Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Peter: En idéimpuls hos Gk

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Asfaltblänk och Vattenstänk

Peter: En idéimpuls hos Gk
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk & Vattenstänk 2/1984.

Börje Odeholm

Ledande konsult byter från VBB (världens bästa byrå)[Vattenbyggnadsbyrån] i kungl huvudkommunen till gatukontorets rörnätsavdelning i Malmö. Rivstartar med omfattande forskningsprogram.

Ovanstående är inte alls ett citat från någon kvällstidnings löpsedel. Det speglar tämligen väl vad som inträffade i maj i år. Asfaltblänk & Vattenstänk informerar här sina läsare om bakgrunden.

Utmaning
Först en väsentlig fråga till Peter: "Vad var det som fick Dig att ta steget? Vad hade Malmö som lockade?"

"Det var en utmaning att flytta hit. När tiderna var goda och alla trodde att tillväxten skulle vara för evigt, gällde det främst att hålla undan och hinna med. När nu tiderna har blivit kärvare, finns det en del underlåtenhetssynder att reparera.

Verksamheten måste optimeras, man måste bli säkrare på att få ut mesta möjliga av de stora investeringar som gjorts, även inom VA-sektorn. Modern teknik, inte minst på datorsidan, har på kort tid skapat möjligheter att ta fram styrmedel för att åstadkomma optimering.

Malmö ligger mycket väl framme för att kunna ta på sig en ledande roll i pågående utveckling. Man har här nere börjat att skaffa sig grepp om hela processen, vilket intresserar mig mycket.

Slutligen så var jag ju tack vare mitt uppdrag som konsult redan inne i bilden och kunde både verket och dess arbetssätt. När möjlighet uppstod till fast anställning, var saken klar."

Tidigare kontakt
Peters första kontakt med Malmö VA ägde rum redan år 1977. Han var då handledare för två lundateknologer, som genomförde en kontrollberäkning enligt en ny engelsk metod av fem fördröjningsbassänger inom stadsdelen Rosengård.

Detta ingick som en del i ett vid KTH [Kunliga Tekniska Högskolan] pågående forskningsprojekt om utjämningsmagasin i avloppsnät, för vilket Peter var ledare. Några år senare återupptogs samarbetet och då inom ramen för saneringsplanen.

Återigen gällde det användning av ny, avancerad beräkningsteknik. Här introducerade Peter ett amerikanskt datorprogram, kallat SWMM [Storm Water Management Model], vilket kommit till flitig användning.

Senare gällde uppdraget utformningen av och innehållet i saneringsplanen, och helt säkert har Peter stor del i att denna har fått ett mycket gott mottagande hos berörda myndigheter.

Nästa fråga: "Hur hamnade Du i VA-branschen?"

"Efter studentexamen i Borås 1969 praktiserade jag några somrar på VA-verket i Lerum utanför Göteborg och trivdes utmärkt med det.

Så blev civilingenjörsexamen klar på KTH 1973. Examensarbetet var 'Mikrosilning av obehandlat avloppsvatten'."

"Och därvid har det förblivit alltsedan dess?"

"Jo, efter examen hörde VBB av sig med ett anbud, som ledde till anställning. 1977 påbörjades det doktorandarbete, som 1981 resulterade i teknologie doktorsexamen.

Arbetet var betitlat 'Flödesutjämning i avloppsnät'. Jag har även prövat på att undervisa en del genom ett 15 månaders vikariat för professor Ian Larsen på KTH:s va-institution."

God pedagog
Peters pedagogiska framfötter har redan satt sin prägel på sammanträdesrutinerna inom avdelningen. När det är dags att sammanfatta vad som diskuterats åker gärna skissblocket

Peter Stahre i samtal med en av sina medarbetare
[Krister Carlsson] vid rörnätsavdelningen.

fram och hugskotten förvandlas till schematiska figurer eller diagram. Han håller på att en bild kan säga mer än tusen ord.

"Hur står det till med det sk DUVA-projektet?" (DUVA = Drift, underhåll och förnyelse av vatten- och avloppsledningar, projekt som finansieras genom bidrag från Statens råd för byggnadsforskning och för vilket Peter är projektansvarig.)

"Vi har nu Gamla staden som försöksområde. Det gäller att ta fram underlag för en kommande förnyelse- eller reinvesteringsplan. Främst måste vi rikta in oss på att finna rätt arbetssätt, rätta rutiner, m a o få rätt system på faktainsamlingen.

Vidare måste samarbetet med ADB-avd på Rosengård komma igång på allvar, så att vi lär oss att använda datorerna på bästa sätt. Det är på detta georafiskt begränsade område, som vi skall göra våra misstag, så att det fungerar perfekt på resten av staden."

"Vad är det nu mer för forskningsarbete, som är på gång?"

"Det pågår f n på hög nivå förhandlingar om ett ramavtal mellan Byggforskningsrådet och Malmö kommun avseende forsknings- och utvecklingsarbete.

På VA-sidan finns förslag till 5-6 delprojekt, som skulle kunna genomföras under en fyraårsperiod och för vilket ett betydande bidrag skulle kunna påverkas.

När avtal väl är slutet, hoppas jag att få återkomma till Asfaltblänk & Vattenstänk med närmare detaljer."

"Men har rörnätsavdelningen resurser till att ta på sig sådana uppdrag?"

"En del av projekten kan sägas vara tillämpningsexempel och består till viss del av sådant, som vi ändå skulle ha gjort, förr eller senare. Men visst kommer ett genomförande att kräva extra insatser på flera händer."

"Fungerar då den nybildade projekteringsbyrån för rörnätet helt OK."

"Det finns väl ännu en del gnissel, som borde gå att få bort underhand. Kanske kan forskningsjobbet rent av underlätta den processen."

Musikalisk
Han är musikalisk och har av naturen begåvats med en ljus basröst, som har befolkat Par Bricole-kören när Sköna Maj har hälsats på Skansen.

Han fyller ut sin eventuella fritid med ämnet kulturhistoria. Släktforskning är en specialitet som odlas. Han har haft tur i sökandet efter anfäderna. Kyrkböckerna har funnits intakta, så han har hunnit ända ner till år 1480 som bäst.

På vägen dit har han spanat in några av Dackes medhjälpare samt även en "Strandridare Jonas Stahre" någonstans i Skåne.

VA-artiklar i Asfaltblänk och Vattenstänk

VA-artiklar i Vattenstänk

Senast uppdaterad 090405