Vesitornit: Suomi


Nyland/Uusimaa
Egentliga Finland/Varsinais-Suomi
Satakunta
Egentliga Tavastland/Kanta-Häme
Birkaland/Pirkanmaa
Päijänne-Tavastland/Päijät-Häme
Kymmenedalen/Kymenlaakso
Södra Karelen/Etelä-Karjala
Södra Savolax/Etelä-Savo
Norra Savolax/Pohjois-Savo

Norra Karelen/Pohjois-Karjala
Mellersta Finland/Keski-Suomi
Södra Österbotten/Etelä-Pohjanmaa
Österbotten/Pohjanmaa
Mellersta Österbotten/Keski-Pohjanmaa
Norra Österbotten/Pohjois-Pohjanmaa
Kajanaland/Kainuu
Lappland/Lappi
Åland

Uusimaa / Nyland

Ekenäs/Tammisaari, Kvarnbacken

N 59.9758 – E 23.4438

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 1/2012.

Stadsbränder var förr ett stort hot, inte minst mot trähusstäder, olyckor man givetvis försökte förekomma. En lösning var patrullerande brandvakter, som den svenskspråkiga staden Ekenäs i södra Finland hade efter en stor brand 1821. En annan lösning var att övervaka bebyggelsen från någon hög byggnad.

När Ekenäs byggde ett nytt vattentorn 1931, så fanns överst i tornets tvåvånings lanternin plats för en brandvakt. Lokaler som dock inte kom att användas för sitt ändamål. Det 35 meter högt tornet, med en reservoar på 370 m³, är ritat av arkitekt Ragnar Wessman. Torndriften upphörde 1977.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.


Anslag i vattentornet.

Gamla vattentornet
Stadens gamla vattentorn byggdes uppe på den centralt belägna Kvarnbacken som utgör ändpunkten av den del av åsen som skjuter in i staden. Som vattentorn fungerade det ända till år 1977.
Ritningarna till tornet är gjorda av arkitekt Ragnar Wessman.
Vattentornet är kvadratiskt (10,3 m x 10,3 m) p.g.a. att det i tornets nedersta våningar finns bostäder. Som byggnadsmaterial har använts rött Riihimäki-tegel och tornet står på en plattform av granit.
Vattentornet hör till 1920-talets klassicismstil. Det är 35,2 meter högt och höjer sig 60 meter över vattenytan. Vattenreservoaren rymmer 370 m³.
Tornet avslutas av en lanternin i två våningar. Taket kring lanterninen är format till en balkong. Lanterninens nedre våning har försetts med horisontalt utdragna fönsterband. Den övre våningen är ursprungligen avsedd till utsikts- och dejourrum för en brandvakt.
Det finns ingen hiss i tornet, trappstegens antal är 164. Ganska bekväma trappor leder upp till rummet under reservoaren. Man hade tänkt sig att installera en hiss ända upp till detta rum.
Vidare uppåt kommer man längs trappor runt reservoaren och slutligen upp­för en spiraltrappa till lanterninen och balkongen.
Det gamla vattentornet fungerar för tillfället som utsiktstorn (nyckeln fås från stadens turistbyrå). Tornet används även av rundradion.
Från balkongen har man en underbar utsikt. Blicken fångas främst av allt det lummiga och gröna i Ekenäs och av det blå vattnet som på så gott som alla håll omger staden.


Ekenäs, Genvägen (Nya vattentornet)

N 59.9838 – E 23.4706

View from the old water tower.
View from the water tower.

Espoo/Esbo, Hauenkallio/Gäddberget

N 60.1616 – E 24.7649

Reservoarvolym: 1 200 + 2 900 = 4 100 m³
Byggår: 1967
Arkitekt: Arkitektbyrån Erkko Virkkunen
Konstruktör: DI Ilmari Hyppänen


Espoo/Esbo, Espoonlahti/Esboviken

N 60.1564 – E 24.6612

Reservoarvolym: 4 x 2 000 m³ = 8 000 m³
Byggår: 1993


Espoo/Esbo, Otaniemi/Otnäs

N 60.1812 – E 24.8199

Reservoarvolym: 3 000 + 3 000 = 6 000 m³
Byggår: 1971
Planering: Alvar Aalto


Espoo/Esbo, Kauniainen/Grankulla

N 60.2128 – E 24.7128

Reservoarvolym: 4 750 m³
Byggår: 1964
Arkitekt: Arkitektbyrån Erkko Virkkunen
Konstruktör: DI Ilmari Hyppänen


Hanko/Hangö, Kirkkotie

N 59.8249 – E 22.9706

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2000.

Ett grått och till synes trist vattentorn tronar på berget i Hangö, Finlands sydligaste stad. Men tornet är färgat av historien. Det stod färdigt 1943 under brinnande krig, och ersatte då ett vattentorn i granit från 1910. Det gamla tornet hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna arrendeområdet Hangö.

Det nya 48 meter höga tornet, med en reservoar uppburen av bland annat fyra rektangulära pelare, är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ursprungligen sjöjungfrudekorationer ha placerats, men av kostnadsskäl tronar nu snäckor (!), skapade av bildhuggaren Gunnar Finne.

