Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Scanian Water Tower Society/Klagshamnsverket - ett stort projekt står färdigt

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Asfaltblänk och Vattenstänk

Klagshamnsverket- ett stort projekt står färdigt
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk & Vattenstänk 1/1974.

Avloppsreningsverket i Klagshamn togs i bruk vid årsskiftet 1973/1974. En lång process av utredningar, avtal, tillståndsansökningar och byggenskap under en tid av över tio år har behövts för genomförande av detta stora projekt.

På länsstyrelsens initiativ påbörjades nämligen samarbete mellan Malmö och Bunkeflo kommuner om avloppsfrågornas lösande redan 1963.

Utrednings- och projekteringsarbetet under senare år har bedrivits av Vattenbyggnadsbyrån i samråd med VA-verket. Inte mindre än 34 större protokollförda projekteringsmöten har hållits mellan Vattenbyggnadsbyråns och VA-verkets tekniker sedan 1969.

De samrådskonferenser i mindre grupper, som hållits under upphandlings- och byggskedet, torde emellertid vara än fler. Åtskilliga problem har härvid diskuterats och givit anledning till specialutredningar.

Som exempel kan nämnas ett förslag om att utföra en tunnel i kalkberget från Limhamn till Klagshamn med likaledes djupt förlagda utjämningsreservoarer som ett alternativ till konventionella överföringsledningar.

Klagshamns byalag har visat stort intresse för reningsverket. Sålunda överklagade byalaget det byggnadslovsbeslut för verket som erhöll i januari 1972. Därefter begärde byalaget hos länsstyrelsen verkställighetsförbud för arbetenas påbörjande.

Länsstyrelsen fann dock vid behandling i april skrivelserna icke föranleda till åtgärd. Slutligen polisanmälde byalaget VA-verket med krav om att byggnadsarbetet skulle stoppas.

Anmälan föranledde inget polisingripande och kammarrätten i Göteborg lämnade de anförda besvären över länsstyrelsens beslut utan bifall. Byalagets åtgöranden vände sig i första hand mot reningsverkets placering ur miljösynpunkt.

Det är VA-verkets förhoppning att även med den placering verket fått, badstranden skall kunna utnyttjas utan större

olägenheter och att cykel- och promenadförbindelserna till denna skall bli minst lika bra som tidigare.

Utloppsledningen från det blivande reningsverket kunde genom goda väderleksförhållanden utföras redan 1971-72 av AB Armerad Betong och AB Skånska Cementgjuteriet.

Byggnadsarbetena på verket startade i mars 1972 av samma entreprenörer, vilka väl följt uppgjord tidplan. Upphandling av maskin-, el- och vvs-utrustning påbörjades redan 1970 och bedrivits successivt i anslutning till projekteringsarbetet.

Det avloppsreningsverk, som nu tagits i drift, har inte varit billigt – kanske delvis beroende på att det skulle byggas just vid en tid, då det fanns gott om byggnadsobjekt att räkna på för de större entreprenörerna.

Själva reningsverket jämte utloppsledning beräknas i dag komma att kosta ca 55 Mkr. Härtill kommer överföringsledningar jämte pumpstationer från Bunkeflostrand och Limhamn för närmare 9 Mkr.

Statsbidrag har beviljats för verket med 7,5 Mkr. Möjligen kan ytterligare bidrag komma att erhållas för överföringsledningarna. De årliga kostnaderna för verkets drift torde sannolikt icke komma att understiga 6 Mkr.

Stora kostnader är sålunda förknippade med den praktiska miljövården. Här är det fråga om ett ganska självklart reningsbehov om ock bara för en mindre del av Malmö men med goda möjligheter till ytterligare befolkningsanslutning.

Man har emellertid den känslan, att kostnadsaspekten ofta glöms bort vid diskussioner om miljövård ”till varje pris”.

Kommunerna – läs dess invånare – har knappast möjligheter att göra vilka ekonomiska uppoffringar som helst för en överdimensionerad och stundom svårmotiverad miljövård.

Eller har vi det?

VA-artiklar i Asfaltblänk och Vattenstänk

VA-artiklar i Vattenstänk

Senast uppdaterad 060808