Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften.

2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Alla år

Ebers vattentorn 2000

Eber Ohlsson

Cirkulation 1/2000

I den lilla danska staden Sakskøbing på Lolland bygg­des ett 33 meter högt vattentorn 1908. Reservoarvolymen var inte över­väld­igande, bara 60 m³. Med andra ord ett or­di­närt danskt vatten­torn. Den enda särprägeln var vind­flöj­eln i form av en ullsax, en an­spel­ning på stadens vapen. Den stora förändringen kom då arkitekt Flemming Skude ritade ett förslag till bemålning av tornet.

År 1982 var ansiktet på reservoardelen färdigmålat, med två av tornets fönster som ögon samt torntaket som en na­tur­lig hatt. Tornet togs ur drift 1985, men är idag stadens ansikte mot om­världen och återfinnes på skyltar och brosch­yrer. ”Saxine - det smilende vandtårn” blev ett an­siktslyft och ett riktigt klipp för staden.

Se även:   Vandtårne: Guldborgsund > Sakskøbing


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 2/2000

I Babenhausen, Tyskland har man kunnat köra bil und­er vattnet. Rakt över Bürgermeister Rühl-Straße i denna sydliga hessiska stad står sedan 1928 ett vattentorn likt ett medeltida stads­porttorn. Det murade tornet med en höjd på 31 meter och med en kvadratisk bas på 10 meter, vilar på fyra pelare av hessisk basalt och krönes av ett koppartak.

Tornet med en reservoarvolym på 200 m³ kostade på sin tid 300.000 riksmark. Konstruktör var den Mannheimska firman Brand och tornet anses vara ett typiskt verk för den­na firma. Med en bredd på 6 meter överbryggar det gotiska valvet axeln mellan Babenhausens medeltida stadsslott och jaktslottet i Harreshausen.

Tornet, som under andra världs­kriget fick tornet tjänstgöra som arkiv för stadens viktiga hand­lingar, är nu taget ur drift och bygg­nads­minn­es­för­klar­at.

Se även:   Wassertürme: Hessen > Babenhausen


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 3/2000

Ett grått och till synes trist vattentorn tronar på berget i Hangö, Finlands sydligaste stad. Men tornet är färgat av historien. Det stod färdigt 1943 under brinnande krig, och ersatte då ett vattentorn i granit från 1910. Det gamla torn­et hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna ar­ren­de­området Hangö.

Det nya 48 meter höga tornet, med en reservoar uppburen av bland annat fyra rektangulära pel­are, är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ur­sprung­ligen sjö­jung­fru­de­kora­tioner ha placerats, men av kostnadsskäl tronar nu snäckor (!), skapade av bildhuggaren Gunnar Finne.

Ovanför reservoaren på 490 m³, finns det en ut­sikts­platt­form, vari­från man kan skåda över Hangös vatten. Det första tornet på denna plats var ett brandtorn i trä, som stod där 1886-1910. Alla de tre tornen har haft en detalj gemensam, en klocka i alla de fyra väder­strecken. Med andra ord - tidspräglade finska vattentorn.

Se även:   Vattentorn: Hangö


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 4/2000

Förvara och försvara. Det är ord som kan användas om vatten­torn­et i den jylländska staden Fredericia. Stad­en, som 350-år­jubil­er­ar i år, är en av Nordens bäst be­var­ade fästningsstäder. På krönet av en av bastionerna, Prins Georgs Bastion, står det vita vatten­torn­et sedan 1909, samma år som fästningen Fredericia blev nedlagd.

Tornet är 16 meter högt och har överst en krenelering som al­lud­er­ar till ett medeltida försvarstorn. Det var entreprenör Gudnitz från Köpenhamn som för 24 500 danska kronor byggde vattentornet i armerad betong.

Ovanför re­ser­voar­en på 440 m³ finns det ett utsiktsplan, som är öppet för all­mänheten under sommarhalvåret. Härifrån är det en strål­ande utsikt över danska vatten, inte minst Lilla Bält. Så torn­et försvarar sin plats.

Se även:   Vandtårne: Fredericia > Prins Georgs Bastion


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 5/2000

Forna tiders vattenkrävande järnvägsdrift - ånglok, krävde att dessa små mobila vattentankar då och då fylld­es på med nytt vatten. För detta ändamål byggdes stationära vattenreservoarer, ofta standardiserade mindre vattentorn.