Ovanför reservoaren på 490 m³, finns det en utsiktsplattform, varifrån man kan skåda över Hangös vatten. Det första tornet på denna plats var ett brandtorn i trä, som stod där 1886-1910. Alla de tre tornen har haft en detalj gemensam, en klocka i alla de fyra väderstrecken. Med andra ord – tidspräglade finska vattentorn.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.


View from the water tower.
View from the water tower.
View from the water tower.

Helsinki/Helsingfors, Ilmala

N 60.2070 – E 24.9167

Reservoarvolym: 20 000 m³
Byggår: 1957


N 60.2067 – E 24.9188

Reservoarvolym: 21 500 m³
Byggår: 1970


Helsinki/Helsingfors, Roihuvuori/Kasberget

N 60.1975 – E 25.0494

Reservoarvolym: 12 600 m³
Byggår: 1978
Arkitekt: Arkitektbyrån Simo Lumme
Konstruktör: Ingenjörsbyrån Vähäkallio


Helsinki/Helsingfors, Lauttasaari/Drumsö (demolished)

N 60.1629 – E 24.8835

Reservoarvolym: 4 500 m³
Färdigt år: 1958


Helsinki/Helsingfors, Myllypuro/Kvarnbäcken

N 60.2181 – E 25.0556

Reservoarvolym: 2 400 m³ + 11 000 m³ = 13 400 m³
Byggår: 1965
Arkitekt: Arkitekt B. Saarnio
Konstruktör: Ingenjörsbyrån P. Simula & Co


Helsinki/Helsingfors, Alppila/Alphyddan (I)

N 60.1890 – E 24.9421

Reservoarvolym: 13 000 m³
Färdigt år: 1929


Helsinki/Helsingfors, Alppila/Alphyddan (II)

N 60.1877 – E 24.9403

Reservoarvolym: 16 000 m³
Färdigt år: 1938

Läs om vattenreservoaren på nöjesparken i Vattenstänk 94 (1996-08-09).


Helsinki/Helsingfors, Malmi hautausmaa/Malms begravningsplats

N 60.2394 – E 25.0282

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 2/2019:

Vatten är en förutsättning för liv, villkor som inte behöver gälla livets motsats. Vår kultur att bevara minnet och stoften av de som inte längre är i livet, har gjort att vi har skapat rum för denna hågkomst. Moderna begravningsplatser i vår kultursfär har ofta grönska, med gräsmattor, blommor och träd.

Grönska kräver vatten och då kan ett vattentorn vara till nytta. Ett sådant torn, troligen ritat av arkitekt Albert Nyberg, byggdes i slutet på 1930-talet på Malms begravningsplats i Helsingfors, invigd 1894 och idag Finlands största. Det var byggnadsfirman Otto Vuorio som byggde tornet.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.



Helsinki/Helsingfors, Veräjälaakso/Grinddal

N 60.2367 – E 24.9843


Hyvinkää/Hyvinge, Karankatu

N 60.6428 – E 24.8638


Hyvinkää/Hyvinge, Kuningasvuorenkatu

N 60.6158 – E 24.8357


Ingå/Inkoo, Idrottsvägen

N 60.0531 – E 24.0155


Järvenpää/Träskända, Kalliolinnankuja

N 60.5378 – E 25.1084


Järvenpää/Träskända, Vesitorninkatu

N 60.4814 – E 25.1008


Karis/Karjaa, Lidbergsgatan

N 60.0658 – E 23.6642


Karis/Karjaa, Lokförargatan (railway)

N 60.0699 – E 23.6668


Karis/Karjaa, Lokförargatan (railway)

N 60.0703 – E 23.6675


Karkkila/Högfors, Helsingintie

N 60.5353 – E 24.2193

Reservoarvolym: 500 m³
Färdigt år: 1952
Projektör: L Pajamies
Entreprenör: Teora


Kerava/Kervo, Tornipolku

N 60.4083 – E 25.0989

Vattenmagasinets volym: 800 m³
Byggnadsår: 1953


Kerava/Kervo, Alikeravantie

N 60.3880 – E 25.1140


Kirkkonummi/Kyrkslätt, Vanha Rantatie/Gamla Kusstvägen

N 60.1258 – E 24.4549


Klaukkala/Klövskog, Metsätie

N 60.3889 – E 24.7571


Lapinjärvi/Lappträsk, Kirkonkylä/Kapellby, Lapinjärventie

N 62.6254 – E 26.2010


Lohja/Lojo, Toivonkatu

N 60.2466 – E 24.0686


Lohja/Lojo, Saukkolantie

N 60.2694 – E 24.1147


Loviisa, Myllyharju/Lovisa, Kvarnåsen (demolished)

N 60.4521 – E 26.2278


Mäntsälä, Pukkimäentie

N 60.6332 – E 25.3004


Nurmijärvi, Puurata

N 60.4713 – E 24.8104


Porvoo/Borgå, Kvarnbacken

N 60.4013 – E 25.6662


Porvoo/Borgå, Hammars, Slätberget

N 60.3607 – E 25.6361

View from the water tower.

Porvoo/Borgå, Vanha Helsingintie/Gamla Helsingforsvägen (railway)

N 60.3960 – E 25.6492


Rajamäki, Tornikuja

N 60.5316 – E 24.7847

View from the water tower.

