Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften.

2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Alla år

Ebers vattentorn 1998

Eber Ohlsson

Cirkulation 1/1998

Ett tyskt vattentorn i jugendstil, som är Mönchen­glad­bachs stolt­het. Med rätta, för frågan är om det finns ett vackrare vatten­torn. Men så hade det också kostat staden 216 000 Goldmark, när det stod klart 1908-1909.

För denna summa fick man en reservoar på 3 100 m³. Vill man idag även se vattentornet invändigt, kan man nyttja någon av de fem lör­dagar varje år, som det är allmän visning av vattentornet på Vier­sen­er Strasse.

Se även:
Wassertürme: Nordrhein-Westfalen > Mönchengladbach


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 2/1998

Ett USA-vattentorn. Det råder det ingen tvekan om. Om man kör U.S. Route 1 söderut genom Florida, så möts man av denna syn, när man kör in i City of Cocoa. Då är man för övrigt inte långt från Cape Canaveral.

Stålvattentorn är vanliga i Förenta Staterna, här i form av pelarsfäro­id. Vanligt är även att stadens namn eller sigill är målat på reservoar­en. Vattentornet i City of Cocoa har en målning som ingen patriot kan klaga på.

Se även:   Water Towers: Florida > City of Cocoa


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 3/1998

Ett särpräglat vattentorn, av en världsberömd arkitekt, finner man på Bornholms östkust. I den idylliska orten Svan­eke står ett vattentorn, som kallas för sjömärket. Namn­giv­ningen är lätt att förstå, men inte den vattentekniska formen. Snapsglasformen hade nog varit bättre, även i Danmark. Pyramidformen är kanske det pris man får betala, när den okonventionelle arkitekten Jörn Utzon ritar vattentorn.

Några år senare skapade han en annan särpräglad byggnad, Australiens berömda Sydney-opera. Svanekeborna är stolta över det vattentorn de fick 1952. Med en reservoarvolym på 110 m³, klarade det försörjningen fram till 1988. Nu är det av­ställt och förklarat som byggnadsminne.

Se även:   Vandtårne: Bornholm > Svaneke


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 4/1998

Ett postmodernistiskt vattentorn. Detta franska stand­ard­vattentorn i den lilla orten Belleville, en mil norr Nancy i östra Frankrike, är fyllt med postala kännetecken. Varken adressat, avsändare eller frimärke saknas. Eftersom det är frankerat för 9 franc och 20 centimes, skall det nog räkn­as som paket. Vi får dock hoppas för Belleville-medborgarnas bästa, att vattentornet är underfrankerat.


Se även:   Château d'eau: Département 54 > Belleville


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.



Läs även:   Ljusplatta
om bronsplattor framför vattentornet i Kingsburg
Cirkulation 5/1998

Immigrantlandet USA omtalas ofta som en smält­degel. Det olika kulturerna blandas och ger upp­hov till en ny - en amer­ik­ansk. Trots allt består dock en del av de gamla kultur­elementen och medborgarna känner en stolthet över sitt ursprung och sin gamla kultur. Detta måste vara en av anled­ningarna till att vatten­tornet i Kingsburg, Californien har det utseende det har.

När stadens polisbilar har en dalahäst, samt texten The Swedish Village på dörrarna, känns det inte onaturligt att stadens vatten­torn har formen av en kur­bits­målad kaffekanna. Den rymmer 60 000 US gallon vilket motsvarar 227 m³ eller 1,5 milj kaffekoppar. Tornet är tillverkat 1911 i stål­staden Pittsburgh, Pennsylvania.

Fängslande detaljer vid tornets fot, är förutom den lilla vita bygg­naden City Jail, även bronsplattor som omtalar om att ut­smyck­ning­en och tornbelysningen skett till minne för några nära och kära. Vem som har bekostat det hela berättar ock­så de gjutna bokstäverna, vi är trots allt i donatorernas USA.

