Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften.

Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Polen Portugal
Schweiz Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike

Ebers vattentorn: Nederländerna

Eber Ohlsson


Nr 1/2017
Haag

Nr 6/2014
Emmeloord

Nr 4/2013
Bussum

Nr 2/2011
Radio Kootwijk

Nr 2/2010
Oss

Nr 5/2003
Rotterdam

Nr 6/2000
Groningen

Nr 1/1999
Eindhoven

Cirkulation 1/2017

Haag eller som den officiellt heter ’s-Gravenhage, är regeringsstad i Nederländerna. Norr om stadens kustsamhälle Scheveningen finns vidsträckta sanddyner, som inte har fått bebyggas eftersom de har nyttjats för filtrering av dricksvatten. Här står sedan 1874 ett vattentorn med två reservoarer, en övre på 1000 m³ och en undre på 1200 m³.

Det 49 meter höga tornet i neoklassicistisk stil är ritat av arkitekterna L. A. Brouwer och Thy. Stang. Tornet, som fortfarande är i drift, var i dålig kondition när skribenten såg det på 1980-talet, men är nu som bilden visar återställd i sin forna glans.

Se även:   Watertorens: Zuid-Holland > Den Haag


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 6/2014

I Nederländerna bygger man vattentorn i sjön. Ja, först så invallar man ett vattenområde, sedan så pumpar man ut vattnet, och har då fått en polder. Nordostpoldern är ett sådant område med mycket jordbruksmark, men även med den medelstora staden Emmeloord.

I staden anordnades det en idétävling om ett vattentorn, som vanns av arkitekt H. van Gent. Han ritade sedan tillsammans med arkitekten J. W. H. C. Pot det 65,5 meter höga tornet, som fick reservoarer på 1 850 m³ och byggdes 1957-59. Här finns även ett klockspel med 48 klockor. I tornet finns numera turistbyrå, möteslokaler och restaurang.

Se även:   Watertorens: Flevoland > Emmeloord


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 4/2013

Nederländernas mest hållbara kontor är ett vattentorn från 1897. Det står i Bussum, en stad sydost om Amsterdam. Från att ha varit ett klassiskt 200 m³ stort Intze-torn, har det nu förlorat sin reservoarfunktion, men har fått en ny överdel i glas med vindmölla på taket samt en sido-byggnad.

Här är det nollenergi och klimatneutralt, med termisk energilagring, värmepumpar och kraftvärme. All nödvändig elenergi genererat internt med vindkraft, solceller och kraftvärme, en kraftvärme som använder vegetabilisk spillolja. Tornet har eget vatten- och avloppsverk. Etc, etc. Ett torn i tiden.

Se även:   Watertorens: Noord-Holland > Bussum


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 2/2011

När Nederländerna på sin tid ville kommunicera med sina kolonier, ex­empel­vis med den nästan antipodiska kolonin som är nuvarande Indonesien, behövdes det när tekniken så gjorde det möjligt en stor radiosändare. En sådan anläggning, ritad av arkitekt J. M. Luthmann byggdes på ett hedområde nära Apeldoorn.

En katedralliknande huvudbyggnad och sedan 1922 ett 38 m högt vattentorn med en reservoar på 110 m³, vatten för att kyla ner värmen från radiorören, står fortfarande kvar på den plats som heter Radio Kootwijk. Nu finns det inga kolonier och kommunikationen är ersatt med annan teknik.

Se även:   Watertorens: Gelderland > Radio Kootwijk


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 2/2010

Kan ett vattentorn bli en minaret? Möjligheten finns i staden Oss i södra Nederländerna, men är ännu inte förverkligat. Det gäller ett av arkitekt J H J Kording ritat 48,5 m högt vattentorn från 1935, med en reservoar på 600 m³. Det nu avställda tornet, som är ett byggnads­minne, fick för några år sedan en turkisk-muslimsk församling köpa för 1 Euro.

I tornet blev det en livsmedelsbutik, och i lågbyggnaden en moské. Torn­und­er­hållet belastar dock församlingens ekonomi, så därför står hoppet nu till inkomster från mobilantennhyror. De har fått erfara, att nästan gratis är inte alltid billigt.

Se även:   Watertorens: Noord-Brabant > Oss


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 5/2003

Ett eklektiskt vattentorn står på området De Esch i Rotter­dam, Neder­länd­erna. Med detta menas att arkitekturen består av olika stilar. För det här torn­et, ritat av direktören för byggnads­kon­toret C. B. van der Tak, är det närmast romansk stil, ny­renäs­sans men även österländskt som är gällande.

I det 44 meter höga tornet, som står vid floden Nieuwe Maas, fanns när det stod klart 1873 en reservoar på 1 500 m3 och där­under maskinistbostäder. Det är därmed ett av Neder­länd­er­nas äldsta och största vattentorn. Det är nu bygg­nads­minne­för­klar­at, och ombyggt till kontor med adress Watertorenweg.

Se även:   Watertorens: Zuid-Holland > Rotter­dam


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 6/2000

En sparsmakad version av vattentorn är kanske det första intrycket man får, när man ser vattentornet i den gam­la hansastaden Groning­en i norra Nederländerna. Torn­et, som står inne på gården i ett centr­alt bostads­kvart­er, representerar en reservoartyp som kallas Barkhausen-reservoar efter sin tyske upphovsman, en professor i Hann­over.

Vattenbehållaren har formen av en cylinder som nedåt över­går i en halvsfär. De vertikala stöttorna är fästa i övergången mellan dessa geometriska former. Det är en enkel typ att tillverka och det uppstår heller inga in­veck­la­de tryckkrafter.

Vattentornet i Groningen är byggt 1908 av A. Wilke & Co, Braun­schweig och förmodas vara ritat av Carl Francke, Bremen. Det är 45,3 meter högt och rymde 1 000 m³ vatten, innan det togs ur drift för ca 20 år sedan.

Se även:   Watertorens: Groningen


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 1/1999

Tre bollar i luften samtidigt, är normalt inte ett avancerat jonglör­nummer. Det blir annorlunda om bollarna är av stål, har en diameter på 10 meter och innehåller vatten. Vatten­torn­et med de tre svävande sfärerna är en vacker syn i stad­en Eindhoven i södra Nederländerna.

Konstruktör till detta jonglörnummer är professor W G Quist från Rotter­dam. Vattenreservoarer som är åtskilda kan i andra länder innebära att de betjänar olika tryckzoner, men Neder­länd­er­na är inte känt för sina stora höjdskillnader och helt följd­rikt­igt är alla de tre kloten i Eindhoven kopplade på samma huvudledning.

Det problem som skulle kunna uppstå med kommunicerade kärl på olika höjd, löses med ståndrör som alla når upp till 42 meters höjd. Med 523 m³ vatten i varje sfär kommer hela konstruktionen att väga 3 000 ton. Det vita futuristiska vatt­en­torn­et från 1971 är kanske en tribut till stadens fot­bolls­klubb PSV Eindhoven – kulan i luften.

Se även:   Watertorens: Noord-Brabant > Eindhoven


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn.
2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Alla år

Hem
Home
Vattentorn
Water Towers
Ebers vattentorn Eber's Water Towers Upp
Up
Senast uppdaterad 190206