Rajamäki, Patruunantie

N 60.5373 – E 24.7588


Sipoo/Sibbo, Söderkulla, Karjuhaankuja/Galthagsgränden

N 60.3042 – E 25.3264

Vattenmagasinets volym: 800 m³
Projektör: Ingenjörsbyrån Jord och Vatten AB


Sipoo/Sibbo, Nikkilä/Nickby (demolished)

Vattenmagasinets volym: 500 m³
Byggnadsår: 1950

Vattentornet är rivet 2004 (enligt Kim Netso).


Siuntio/Sjundeå, Sudenkaari/Vargsvängen

N 60.1362 – E 24.2358


Tuusula/Tusby, Vesitorninkulma (demolished)

N 60.4105 – E 24.9990

Vattenmagasinets volym: 1 000 m³
Byggnadshöjd: 36 m
Största diameter: 15 m
Byggnadsår: 1973
Arkitekt: Mikko Merckling


Tuusula/Tusby, Jokela, Nukarintie

N 60.5437 – E 24.9475

Vattenmagasinets volym: 800 m³
Byggnadshöjd: 17,35 m
Största diameter: 14,10 m
Byggnadsår: 1992
Projektör: Polar/Insinöörivoima


Tuusula/Tusby, Pöytyripolku

N 60.3951 – E 25.0255


Vantaa/Vanda, Hakunila/Håkansböle

N 60.2770 – E 25.0937

Reservoarvolym: 1 000 m³
Byggår: 1972
Höjd: 38 m


Vantaa/Vanda, Aurinkomäntie/Solbergsvägen

N 60.3447 – E 25.0851


Vantaa/Vanda, Simonkylö/Simonsböle

N 60.3447 – E 25.0851


Vantaa/Vanda, Helsinki Airport (demolished)

N 60.3124 – E 24.9601


Vantaa/Vanda, Kaivoksela/Gruvsta

N 60.2706 – E 24.8690


Vantaa/Vanda, Fazer (industry)

N 60.2554 – E 25.1077


Vantaa/Vanda, Myyrmäki/Myrbacka

N 60.2712 – E 24.8336

Reservoarvolym: 4 500 m³
Byggår: 1973
Höjd: 47 m


Vihti/Vichtis, Nummela, Hiidenvedentie

N 60.3392 – E 24.3096


Vihti/Vichtis, Nummela, Hiidenvedentie

N 60.3391 – E 24.3097

Varsinais-Suomi / Egentliga Finland

Kaarina/S:t Karins, Vesitorninkatu

N 60.4047 – E 22.3775


Kaarina/S:t Karins, Männistönmäki

N 60.4350 – E 22.5364


Laitila/Letala, Pähkinäpolku

N 60.8816 – E 21.7025


Lieto/Lundo, Piispalantie

N 60.5123 – E 22.4581


Loimaa

N 60.8557 – E 23.0145


Masku/Masko, Vesitornintie

N 60.5752 – E 22.1117


Paimio/Pemar, Alvar Aallontie/Sanatorium

N 60.4652 – E 22.7350


Paimio/Pemar, Rivomäki

N 60.4345 – E 22.7002


Paimio/Pemar, Rivomäki

N 60.4345 – E 22.7002


Pargas/Parainen, Tornbacksstigen/Tornimäenpolku

N 60.3015 – E 22.3296


Pöytyä, Karinainen/Pöytis, Karinais

N 60.6952 – E 22.7579


Raisio/Reso, Vesitornintie

N 60.4820 – E 22.1082


Salo, Halikko

N 60.3953 – E 23.1088

Reservoarvolym: 1 640 m³
Färdigt år: 1970
Renoverat år: 1993-94
Höjd: 20 m


Salo, Mariankatu (railway)

N 60.3882 – E 23.1170


Turku/Åbo, Taikavarvuntie

N 60.4872 – E 22.2481


Uusikaupunki/Nystad, Myllyrinne

N 60.8025 – E 21.4184


Uusikaupunki/Nystad, Liljalaaksonkatu

N 60.8068 – E 21.4124

Satakunta

Eura, Vesitornintie

N 61.1125 – E 22.1627


Eurajoki/Euraåminne, Manunpolku

N 61.1973 – E 21.7240

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2003:

Jorden roterar. Ett fenomen som ibland man kan se vid vattentornet i Euraåminne/Eurajoki i västra Finland. I tornets utkragade kant är en 40 meter lång och 110 kg tung pendel fäst. När pendeln sätts i rörelse, kommer den enligt tröghetslagen att fortsätta pendla i samma riktning.

Jordens rotation medför dock att pendeln till synes ändrar riktning. Eftersom pendeln är lång, tar det tid innan den stannar, vilket gör det lättare att se rörelseförändringen. Ett experiment som kallas Foucaults pendel, och som normalt sker inomhus. I den finska skogens ly sker dock detta utomhus. Till och från.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.


Inhägnat pendelområde.
Informationstavla om Foucault-pendeln.

Foucaults pendel

Tidigare publicerad i personalbladet Vattenstänk 124 (1997-10-13) (del av artikeln).

av Eber Ohlsson

Foucaults pendel är ett sätt att åskådliggöra jordens rotation. Om en pendel sätts i rörelse kommer pendeln enligt tröghetslagen att fortsätta pendla i samma riktning. Jordens rotation medför dock att pendeln till synes ändrar riktning.