Se även:   Water Towers: California > Kingsburg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 6/1998

Staden Flensburg i den nordtyska delstaten Schles­wig-Holstein ligger i innersta delen av den fjord som bär stadens namn. På västra sidan av fjorden, Alt­stadt-sidan, finns ett vackert men trad­itionellt mönster­murat vattentorn i gult och rött tegel, byggt 1901-1902.

På höjderna öster om fjorden finns ett i högsta grad kontrast­er­ande vattentorn, både till färg och till form. Det är ett vattentorn som nyttjar betongens möjligheter att bygga i spännande geo­metr­iska former.

Arkitekt pro­fess­or Fritz Trautwein har här 1961 konstruerat ett vattentorn, starkt präglat av tornskaftets par­abel­seg­ment kring en vertikal, och ytterligare betonat av de ljusa och tunna vertikal­list­er­na.

För det facila priset av 1 D-Mark, kan man under fem sommar­månader komma upp till den 26 meter ovan mark belägna be­söks­platt­form­en, omslutande en re­servo­ar på 1 500 m³, och där be­undra utsikten över Flensburgfjorden och danska Sønderjylland.

Efter ett sådant besök kan den som inte bara vill ha vatten till livs, med fördel besöka det närbelägna Hotel "Am Wasserturm", och få vatten blandat med jäst, malt och humle.

Se även:   Wassertürme: Schles­wig-Holstein > Flensburg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 7/1998

Mycket tegel för lite vatten – det kan kanske vara en sam­man­fattning av vattentornet i Volkspark Jungfernheide i Berlin. Det är inget slätstruket vattentorn, utan här skapar tegelstenarna en fasad som är kontrastrik, livfull och spänn­ande. Arkitekt för detta bygg­nads­­verk, som stil­mäss­igt kan kategoriseras som tegel­ex­press­ion­ism, var Magistratsoberbaurat Walter Helmcke.

Det 38 meter höga vatten­tornet byggdes 1926/27, och med en hög­reservoar på 200 m³ försåg den parken med bevattningsvatten und­er den korta tid det var i bruk. Under kriget blev tornet svårt skadat, men restaurerades under 1950-talet. En loggia byggdes 1987/88 på den plats där det i de ursprungliga ritningarna skulle ha funnits en restaur­ang.

Se även:   Wassertürme: Berlin


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/1998

Ett stålvattentorn som avviker från den normalt standard­iser­ade och helt dominerande ro­ta­tions­sym­metr­isk­a formen finner man i den danska staden Horsens. Här, i den södra förstaden Tyrsted, har ar­ki­tekt Holger Koch Nielsen skapat ett vattentorn i 206 ton stål med en medveten skulptural form. En hydrauliskt bra form, där man nyttjat stålets fördelar.

På den ok­ta­go­na­la centrumkolonnen och de åtta i solfjädersform placerade sidopelarna återfinns en reservoar, formad som en slip­ad diamant. Liksom för den betydligt mind­re transparenta dia­mant­en, tillför ljuset här plusvärden. Ljusspeglingar och skugg­or skiftar med solens gång över himlavalvet på de sexton reservoar­sid­or­na.

Det är inte förvånande att vattentornet fick ”Det Euro­peiska Stål­pris­et”, byggåret 1983. Bakom de blå­mål­ade stål­ytor­na ryms 2000 m³ vatten, och detta till en bygg­kost­nad för hela tornet på 3,6 milj­oner danska kronor. Det 28 m höga vattentornet i Östjylland har med rätta fått epitetet ”den blå diamanten”, och nog är det ett vackert smycke i Horsens by.

Se även:   Vandtårne: Horsens


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Sammanställning ländervis av Ebers vattentorn.
Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Polen Portugal
Schweiz Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike

Hem
Home
Vattentorn
Water Towers
Ebers vattentorn Eber's Water Towers Upp
Up
Senast uppdaterad 190206