning av enklare persondatorer som komplement till de traditionella grafiska arbetsplatserna.

Det är viktigt att knyta nya kontakter när man är på studiebesök,
anser Bengt "Ludde" Persson.

VA-artiklar i Asfaltblänk och Vattenstänk

VA-artiklar i Vattenstänk

Senast uppdaterad 090405