För att detta fenomen klart och tydligt skall ses, måste pendeln vara lång. Det tar då tid innan pendeln stannar, vilket i sin tur gör att man kan se rörelseförändringen. Pendeln får inte störas av en yttre påverkan, därför försiggår normalt sådana här försök inomhus. Såsom det sked­de när den franske fysikern Jean Bernard Léon Fou­cault första gången visade experimentet i Pantheon i Paris 1851.

Säg vad inte vattentorn kan användas till. I den finska orten Eurajoki, mellan Rauma och Björneborg ligger vattentornet på en skogklädd ås. I vattentornets utkra­gade kant är en pendel fäst. På marken under är ett område inhägnat, så att pendeln kan kunna svänga skyddat. Dessutom finns det en skylt som förklarar hur experimentet går till. Frågan är hur ofta pendeln är igång. Troligen: Till och från.


Huittinen/Vittis, Vesitornintie

N 61.1905 – E 22.7050


Huittinen/Vittis, Vesitornintie

N 61.1903 – E 22.7057


Kankaanpää, Jämintie

N 61.8090 – E 22.4001


Kankaanpää, Raamikatu

N 61.8072 – E 22.4139


Kokemäki/Kumo, Katilantie

N 61.2495 – E 22.3197


Mäntyluoto, Santojentie

N 61.5759 – E 21.5437


Nakkila, Vesitornintie

N 61.3741 – E 22.0023


Pori/Björneborg, Maantiekatu

N 61.4848 – E 21.7803

Reservoarvolym: 500 m³
Byggt år: 1936
Arkitekt: Bertel Strömmer


Rauma/Raumo, Vesitornintie

N 61.1221 – E 21.5183

Byggt år: 1934
Reservoarvolym: 400 m³
Ombyggt år: 1963
Reservoarvolym: 2 400 m³
Arkitekt ombyggnad: Bertel Saarnio


Ulvila/Ulvsby, Tutintie

N 61.4331 – E 21.9271

Kanta-Häme / Egentliga Tavastland

Forssa, Saksankuja

N 60.8209 – E 23.6424


Forssa, Häiviantie

N 60.7875 – E 23.6425


Forssa, Finlayson (industry)

N 60.8096 – E 23.6344


Hämeenlinna/Tavastehus, Vesitornintie

N 61.0999 – E 24.1328


Janakkala, Vesitorninkaari

N 60.9317 – E 24.6479


Janakkala, Vesitorninkaari

N 60.9315 – E 24.6479


Jokioinen/Jockis, Rinnetie

N 60.7988 – E 23.4944


Jokioinen/Jockis, Humppilantie

N 60.8106 – E 23.4838


Loppi, Harjutie

N 60.7192 – E 24.4267


Loppi, Läyläinen, Kirkkotie

N 60.6255 – E 24.4631


Riihimäki, Salpausseläntie

N 60.7410 – E 24.7681

Reservoarvolym: 850 m³
Färdigt år: 1952
Projektör: Erik Bryggman


Riihimäki, Pohjoinen Asamkatu (railway)

N 60.7364 – E 24.7788


Riihimäki, Ryttylä, Lasimestarintie

N 60.8153 – E 24.7569


Tammela, Kyöpelintie

N 60.8111 – E 23.7623


Tammela, Kyöpelintie

N 60.8109 – E 23.7622

Pirkanmaa / Birkaland

Akaa, Matomäki/Ackas

N 61.2170 – E 23.7494


Ikaalinen/Ikalis, Hapulko (railway)

N 61.7674 – E 23.0765


Juupajoki, Lyly (railway)

N 61.8843 – E 24.4788


Kangasala, Kirkkoharjuntie

N 61.4666 – E 24.0604


Lempäälä, Tornimäentie/Lembois

N 61.4094 – E 23.7686


Lempäälä, Rautalonmäki/Lembois

N 61.3386 – E 23.7466


Nokia, Vesitorninkaarre

N 61.4779 – E 23.4812


Parkano, Niementie

N 62.0075 – E 23.0079


Pälkäne

N 61.3465 – E 24.2540


Sastamala, Sipintie

N 61.3555 – E 22.8928


Sastamala, Selännekatu

N 61.3297 – E 22.9341


Tampere/Tammerfors, Virtainpolku

N 61.4536 – E 23.8324


Tampere/Tammerfors, Kitiniiynkatu

N 61.4440 – E 23.7514


Tampere/Tammerfors, Raiskionkatu

N 61.5078 – E 23.6207


Tampere/Tammerfors, Kaupinkatu

N 61.5121 – E 23.7942


Tampere/Tammerfors, Kaupinkatu

N 61.5120 – E 23.7929


Urjala, Torntie/Urdiala

N 61.0791 – E 23.5527


Valkeakoski, Jyräänkatu

N 61.2593 – E 24.0369


Valkeakoski, Tyryntie

N 61.2833 – E 24.0218


Vilppula/Filpula, Vesitonintie

N 62.0183 – E 24.5135


Virrat/Virdois, Koulutie

N 62.2417 – E 23.7628


Virrat/Virdois, Sairaalantie

N 62.2423 – E 23.7609


Ylöjärvi, Latvatie

N 61.5450 – E 23.5895


Ylöjärvi, Latvatie

N 61.5451 – E 23.5888

Päijät-Häme / Päijänne-Tavastland

Heinola, Ratakatu

N 61.2013 – E 26.0402

Architect Kaarlo Könönen has designed the water tower, which was completed in 1951.
At the top of the tower, 45 meters up, there is a café, which opened in 1954. The café, which has good views, is accessible by elevator or stairs.
Heinola Water Tower was the first water tower in Finland that had a café overlooking the surrounding area.


