Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Duplikatsystem

Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Asfaltblänk och Vattenstänk

Duplikatsystem
Publicerad i personaltidningen Asfaltblänk & Vattenstänk 1/1975.

Att bygga skilda ledningar för dagvatten och spillvatten har varit handlingslinjen när det gällt ledningar för avloppsvatten under senare decennier.

Dagvattnet har ansetts rent, varför det letts ut i närmaste vattenområde utan rening medan spillvattnet förts till reningsverk. Kombinerade avloppsledningsnät – dvs system, där allt avloppsvatten bortleds i samma rörledning – har under senare år bara byggts undantagsvis.

Vid seklets början då gemensamma avloppsanläggningar började byggas i våra städer tillämpade vanligen det kombinerade systemet.

I Malmö utfördes emellertid redan då en del av ledningsnätet som duplikatnät. Det gjordes inom lågt liggande delar närmast kanalerna, för att kombinationen högt vattenstånd och regn inte skulle ge översvämningsskador.

Genom duplikatsystem undvikes källaröversvämningar även om avloppsrören inte dimensioneras för att omgående kunna leda bort regnvatten vid ovanligt intensiva regn. Reningsverk kan ges mindre dimension genom att man inte behöver räkna med stora avloppsvattenflöden vid regn.

Fördelarna med skilda ledningar för dag- och spillvatten har bedömts som så stora, att kombinerade ledningsnät byggts om, och kommunerna genom vattendomar ålagts bygga om sina kombinerade avloppsnät.

Malmö skall enligt beslut år 1969 bygga om det kombinerade avloppsnätet till en kostnad enl 1968 års priser av 105 Mkr. Motsvarande kostnader för Stockholm har uppskattats till 1,5 miljarder kr.

Enbart räntor och amortering härför har beräknats till 150 miljoner kr per år, som skall finansieras via avloppsavgifter.

Ganska snart efter det att duplikatsystem börjat användas konstaterades, att i varje fall den första delen av dagvattnet vid regntillfällen var jämförbart med vanligt spillvatten.

Då numera nästan allt spillvatten renas och reningen samtidigt blir allt bättre och bättre, kommer föroreningarna i dagvattnet att svara för en stor del av vattenområdenas smutstillförsel. Därför börjar man nu diskutera att sammanföra dagvattnet för rening i reningsverk.

Tillsammans med de höga kostnaderna har detta gjort, att man sökt alternativ till systemet med två parallellt liggande rörledningar.

Mest bekant blev Chicagos förslag år 1966 att bygga ett tunnelsystem på 250 m djup under markytan för tillfällig magasinering av bräddade regnvattenmängder, som efter regnets slut skulle pumpas till reningsverk.

Detta avloppssystem blev samtidigt en del av ett pumpkraftverk, varigenom billig vattenkraft kunde nyttiggöras för att förbättra elförsörjningen vid topp belastning under dagen.

En vidare utveckling för att bemästra dagvattenproblemen har skett i San Francisco, där man av kostnadsskäl inte kan bygga om till duplikatsystem. Ett tunnelsystem kompletteras här med ett 60-tal utjämningsbassänger med en medelstorlek av 4 000 m³.

Man skall här inte passivt låta vädrets makter avgöra förhållandena i avloppssystem och reningsverk utan övervaka och styra med ledning av väderprognoser, nederbördsmätare inom olika delområden, flödesmätare i ledningsnätet och med hjälp av datorer. Ett motsvarande projekt är under utarbetande i Hamburg.

Forskning rörande dagvatten pågår för närvarande bl a i Göteborg. Man har där funnit, att vatten från takytor innehåller mycket tungmetaller och suspenderande ämnen.

Tungmetallhalten har konstaterats vara fem gånger högre än i spillvatten till Sjölunda och Rya reningsverk. Det har förklarats genom korrosion av galvaniserad plåt och kopparplåt.

De suspenderade ämnena har antagits bero på nedfall från skorstenar och visitkort från en och annan mås. Gatuytors dagvatten får bly från bensin, krom och volfram från däckdubbar m m.

Regnvattenflödena har konstaterats vara mindre än en teoretiskt beräknat. Delvis beroende på att vid dimensionering hänsyn inte brukar tas till lagringsvolymerna i ledningsnätet.

Vid mätningar som VA-verket gör med registrerande instrument i ledningsnätet i Malmö har bräddningsfrekvensen också varit lägre och bräddningen mindre än väntat. Malmös flacka terräng ger stora ledningsdimensioner och volymer, som ju nödvändigtvis måste påverka avrinningsförhållandena.

Där ombyggnad till duplikatsystem till stor del genomförts är det fullt motiverat att bygga vidare. Påbörjande av en större ombyggnad av ett kombinerat avloppssystem förefaller med nuvarande kunskaper om dagvatten och kostnader inte längre självklart.

Tendensen inom avloppsområdet i USA är, att inte bygga om kombinerade avloppssystem till duplikatsystem, utan att komplettera med utjämningsbassänger.

Där möjlighet finns söker man infiltrera dagvatten. Härigenom hindrar man sjunkande grundvattennivå som kan medföra skador på byggnader och sinande grundvattentillgångar.

© Kjell-Åke Hermansson 1975

VA-artiklar i Asfaltblänk och Vattenstänk

VA-artiklar i Vattenstänk

Senast uppdaterad 060808