Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Fördelar med nytt ledningskartverk

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Asfaltblänk och Vattenstänk

Fördelar med nytt ledningskartverk
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk & Vattenstänk 4/1974.

Börje Odeholm

Under senare år har trängseln på våra gator och vägar ökat påtagligt. Men även under ytan är det trångt pga den allt rikligare floran av underjordiska ledningar.

Det finns ledningar för el, tele, gas, fjärrvärme, vatten avlopp, sopsug, centralantenner, centraloljetankar, för att nu bara nämna de allra vanligaste.

År 1972 investerades i Sverige ca 1 900 MKr i ledningsarbeten, varav ca 700 MKr för vatten och avlopp. För närvarande i Malmö ca 800 km vattenledningar med bl a 4 000 brandposter och 6 000 avstängningsventiler samt ca 1 000 km avloppsledningar.

Det torde, med tanke på de stora värden ett ledningsnät representerar, vara självklart att kartor av erforderlig kvalitet skall upprättas för dokumentation av utförda ledningar. Att så verkligen skett har genom åren snarare varit undantag än regel.

För att påverka utvecklingen i positiv riktning tillsatte Svenska kommunförbundet och dåvarande lantmäteristyrelsen år 1972 en arbetsgrupp med uppgift att söka beskriva hur kommunal mätningsteknisk verksamhet bör bedrivas och samordnas.

Arbetsgruppens huvudskrift väntas inom kort föreligga, innehållande bl a ett avsnitt om inmätning och kartering av ledningar.

Från Malmös horisont har gruppens arbete kunnat följas väl, då 1:e ing G Sundqvist, elverket, har tillhört gruppen och särskilt arbetat med avsnittet ledningar, varvid synpunkter även inhämtats från VA-verket.

Att VA-verket kunnat tillföra utredningsarbetet en och annan vettig synpunkt beror på att arbetet pågått här sedan 1969 med framtagande av ett nytt, tidsenligt ledningskartverk.

Tidigare rutiner för inmätning av nylagda ledningar bestod i regel endast av en enkel längdmätning och någon gång av en kontrollavvägning.

På arbetsritningarna reviderades endast större avvikelser från projekteringen. Nya arbetsritningar framställdes genom att befintliga ledningar plankades av på ljusbordet, varvid gamla fel fortplantades.

Ibland ursäktades systemet med att schaktmästarna och rörläggarna ju ändå visste var de hade sina ledningar. Men inte ens dessa förträffliga yrkesmän lever ju i evighet, och information lagras förvisso bättre på en karta än i huvudet på en gube.

Underlaget för allt arbete – kartan – framställes av stadsingenjörsavdelningen i regel på fotometrisk väg i ett särskilt rutnät, där varje kartblad har sitt eget nummer.

Kartan distribueras till ledningsbyggande verk m fl i form av en transparant, måttbeständig plastkopia som kallas baskarta. Alla arbetar följaktligen på helt identiskt lika underlag.

All inmätning sker med precisionsinstrument från det av stadsingenjörsavdelningen utlagda och beräknande stomnätet. Alla inmätta punkter koordinatberäknas och karteras med ortogonalkoordinatograf direkt på baskartan (originalet).

Därefter ritas alla ledningar, brunnar, ventiler mm in på baskartan, varvid gällande arbetsritningar, arbetsledarnas inmätningar och skisser samt konstruktörens koncept utgör hjälpmedel.

Beträffande serviser införskaffas uppgifter om dessa från installationsbyråns arkiv. Kort sagt, uppgifter om anläggningen, som finns spridda på olika håll, samlas in införes på ett enda ställe, baskartan.

När detta arbete är slutfört har baskartan förädlats till inmätningskarta (lägeskarta). Denna innehåller då all erforderlig information för att kunna användas som underlag för detaljprojektering och för uppgiftlämnande till andra verk.

Kartbilden är helt skalriktig, varför alla mått som erfordras t ex ute på en arbetsplats kan tas direkt med en skalstock.

© Kjell-Åke Hermansson 1974

Innan en inmätningskarta går till arkivet för kommande användning slutgranskas den. Detta innebär att jämförelse sker med allt ursprungsmaterial, som använts vid kartans framställning.

Kontrollen sker punkt för punkt enligt en särskild checklista, vilket ger den färdiga kartan hög tillförlitlighet. När kartan är granskad och godkänd avförs allt ursprungsmaterial.

Inmätningar från arbetsledarna förintas och gamla arbetsritningar flyttas till källararkivet, för att efter några års frist även de förintas. När kartan är granskad och godkänd är det alltså den som gäller och skall användas.

De färdiga inmätningskartorna jourföres därefter parallellt med översiktskartorna. Varje ny ledning som rapporteras utförd blir inom rimlig tid införd på båda kartverken. För dem som snabbt behöver tillgång till en översikts- eller inmätningskarta finns en fullständig omgång kopior av vardera tillgänglig i VA-verkets arkiv.

Översiktskartor finns upprättade över praktiskt taget hela det befintliga ledningsnätet. Under de fem år arbetet med inmätningskartorna pågått har något mer än 200 karblad framställts, vilket täcker ca 25 % av det totala ledningsnätet.

Härav framgår att ledningskarteringen blir ett långsiktigt arbete med nuvarande resurser. Ju flera nya kartblad som fastställs, ju längre tid tar jourhållningen av dessa i anspråk till förfång för framställningen av nya kartblad. En ökning av ritresurserna står alltså högt på önskelistan.

På mätsidan är det bättre ställt. En mätningstekniker på vardera projekterande och byggande sidan täcker väl vad ritsidan kan ta hand om.

Kapaciteten kommer från årsskiftet att öka genom att ett elektrooptiskt vinkel- och längdmätningsinstrument (KERN DM 500) tas i bruk. Önskvärt vore att, i synnerhet på vattensidan, förmännen kunde få tillgång till teodolit för inmätning av vattenledningarna kvickt och lätt innan rörgraven återfylls. F n bister allt för mycket i detta avseende.

Avslutningsvis kan vi hänvisa till ett uttalande av vår vän från föregående nummer av denna förträffliga skrift: Räven Tango i stora skogen – Bättre en rätt inmätt ledning än tio åt skogen.

VA-artiklar i Asfaltblänk och Vattenstänk

VA-artiklar i Vattenstänk

Senast uppdaterad 060808