Heinola, Ratakatu (railway)

N 61.2023 – E 26.0438


Lahti/Lahtis, Juustilankatu

N 60.9924 – E 25.6719


Lahti/Lahtis, Tasangontie

N 60.9526 – E 25.6627


Lahti/Lahtis, Tähtitorninkatu

N 60.9847 – E 25.5880


Lahti/Lahtis, Salpaharjuntie

N 60.9878 – E 25.5026


Nastola, Niinitie

N 60.9431 – E 25.9345


Orimattila, Urheilutie

N 60.8134 – E 25.7376


Sysmä

N 61.5078 – E 25.6855


Kymenlaakso / Kymmenedalen

Hamina/Fredrikshamn, Taskalinmäki

N 60.5776 – E 27.1836


Hamina/Fredrikshamn, Kontiimäki

N 60.5748 – E 27.1497


Hamina/Fredrikshamn, Syväsatamantie

N 60.5400 – E 27.1681

No picture of the water tower.


Kotka, Haukkavouri

N 60.4597 – E 26.9296

Byggnadsår: 1914-1920
Vattentorn: 1920-1960
Arkitekt: J. E. Paatela


Kotka, Jylppy

N 60.4907 – E 26.9038


Kotka, Hiidenrinne

N 60.4848 – E 26.8653


Kotka, Karhula

N 60.5173 – E 26.9324


Kouvola, Harjuntie

N 60.8777 – E 26.7484


Kouvola, Kullerontie

N 60.8481 – E 26.6006


Kouvola, Palomäki 1

N 60.8787 – E 26.7071


Kouvola, Palomäki 2

N 60.8787 – E 26.7071


Kouvola, Niinistö

N 60.9203 – E 26.7815


Kouvola, Veturitalli 1 (railway)

N 60.86427 – E 26.6969


Kouvola, Veturitalli 2 (railway)

N 60.86444 – E 26.6962


Pyhtää/Pyttis, Käenkuja

N 60.5003 – E 26.7335

Etelä-Karjala / Södra Karelen

Imatra, Vesitorninkatu

N 61.1977 – E 28.7603


Imatra, Reporaitti

N 61.1829 – E 28.6961


Imatra, Kurkivuori

N 61.2541 – E 28.8900


Joutseno, Kesolantie

N 61.1189 – E 28.5082


Luumäki, Vallikuja

N 60.9235 – E 27.5629


Lappeenranta, Lappeenkatu/Villmanstrand

N 61.0595 – E 28.1984


Parikkala, Vesitornintie

N 61.5684 – E 29.5120


Ruokolahti, Kerrostie/Ruokolax

N 61.2959 – E 28.8192

Etelä-Savo / Södra Savolax

Joroinen/Jorois

N 62.1825 – E 27.8243


Joroinen/Jorois, Huutokoski (railway)

N 62.2107 – E 27.6859


Juva/Jockas, Torntie

N 61.9026 – E 27.8348


Kangasniemi

N 61.9751 – E 26.6415


Mikkeli/S:t Michel, Naisvuori

N 61.6921 – E 27.2723

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 2/2009.

I domkyrkostaden Mikkeli, finskt namn för S:t Michel, i Finlands sjöområde, uppfördes 1880 ett brandtorn på Kvinnoberget. Då tillkom här också ett café och en park. Att släcka bränder är inte mindre lovvärt än att upptäcka dem, så 1911-12 byggdes på samma plats ett vattentorn i armerad betong efter ritningar av Selim A. Lindqvist.

Under andra världskriget fanns det i Kvinnobergets inre en sambandscentral för luftvärnet. Efter kriget, 1946 byggdes tornets övre delar om efter Eero Jokilehtos ritningar. Från den nya utsiktsplattformen kunde finländarna nu åter fredligt spana mot öster.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.


Mikkeli/S:t Michel, Kirjala

N 61.6842 – E 27.2394


Mikkeli/S:t Michel, Tuukala

N 61.6559 – E 27.2626


Mikkeli/S:t Michel, Ristiina/Kristina, Linnaniementie

N 61.4950 – E 27.2778


Mäntyharju, Teletie

N 61.4208 – E 26.8665


Pertunmaa, Punakiventie

N 61.5085 – E 26.4717


Pieksämäki, Myllykatu

N 62.3002 – E 27.1639


Pieksämäki, Kuopiontie

N 62.2949 – E 27.1338


Pieksämäki (railway)

N 62.2987 – E 27.1642


Pieksämäki, Vaalijala (hospital)