Det finns dock exempel på mer särpräglade former, som vattentornet vid Dortmund Südbahnhof. Det av de tyska statsbanorna 1927 uppförda 43 meter höga vattentornet i armerad betong, ritades av arkitekterna H Lehman och M Venner.

Förutom två betongcylindrar, med en sammanlagd reservoarvolym på 800 m³ i byggnadens övre tredjedel, fylldes tornet även med kontor, övernattningsrum och badanstalt för järnvägens personal. Fasaden, där våningsplanen är markerade med horisontella putsgesimser, orienterar sig mot ”Amsterdamskolans” tegel­expressionistiska form­språk.

Reservoarerna, som försörjdes från det allmänna vattenledningsnätet, var i bruk till ångloksepokens svane­sång i slutet av 1950-talet. Vattentornet är nu byggnadsminne.

Se även:   Wassertürme: Nordrhein-Westfalen > Dortmund


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 6/2000

En sparsmakad version av vattentorn är kanske det första intrycket man får, när man ser vattentornet i den gam­la hansastaden Groning­en i norra Nederländerna. Torn­et, som står inne på gården i ett centr­alt bostads­kvart­er, representerar en reservoartyp som kallas Barkhausen-reservoar efter sin tyske upphovsman, en professor i Hann­over.

Vattenbehållaren har formen av en cylinder som nedåt över­går i en halvsfär. De vertikala stöttorna är fästa i övergången mellan dessa geometriska former. Det är en enkel typ att tillverka och det uppstår heller inga in­veck­la­de tryckkrafter.

Vattentornet i Groningen är byggt 1908 av A. Wilke & Co, Braun­schweig och förmodas vara ritat av Carl Francke, Bremen. Det är 45,3 meter högt och rymde 1 000 m³ vatten, innan det togs ur drift för ca 20 år sedan.

Se även:   Watertorens: Groningen


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 7/2000

På en hög strandbrink på floden Tejos vänstra strand, står sedan 1979 ett gult vattentorn i betong. Tornets bär­an­­de del består av tre halvcylindrar, med öppningarna ut­åt. Halv­cyl­indr­arna övergår i den övre delen i tre slutna cylindrar, som tillsammans utgör reservoaren på 1 000 m³. Detta vattentorn heter på portugisiska Reserv­atório elevado do Rapouso.

Skribenten kom en gång 1982 fram till tornet, och ställde en del frågor om vattentornet till den ingenjör som ledde arbetet med en pump­in­stall­ation i markbyggnaden. Ingenjören kunde dessvärre inte besvara frågorna, eftersom han och in­stalla­tions­gänget just då skulle köra bort och luncha, men om jag var intresserad kunde jag själv gå upp i tornet.

Så skedde och uppe i tornet hade jag en vidunderlig utsikt över den stad som ligger på andra sidan floden Tejo - Lissabon. Numera är vattentornet inhägnat med ett två meter högt stängsel, krönt med taggtråd.

Se även:   Caparica > Rua Raposo de Cima


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2000

Ett skolexempel på vattentorn återfinnes i den badiska staden Mann­heim i Tyskland. I stadsdelen Luzenberg bildar vattentornet och skolan ett integrerat byggnadskomplex. Den­na inte helt vanliga kombination tog sin början 1907-08 då vattentornet byggdes som en solitär.

Därefter uppfördes und­er åren 1912-14 skolbyggnaderna, i huvudsak två flygel­bygg­nad­er till tornet. Utsmyckningen av skolans inre rum byggde inte oväntat på temat vatten. Vattentornet är 56 meter högt, och hade en reservoar på 2 000 m³ innan det avställdes 1970.

Numera har tornet blivit ett mycket högt cirkulärt ”akustiskt” uppe­hålls­rum med cafeteria för skolans elever. Dagens mod­es­ta torntak är en ny­konstruktion, eftersom andra världs­krig­ets bombningar skadat det gamla taket, ett tak med brant resning, avslutat med en kula.

Trots nuvarande torns re­du­cer­ade höjd är byggnaden ett markant inslag i stadsbilden och har blivit symbolen för Luzenberg. Med rätta har jug­end­vatt­en­torn­et därför blivit förklarat som byggnadsminne.

Se även:   Wassertürme: Baden-Württemberg > Luzenberg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Sammanställning ländervis av Ebers vattentorn.
Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Polen Portugal
Schweiz Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike

Hem
Home
Vattentorn
Water Towers
Ebers vattentorn Eber's Water Towers Upp
Up
Senast uppdaterad 190206