N 62.3697 – E 27.1270


Punkaharju

N 61.7629 – E 29.3826


Rantasalmi, Vesitornintie

N 62.0666 – E 28.2926


Savonlinna, Vesitornintie/Nyslott

N 61.8716 – E 28.8649


Savonlinna, Vesitornintie/Nyslott

N 61.8715 – E 28.8650


Savonlinna, Kangasvuokontie/Nyslott

N 61.8606 – E 28.9534

Pohjois-Savo / Norra Savolax

Iisalmi, Savonkatu/Idensalmi

N 63.5577 – E 27.1819


Iisalmi, Karikatu/Idensalmi

N 63.5654 – E 27.1880


Iisalmi/Idensalmi

N 63.5623 – E 27.2031


Juankoski, Kisapolku

N 63.0675 – E 28.3306


Kaavi, Kaivotie

N 62.9803 – E 28.4889


Keitele, Villentie

N 63.1764 – E 26.3248


Kiuruvesi, Ahonpääntie

N 63.6445 – E 26.6186


Kuopio, Huuhankatu

N 62.8864 – E 27.6480


Kuopio, Mahlatie

N 62.8862 – E 27.5955


Kuopio (railway)

N 62.8989 – E 27.6994


Kuopio (railway)

N 62.8988 – E 27.6991


Kuopio, Maaninka, Honkarannantie

N 63.1680 – E 27.3019


Lapinlahti, Haminamäki

N 63.3606 – E 27.4048


Lapinlahti, Haminamäki

N 63.3609 – E 27.4048


Rautalampi, Turkkilanvuorentie

N 62.6213 – E 26.8222


Rautavaara, Poikkitie

N 63.5039 – E 28.2834


Sonkajärvi, Tornikuja

N 63.6728 – E 27.5297


Suonenjoki, Pääskynkatu

N 62.6219 – E 27.1052


Varkaus, Nakskovinkatu

N 63.3191 – E 27.8653


Vieremä, Veteraanintie

N 63.7469 – E 26.9992

Pohjois-Karjala / Norra Karelen

Ilomantsi, Kappalaisentie

N 62.6711 – E 30.9193


Joensuu, Vesitorninkatu

N 62.5911 – E 29.7851


Joensuu, Rajahovintie

N 62.6473 – E 29.6830


Joensuu, Tornitie

N 62.6358 – E 29.5418


Joensuu, Eno, Tornitie

N 62.7969 – E 30.1595


Joensuu, Kovero, Ylätie

N 62.5454 – E 30.5512


Kitee, Siilintie

N 62.0921 – E 30.1381


Kontiolahti, Rakentajantie

N 62.7618 – E 29.8534


Kontiolahti, Huuhanmäentie

N 62.7354 – E 29.8174


Lieksa, Urheilkatu

N 63.3217 – E 30.0228


Liperi, Rotilantie

N 62.5341 – E 29.3832


Nurmes, Vesitorninkatu

N 63.5479 – E 29.1761


Nurmes (railway)

N 63.5396 – E 29.1480


Outokumpu

N 62.7300 – E 29.0061


Outokumpu

N 62.7301 – E 29.0059


Polvijärvi, Vesitotnintie

N 62.8633 – E 29.3789


Tohmajärvi, Vesitorninkuja

N 62.2258 – E 30.3290

Keski-Suomi / Mellersta Finland

Hartola, Rajatie

N 61.5829 – E 26.0234


Joutsa, Tornitie

N 61.7638 – E 26.1151


Jyväskylä, Harju

N 62.2431 – E 25.7394


Jyväskylä, Kangasvuori

N 62.2684 – E 25.8137


Jyväskylä, Kortemäki

N 62.2454 – E 25.6975


Jyväskylä, Polkkakaju

N 62.2290 – E 25.7657


Jyväskylä, Keltinmäki

N 62.2264 – E 25.6870


Jyväskylä, Savonmäki

N 62.2577 – E 25.8687


Jyväskylä, Janakka

N 62.2599 – E 25.8821


Jyväskylä, Johanneksentie

N 62.3145 – E 25.8384


Keuruu, Kaaritie

N 62.2685 – E 24.7008


Kuhmoinen/Kuhmois, Lukkarinpolku

N 61.5608 – E 25.1719


Petäjävesi, Viriäisentie

N 62.2675 – E 25.1790

Etelä-Pohjanmaa / Södra Österbotten

Alavus, Torntie

N 62.5836 – E 23.5990


Alavus, Haverintie

N 62.5862 – E 23.6404


Evijärvi, Kauppatie

N 63.3660 – E 23.4731


Jalasjärvi, Vanhankirkonmäki

N 62.5031 – E 22.7420


Kauhava, Vestitorninkuja

N 63.1094 – E 23.0845


Kauhava, Alahärmä, Ravitie

N 63.2513 – E 22.8394


Kurikka, Kettukallio

N 62.6127 – E 22.3622


Lappajärvi, Tornitie

N 63.2109 – E 23.6198


Lapua, Ritakulma/Lappo

N 62.9821 – E 23.0452


Lapua, Vesitorninkatu/Lappo

N 62.9613 – E 22.9715


Seinäjoki, Vesitorninkatu

N 62.7809 – E 22.8369


Seinäjoki, Kiilletie

N 62.8074 – E 22.8844


Seinäjoki, Ruukintie (railway)

N 62.7901 – E 22.8477


Seinäjoki (railway)

N 62.7908 – E 22.8489


Seinäjoki (railway)


Ähtäri, Alkulantie

N 62.5599 – E 24.0902


Ähtäri, Alkulantie

N 62.5600 – E 24.0902

Österbotten / Pohjanmaa

Isokyrö, Parkintie/Storkyro (railway)

N 63.0018 – E 22.1673


Jakobstad, Himmelsbergsgatan/Pietarsaari

N 63.6732 – E 22.7103

Reservoarvolym: m³
HVY över mark: m
Byggnadsår: 193?
Höjd: m
Arkitekt: Lars Eliel Sonck (1870-1956)
Projektör: AIB (Allmänna Ingenjörsbyrån)

“Då man planerade Jakobstads vattentorn fanns också planer på att inrymma stadens poliskammare här. Av detta blev intet. Ett krav som man ställde var också att vattentornet skulle kunna fungera som ett utkikstorn såsom har varit vanligt på andra orter. Nyckeln till tornet kunde man hämta från polisen i rådhuset. Också besökarna lämnade naturligtvis sina signaturer (namnteckningar) i tornet. Tornet har också varit populärt för fotografer för att få en vy över stadens centrum och omgivningar.

Man såg också möjligheten att använda tornet som en flygfyr. Då hade man i tankarna Kauhava flygfält som byggdes under denna tid.

En speciell betydelse fick vattentornet under krigen på 40-talet, då man här inrättade en luftbevakningsstation. Bevakningen sköttes i huvudsak av lottor. Härifrån skulle man larma stadens militära ledning som fanns i brandkårshuset, som sedan skulle ge luftalarm.”

Guy Björklund i Österbottens Tidning 2015-12-10

Guy Björklunds artikel i Österbottens Tidning 2015-12-10 “Vattentornet gav staden ett lyft.” Click to Enlarge.


Jakobstad, Skolgatan/Pietarsaari (industry)

N 63.6776 – E 22.7052

Strengbergs tobaksfabrik. Vattentornet (1909) är tornbyggnaden under klockklotet. Byggnaden planerades av arkitekt Torben Grut (1871-1945) samt den lokale byggmästaren K J Ahlskog. Betongarbetena utfördes av Skånska Cementgjuteriet.

“För att tillvarata regnvatten gjordes den nya fabrikens tak till stora vattensamlare (bassänger) och härifrån leddes vattnet genom rör ner till en stor uppsamlingsbassäng under gårdsplanen. För att inte vattenrören från taken skulle frysa, försågs de viktigaste vattenrören med varmvattensrör. Från uppsamlingsbassängerna pumpades vatten upp i klocktornets reservoar och härifrån leddes vattnet ut i fabriken. Vattenreservoaren i Strengbergs klocktorn finns fortfarande kvar.”

Guy Björklund i Österbottens Tidning 2015-12-10.


Kronoby, Säbråvägen/Kruunupyy

N 63.7299 – E 23-0372


Nykarleby, Lybecksgatan/Uusikaarlepyy

N 63.5242 – E 22.5380

Hissnande färd

Publicerad i personalbladet Vattenstänk 91 (1996-07-08).
av Eber Ohlsson

Onsdagen den 26 juni 1996 besökte jag Nykarleby, Öster­botten, Finland. En stad med ca 8 000 invånare och där mer än 90 % är svensk­språkig. För att få en bra överblick av staden besöktes stadens vattentorn, med dess Café Pano­rama (i Finland finns många vattentorn med utsikts- och café­rörelse). När jag nu åkte hiss upp till tornets översta plan fick jag samtidigt mig till livs en 46 meter konstupplevelse. Bakom gallerdörren på hissens fjärde sida blev resan rent astronomisk. Från bottenplanets djup­havs­bild till ut­sikts­plan­ets stjärnhimmel.

Väggmålningen visade sig vara Finlands högsta vägg­målning. Och väldigt ny. Titeln var ”Per aspera ad astra” och konst­när­er­na var Peter Domlin och Ann-Christine Krooks. Idégivare och caféägare var Kaj Wikblom. En ung man som redan hunnit driva rörelsen i 12 år.

Intressant var inte bara konstupplevelsen, utan även att Vatten­stänk var först på plats. Det var två dagar före vernissagen och den in­bjudna pressen, inkl Expressen.


Vaasa/Vasa, Kirkkopuistikko/Kyrkoesplanaden

N 63.0934 – E 21.6128

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2011.

I finländska Österbotten stod det fram till 1950-talet Vasa överst på ortsnamnsskyltarna och Vaasa därunder, när man nalkades staden. Det visade att det var en svenskspråkig majoritet här. Men sedan dess har majoriteten skiftat, så numera står Vaasa överst.

På den tiden när Finland var ett storfurstendöme i Ryssland, utlystes det i staden en arkitekttävling om ett nytt vattentorn. Bröderna Jussi och Toivo Paatela vann och 1915 kunde det 47 m höga vattentornet i jugendstil med en reservoar på 500 m³ stå klar. Länge kunde man gå de 200 trappstegen till tornets utsiktsplats och se ut över staden.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.

Vasa stads vattentorn
Byggnadsår 1915
Arkitekter J och T Paatela
Höjd 47 m
Höjd över havsytan 63,9 m
Behållare 500 m³

Wasserturm der Stadt Vaasa
Baujahr 1915
Architekten J och T Paatela
Höhe 47 m
Höhe über Meeresspiegel 63,9 m
Behälter 500 m³

Water Tower of The City of Vaasa
Built in 1915
Architects J och T Paatela
Height 47 m
Height above sea level 63,9 m
Reservoir 500 m³


Trontilanmäki, Trontilantie

N 63.0594 – E 22.0791


Vörå, Bertilsbacken/Vöyri

N 63.2607 – E 22.2665


Vörå, Maggmossen/Vöyri

N 63.1359 – E 22.2669

Kainuu / Kajanaland

Hyrynsalmi, Asematie

N 64.6813 – E 28.4689


Kajaani, Mäkikatu/Kajana

N 64.2105 – E 27.7376


Kajaani, Mittamiehenkatu/Kajana

N 64.2410 – E 27.7357


Kajaani, Vesilinnankuja/Kajana

N 64.2219 – E 27.7231


Kuhmo, Piilopolku

N 64.1215 – E 29.5207


Paltamo, Kiurunpolku/Paldamo

N 64.4078 – E 27.8179


Suomussalmi, Kauppakatu

N 64.8832 – E 28.9050

Keski-Pohjanmaa / Mellersta Österbotten

Kannus, Tokoinkatu

N 63.9014 – E 23.9011


Kokkola, Torikatu/Karleby, Torggatan

N 63.8374 – E 23.1197

Reservoarvolym: 375 m³
Byggår: 1914-21
Arkitekt: Selim Lindqvist


Kokkola, Rantakatu/Karleby, Strandgatan

N 63.8381 – E 23.1326

Faktablad om Gamlakarleby Badinrättnings och Elektricitetsverks byggnad, som i det höga tornet bland annat rymde en vattenbehållare.
Kristina Ahmas: “Byggnadskultur och kulturlandskap i Karleby: inventering åren 1983-1991.”

Informationen är välvilligt ställd till förfogande av Erik Engberg, K.H.Renlunds museum – Mellersta Österbottens landskapsmuseum.


Kokkola, Ilkantie/Karleby, Ilkkavägen

N 63.8469 – E 23.1401


Kokkola, Kälviä, Tornitie/Karleby, Kelviå

N 63.8611 – E 23.4249


Kaustinen, Eevantie/Kaustby

N 63.5586 – E 23.7189

Pohjois-Pohjanmaa / Norra Österbotten

Kalajoki, Nutturatie

N 64.2552 – E 23.9676


Kempele, Niityrannantie

N 64.9143 – E 25.4823


Kuusamo, Joukamontie

N 65.9665 – E 29.1747


Muhos, Pääskyntie

N 64.8106 – E 25.9900


Muhos, Kankaanseläntie

N 64.8085 – E 25.9625


Nivala, Tornitie

N 63.9273 – E 24.9758

Nivalan vesihuolto
Company established: 1958
Water tower built: 1965-1966
Reservoir volume: 600 m³
Tower height: 36 m

Opening hours: 9.7 – 17.7 [2016] 12.00-18.00
Entrance fee: 1 €
Children under 7 years free


Oulu/Uleåborg, Gamla vattentornet, Nahkatehtaankatu Tietomaa Science Centre

N 65.0186 – E 25.4856


Oulu/Uleåborg, Intiöntie

N 65.0159 – E 25.4962


Oulu/Uleåborg, Puolivälinkangas

N 65.0373 – E 25.4865

Reservoarvolym: 6 000 m³
Byggår: 1967-69
Höjd: 55 m
Största diameter: 52,5 m


Oulu/Uleåborg, Knuutilankangas

N 64.9956 – E 25.5524


Oulu/Uleåborg, Pitkäkangas, Pahajärventie

N 64.9493 – E 25.3800


Oulu/Uleåborg, Haukipudas, Tornitie

N 65.1732 – E 25.3569


Pyhäjärvi, Vesitornintie

N 63.6780 – E 25.9719


Raahe/Brahestad, Honganpalo

N 64.6540 – E 24.4966


Raahe, Rantakatu/Brahestad, Strandgatan

N 64.6833 – E 24.4729


Raahe/Brahestad, Kamutanmäki

N 64.6848 – E 24.5693


Utajärvi, Rautatie (railway)

N 64.7566 – E 26.4172


Ylivieska, Katajistontie

N 64.0809 – E 24.5330

Lappi / Lappland

Kemi, Stadshuset

N 65.7353 – E 24.5706

Läs om vattentornet – Ebers vattentorn – Cirkulation nr 3/2006.

I norra Bottenviken ligger den finska staden Kemi. Här byggdes 1939-40 ett 52 m och 14 våningar högt stadshus, ritat av Bertel Strömmer, med två reservoarer på totalt 500 m³ i husets övre del. Efter Finlands fred med Sovjetunionen 1944 tvingades tyskarna retirera norrut och förstörde mycket under sin reträtt. I Kemi sprängde de ett tre våningar stort hål i stadshuset, som dock stod kvar och kunde repareras och tillbyggas 1945.

En ny stor utvidgning av stadshuset, ritat av Aarne Ervi, skedde 1965-69, och då tillkom tre nya cisterner, så att volymen för de fem reservoarerna blev totalt 2 500 m³.

Ladda ner Cirkulations version som en pdf-fil.